Märken

7 A.M Le Sac Igloo

av Anna 12 januari, 2016

7 A.M. Enfant vet verkligen vad de gör när det kommer till vintertillbehör, det känner jag mig berättigad att påstå efter att ha testat ännu en av deras åkpåsar. Senast skrev jag om 7AMs åkpåse B212 och nu är det dags för Le Sac Igloo. Jag har faktiskt haft denna åkpåse en gång innan jag började blogga, men den hade nästan fallit ur minnet på mig fram till att jag nu fick möjligheten att få detta recensionsexemplar skickat hit. 7 A.M. Enfant Le Sac Igloo är en åkpåse som finns att köpa i tre olika storlekar – Small, Medium och Large. Small är lagom för babyskydd eller liggdel, Medium funkar för ungefär upp till två års ålder medan Large funkar ett eller ett par år till. Priset beror på storleken. Det verkar vara vara relativt svåra att få tag på numera, man kan hitta något enstaka exemplar till salu hos återförsäljare och så finns de förstås på begagnatmarknaden. Jag hoppas dock att åtminstone Le Sac Igloo kan göra comeback, för detta är en kvalitetsåkpåse både vad gäller funktioner, har den upplevs av barnet och hur den håller värmen.

Le Sac Igloo är tillverkad i ett glansigt material som ska stänga ute vind och även i viss mån stå emot vatten och snö. Locket kan vikas ned och fästas ihop, exemplevis runt bygeln. Åkpåsen har upptill som en luva med av avtagbar (fusk)pälskant som är fäst med tryckknappar. Luvan kan även öppnas upp med en dragkedja, så man får ett helt plant bakstycke på åkpåsen. 7A.M. Enfant Le Sac Igloo har ingen upphängningsficka baktill men väl två rejält tilltagna band med resår och kardborre. För att fästa upp åkpåsen i en sittdel är det egentligen bara fantasin som sätter gränser, man kan spänna banden runt baksidan av ryggstödet eller också fästa den genom selen. I den vagn jag främst använt åkpåsen har jag fäst upp den genom sittdelsklädseln, och då har den suttit riktigt stabilt. Den finns även antiglidmaterial på baksidan av Le Sac Igloo men min erfarenhet är att sånt gör marginell skillnad för en åkpåses tendens att glida.

Insidan av 7 A.M. Enfant Le Sac Igloo är även den mycket väl genomtänkt. 7 A.M. har sedan lång tid tillbaka använt sig av kardborre öppning för selen (1), vilket alltid gjort att deras åkpåsar varit enkla att använda i alla olika sorters sittdelar. Selöppningen är för fempunkttsele med två olika öppningar för grenselet. Åkpåsen levereras i en smart förvaringsväska (2), vilket kanske känns som en irrelevant detalj men det är något jag tycker är väldigt praktiskt med tanke på att åkpåsen tillbringar den största tiden av året under förvaring i ett förråd någonstans. På framsidan av Le Sac Igloo finns nedtill en liten ficka som stängs igen med knappar, perfekt för en napp eller för att förvara ett paket näsdukar i (3).

Åkpåsens luvan i närbild (4), med dragkedjan, den avtagbara tryckknappen och så skymtar man även att det finns tyg som skyddar runt dragkedjans ände, så att den inte skaver på barnets huvud. Locket på Le Sac Igloo är fodrat med fleecetyg, som är fäst med tryckknappar och därmed enkelt kan tas loss (5). Med hjälp av detta tyg kan man reglera värmen i åkpåsen, så att den funkar under en längre period av säsongen. Den underlättar också för rengöringen av åkpåse, ibland kan det räcka med att bara tvätta innerfodret.

7 A.M. Le Sac Igloo har ett lock som öppnas med dragkedja runt längs sidan och det går att ta av locket helt. Dragkedjan på vänster sida, sett om man står framför åkpåsen, tar slut inte längst ned utan halvvägs ned på sidan. På ett sätt är det smart, kall luft som oundvikligen smyger sig in genom det lilla hål som alltid uppstår där två dragkedjor möts är då inte placerat precis vid barnets fötter. Men jag stör mig lite på att jag ibland ville vika ned åkpåsens lock ordentligt för att få utrymme att sätta ned mitt barn, och då hände det att dragkedjan helt åkte ur varpå jag behövde stå och pilla med det fast jag hade ett mindre nöjt barn i vagnen som ville att vi skulle börja rulla omgående. När jag väl lärt mig detta så såg jag medvetet till att hellre öppna upp locket mer på andra sidan, man jag tror jag kanske hade föredragit om skarven varit i botten ändå.

7 A.M. Le Sac Igloo fungerar både i ergonomiska sittdelar, som på bilden, och i vanliga sittdelar. Det jag gillar med den allra mest är att den är så otroligt mysig och ombonad, och även följsam i materialet så det blir inte som att stoppa ned barnet i en styv tunna utan den formar sig efter sittdel och kropp. Som ett tjockt, rejält täcke man får ta med sig ned i barnvagnen. Åkpåsen är dessutom varm men bra på att andas, den kan användas runt nollgradigt men håller även bra vid tio minusgrader eller mer. Storleksmässigt är Medium precis rätt för min minsta som fyller 2 år nu i dagarna och har strl 92 i kläder. Luvan har varit praktiskt i vissa väder, då den erbjuder ett extra skydd för att barnets huvud och ansikte ska slippa exponeras för snö och kalla vindar. Vid andra tillfällen har jag uppfattat det som att den varit i vägen, så jag är glad att den går att öppna upp med dragkedja för då har jag (som på bilderna överst till höger och till vänster i collaget ovan) kunnat vika in ändarna av luvan bakom bakstycket och på så sätt har mitt barn få fri sikt ut åt sidorna.

Min bedömning av 7 A.M. Le Sac Igloo är att det är en åkpåse som är lätt att anpassa både efter vagn och väder, men framför allt gör den sig bäst för lite kallare väder – även när fleecefodret tas ur är den relativt tjock och varm. Eftersom att jag tidigare haft en Le Sac Igloo som jag köpte begagnad och sedan sålde vidare, så vet jag att kvaliteten är god och att åkpåsen tål att slitas på och användas under många säsonger utan att tappa i vare sig funktion eller utseende. Det är synd att det är svårt att komma över 7 A.M.s åkpåsar just nu, de är visserligen relativt dyra men värda en investering för den som ska köra barnvagn vintertid i några år framöver.

12 januari, 2016 2 kommentarer

Maxi-Cosi Stella

av Anna 8 januari, 2016

Recension av Maxi-Cosi Stella
Inköp: Maxi-Cosi Stella har ett inköpspris på strax under 5000 kr. Denna vagn är ett recensionsexemplar från Maxi-Cosi. (Längst ned i recensionen kan du vinna just denna vagn.)
Försäljning: Går ej att säga, vagnen är för ny.
Typ av vagn: Duovagn med separat sitt- och liggdel.

Maxi-Cosi Stella är långt ifrån den första barnvagnen från Maxi-Cosi, som annars nog är mest kända för deras högkvalitativa bilbarnstolar – och i synnerhet för deras babyskydd. Men Stella känns som den första barnvagnsmodell från märket som det verkligen har satsat på och mycket med den är också väl genomtänkt. Den har Maxi-Cosis och Quinnys (som delar moderbolag) karaktäristiska bygel, chassit blir komptakt ihopfälld och de foamfyllda hjulen klarar av både lite snö och lite terräng. Sittdelen har ett bra liggläge och är ombonad, det går att klämma ned en femåring om det kniper men främst är Stella en vagn för barn upp till ungefär tre års ålder, maxvikten är dessutom standard – alltså 15 kg. Det jag gillar med Stellan är att den är lättrullad och så är jag förtjust i sittdelen, men ihopfälld med sittdel på är den inte riktigt så kompakt som den skulle behövt vara för att vara en utstickare på det området. Med det sagt så är det en prisvärd vändbar vagn som jag tror kan uppskattas för den som vill ha något mindre än en vanlig duovagn men något mer stabilt än de många vändbara vagnar som känns bäst anpassade för sommarhalvåret.

Detta recensionsexemplar av Maxi-Cosi Stella är i färgen River Blue, och det ingår med Stellas sittdel även en uttagbar sittdyna i samma färg (1). Jag som har kört Stella på höst och vinter har valt att plocka ur sittdynan för att få mer utrymme för en åkpåse. Att sätta i och ta ur sittdynor och åkpåsar var kanske inte det enklaste med Stella även om sittdelen var bra förberedd. På baksidan av ryggstödet finns två dragkedjor i klädseln (3), och drar man ned dem så kommer man åt själva ryggplatten där man kan pilla igenom selfästena. Jag som testade att göra detta flera gånger kan säga att det blev enklare för varje gång men det tog några försök att få till den rätta vinkeln. Selen är en fempunktsele uppdelad på tre remmar, och spännen på axelremmarna måste precis som i en bilstol paras ihop innan selen kan spänns ihop (2). Remmarna kan dras ut så de blir riktigt långa, vilket är bra om man vill köra ett större barn i vagnen eller om den ska användas vintertid med åkpåse och tjockare kläder.

Med sittdelen vänd bakåt, vilket är hur jag främst har använt Maxi-Cosi Stella, så är det enkelt att komma åt varukorgen framifrån (1). För att justera de olika lägena på Stellas ryggstöd så spänner man upp den svarta spärren högst upp på baksidan av ryggstödet (2). Om vagnen ska fällas ihop med sittdelen på, då måste den vara framåtvänd, så använder man samma svarta spärr kombinerat med den gråa spärren på den för att vika ihop sittdelen. Med fotstödet uppfällt kan man få till en bra liggyta som är både lång och plan (3). Maxi-Cosi Stella har tre lägen på ryggstödet; plant liggläge (4), viloläge (5) och sittläge (6). Sittläget är inte helt upprätt men jag skulle inte klassa det som tillbakalutat heller, det har en svag lutning bakåt som inget av mina barn har irriterat sig på och just sluttande ryggstöd i sittläge är annars en av få barnvagnsdetaljer de kan vara kinkiga med.

Maxi-Cosi Stella är en ganska avancerad barnvagn, många lösningar är okonventionella och inte sådant man redan sett hos många andra vagnar. Det känns positivt med de unika lösningarna men det gör också att det tar lite mer tid att sätta sig in i hur funktionerna bäst kan användas. Mekanismen för att vända sittdelen påminner mig lite om en annan barnvagn men jag misslyckas med att sätta fingret på vilken modell det är jag tänker på. Det handlar iaf om en knapp som ska dras åt sidan och en spärr som sedan dras ut, så lossar sittdelen från chassit (2). Det är alltså snabbt gjort att gå från Stella med bakåtvänt sittdel (1) till Stella med framåtvänd sittdel (3). Jag tror att tanken är att man ska kunna göra det med en hand men det bästa är om man har båda händer tillgängliga.

Chassit på Maxi-Cosi Stella har ett teleskophandtag med steglös höjdjustering, där handtaget kläms fast i önskade position med två snäppfästen på varsin sida av handtaget. I bildcollaget innan finns bild på handtagets lägsta läge (4) och dess högsta läge (5). Jag som gillar att ha barnvagnens handtag riktigt högt hade gärna sett att det gått att höja ännu mer, men det var inte så att handtaget var för lågt på något sätt. Däremot är jag generellt skeptisk till den här lösningen av teleskophandtag, då jag vet att Bugaboo Cameleon+ som hade samma typ av låsning drabbas av så kallade glidchassin. Jag hade tyckt att det varit till Stellans fördel och en mer långsiktigt lösning om teleskophandtaget haft fasta steg som den låste sig i. Den sista bilden visar hur chassit ser ut där sittdelen klickas fast, och den svarta spärren i mitten är den man ska ta tag i för chassits ultrakompakta ihopfällning (6).

Bygeln på Maxi-Cosi Stella är verkligen speciell! Den tar lite tid att vänja sig vid, i alla fall jag som är så van vid att en barnvagnsbygel ska vara på ett visst sätt och sitta fäst vid vagnen på ett visst sätt. Så möts man av detta och slungas genast ut från sin egen bekvämlighetszon. Men jag gillar konceptet! Rakt framifrån ser bygeln mer ut som handtaget på en trehjuling (1), men den gör ett väldigt duktig jobb på att hålla barnet på plats i och med att den har en tvärslå över barnets höft och en del mellan barnets barn – som ett förstärkt, oavknäppbart grenband. Bygeln klickas fast i en öppning i sittytan på Stella (2), och för att lossa den pressar man in en knapp (3). Knappen var lite trög men verkar vara typen som ger med sig av användning. För att kunna lossa bygeln utan att behöva lägga bort den och riskera att den hamnar på smutsig blöt, mark eller glöms bort, så fäster man den med en elastiskt snodd på undersidan av sittdelen. På så sätt kan man lossa och dra upp bygeln och sen bara hänga den framåt (4), medan man sätter i barnet i vagnen.

Suffletten på Maxi-Cosi Stella är i dubbelt tyg, med ett randigt innerfoder. Helt bakfälld så får barnet fritt synfält åt sidorna (1). Suffletten har ett mellanläge om man bara vill skärma av litegrann, och fullt utfällt så är den riktigt, riktigt kort – åtminstone när man har sittdelen i liggläge (3). Men som tur är behöver vi inte bli upprörda över det. Suffletten kan nämligen öppnas upp med en dragkedja och förlängas med ytterligare en panel. Det är lite ovanligt att tittluckan är i den dolda delen av suffletten, men så är det i Stellas fall. Helt utdragen ger suffletten bra skydd från sol eller kalla vindar, och tittluckan i klarplast erbjuder en bra insyn om barnet åker framåtvänd i vagnen.

Givetvis håller Maxi-Cosi bilstolsfanan högt även när det kommer till barnvagnar! För att använda Stellas chassi med liggdel eller babyskydd så får man använda de medföljande adaptrarna. Först fäster man liggdelsadaptrarna på chassit (2) och i dem kan man sedan passa in babyskyddsadaptrarna – som också medföljer vagnen (1). Maxi-Cosis adaptrar är även kompatibla med en del babyskydd från BeSafe och Cybex, så Stella är ur den synvinkeln en väldigt mångsidig bilvagn för familjen med bebis. Det kanske allra bästa med att använda Maxi-Cosi Stella ihop med ett babyskydd är att adaptrarna kan sitta kvar på chassit när det fälls ihop. När man ska fästa babyskyddet har man adaptrarna i ett upprätt läge (3) och när vagnen ska fällas ihop så viker men helt enkelt in dem (4), så går ihopfällningen som en dans.

På grund av stadig avsaknad av en bebis att provköra liggdelar med så kommer här ännu ett teoretiskt inlägg om just en liggdel. Men jag måste säga att när jag provmonterade Maxi-Cosi Stellas liggdel så kändes det som en vagn jag gärna skulle haft en bebis att lägga i! Speciellt såld blev jag på resårmudden på liggdelslocket, det såg så himla mysigt ut. Maxi-Cosi Stella med liggdel känns som en trevlig kombination, liggdelen är rymlig och högt placerad med en sufflett som har utfällbar solskärm så man får till en bra skugga eller en bra avskärmning av duggregn och kyliga vindar (1). Liggdelslocket fästs i fotändan så att man kan ta av det och låta det hänga utan att det rasar i backen (2). Upp vid suffletten finns det tryckknappar i ändan av resårmudden, som man spänner fast på insidan av liggdelens sufflettfästen (3). Med liggdelen ingår en uttagbar madrass (4).

En riktigt smart funktion med liggdelen, som ytterligare bygger på Maxi-Cosi Stellas inrikting som kompakt bilvagn, är att liggdelen med ett enhandsgrepp kan fällas ihop så den blir platt – oavsett om den sitter på chassit eller har tagits av. Det handlar om en halvering av höjden, så det gör rätt stor skillnad om man har ont om utrymme i bilens bagagelucka (5). Det är på undersidan av liggdelens botten i hårdplats som det finns en spärr som dras i endera riktningen för önskad effekt, man känner av ett klick när man nått spärren för fullt uppfällt läge och behöver trycka in en knappt för att fälla ihop liggdelen igen, så det finns ingen risk för att detta ska råka ske när barnet ligger i vagnen (6).

Dags för detaljfest, den bästa sortens fest i barnvagnsrecensionssammanhang! Och grattis till ett nytt eventuellt rekordlångt barnvagnsord. I vilket fall som helst så finns här bilder för att titta närmare på några av Maxi-Cosi Stellas viktigare detaljer och funktioner.
1: Bromsen, en vanlig fotbroms som är enkelt att manövrera och som kan både bromsa och låsas upp från ovansida, dvs man behöver inte trycka upp bromsen med tårna underifrån om man är rädd om skorna eller sommartid går barfota med sandaler.
2: Varukorgen på Stella är på intet sett rekordstor, men jag har kunnat handla med vagnen och ställa ned en matkasse. Mest välfylld får man den dock om man lägger i mindre saker en och en i varukorgen, långsidorna är dock elastiska och kan pressas ned lite. Maxvikten för varukorgen är 5 kg.
3: Framhjulen är skumfyllda och kan med hjälp av den grå spärren framtill antingen låsas i fast läge eller vara snurrbara.
4: Bakhjulen med inbyggd reflexrand och skumfyllda däck.

Nu till den springande punkten och den där Maxi-Cosi Stella i mitt tycke har utrymme för ytterligare förbättring. En i mitt tycke riktigt smidigt bilvagn ska kunna fällas ihop med sittdelen på chassit oavsett riktning, och det funkar tyvärr inte med Stella. Har man sittdelen bakåtvänd blir det mest effektiva att ta av den och sedan fälla ihop chassit separat (1). På bilden med chassit och sittdel bredvid varandra så är chassit normalt ihopfällt. Har man sittdelen framåtvänd så fäller man först ihop den lite extra med hjälp av knappen på spärren för att vinkla ryggstödet, man böjer alltså ryggstödet ett extra steg framåt. Sen fäller man ihop chassit som vanligt med sittdelen på. Låser man bromsen är vagnen då självstående och ganska kompakt men inte jätteliten (2). Att fälla Maxi-Cosi Stellas chassi sker i rätt många moment. Först ska sittdelen av (3), sedan lossar man spärrarna på insidan av handtaget och viker det framåt (4). Därefter trycker man handtaget nedåt, och då har man fått till den normala ihopfällningen av vagnen (5). Tar man tag i spärren mitt på chassit, öppnar upp den och drar den uppåt så får man till den extra kompakta ihopfällningen av Stellas chassi (6), man ser på bilden att hjulen går ihop mer då. På insidan av chassit finns en spärr som håller ihop det, så att det är lättare att lyfta och hantera (7). På denna bild ser man även tydligt spärren som man använder för den ultrakompakta ihopfällningen.

Som jag nämnde högre upp i recensionen så går det faktiskt att låta en femåring på cirka 112 cm sitta i vagnen. Hon väger mer än maxvikten men vagnen gick att styra ändå, och suffletten kunde jag imponerande nog fälla upp utan att den tog i hennes huvud även om det var precis på gränsen. Men en femåring är helt klart större än vad Maxi-Cosi Stella är avsedd för, och det är min tvååring som sitter allra bäst i vagnen. Han har gått om utrymme både åt sidorna, för benen och uppåt under suffletten, och det gäller även när jag haft på honom ytterkläder och haft en åkpåse i vagnen. Åtminstone ett år till kommer han kunna rymmas riktigt bekvämt i Maxi-Cosi Stella.

Slutligen vagnens körkänsla och hur den är att använda sig av. Som bilden ovan bland annat visar så finns det universalståbrädor (i detta fall Lascal Buggy Board Maxi) som är kompatibla med vagnen, och handtagets lutning gör det fullt möjligt för en lite längre barn att få plats på ståbrädan. Man ser även hur Stella ser ut i bilen, med normal ihopfällning av chassit och sittdelen inpackad separat. Jag har kört Stella både här ute i min kära förort och inne i Stockholms innerstad. Maxi-Cosi Stella är en väldigt lättstyrd och lättrullad vagnen. Den kan enkelt hanteras med en hand och kräver inte att du lägger tyngd på för att få den att rulla framåt. På bussar och i tunnelbanan känns den också liten och smidig, det går att ta sig runt inne i trånga butiker och Stella har lämpat sig väl som en kompanjon under mina shoppingrundor. Hjulen är stora och fyllda med foam, de har tagit sig fram på grusväg och över gräs. Det finns inte så mycket fjädring i chassit så jag skulle ändå inte klassa den som en vagn väl lämpad för terräng, mer som en stads-, bil- och shoppingvagn som ändå klarar av att hantera snö eller lite grövre underlag om den måste. Men Stella gör sig ändå bäst på lite slätare underlag. Jag har läst att andra tyckt att framhjulen varit lite skallriga, men jag har inte tyckt att det varit något som stämt in på det exemplar av Maxi-Cosi Stella som jag har kört.

Det hade varit positivt om vagnen gått att fälla med sittdelen bakåtvänd också, speciellt som att den i övrigt har så bra egenskaper för att vara en vagn som tas med på resor. Men den är nog starkare på det området när den användes ihop med babyskydd och/eller med sin smarta, ihopfällbara liggdel och väldigt intressant att det finns två olika grader av ihopfällning av chassit. Totalt sett så tycker jag ändå att Stella är Maxi-Cosis starkaste barnvagn hittills, och med tanke på prisnivån så är borde den vara ett intressant alternativ för den rätt stora målgrupp jag vet söker en vändbar, smal och smidig sittvagn som klarar även andra säsonger än den svenska sommaren – utan att bli omöjligt att köra eller för kall och öppen för barnet som ska åka. I mina ögon kan Maxi-Cosi Stella funka som endavagn men kanske ännu bättre som komplettering till en lite större duovagn!

8 januari, 2016 107 kommentarer

Carena Vinga

av Anna 29 december, 2015

Recension av Carena Vinga
Inköp: Carena Vinga ligger på omkring 4000 kr ordinarepris, men har även sålts för runt 2000 kr på kampanj/rea/erbjudande. Vagnen är ett recensionsexemplar från Carena.
Försäljning: Går ej att säga, vagnen är för ny.
Typ av vagn: Kombivagn, med liggdel som görs om till liggdel.

Nu testar jag något helt nytt, och vänder på recensionsprocessen! Carena Vinga har jag bara kört i två veckor, men intresset i sociala medier har varit stort så istället för att börja med ett kort inlägg om första intryck så börjar jag med en recension i full skala och om jag senare känner att intrycket har förändrats så skriver jag ett kompletterande inlägg. Det funkar inte med alla vagnar, en del är mer komplexa och kräver en annan typ av användning innan jag vet vad jag tycker. Och en del är bara svåra att få grepp om. Jag kan hata vagnen ena dagen, älska den nästa. Men Carena Vinga är en ganska enkel och okomplicerad barnvagn som jag faktiskt törs påstå att jag redan fått mig en ganska rättvis bild av. Det hjälper kanske till att det är den 90e barnvagnen jag kör, det har blivit enklare med tiden att avgöra vad en vagn går för.

Carena Vinga är en kombivagn, men med en lite ovanligare lösning på själva kombikonceptet. Sittdel och liggdel är samma. För att välja mellan de två olika lägena så spänner man ihop eller upp olika remmar på undersidan av klädseln. Det är väldigt snabbt gjort, går på max en minut när man väl har koll på hur allt ska fästas ihop. Madrass för liggdelen finns att köpa till separat, och det är väl ett måste om man inte tänkt använda liggdelen med mjuklift med egen bottenplatta i. Sittdelen är vändbar, suffletten förlängningsbar och vagnen kan fällas ihop i ett stycke oavsett riktning på sittdelen – dock med avsevärt bättre resultat om sittdelen är vänd framåt. Vingas sämsta egenskap är hjulen, som inte alls är så mycket att hurra över då de äter grus med ungefär samma goda aptit som jag åt kallskuret på julbordet. Carena har dock meddelat att de i början av 2016 kommer släppa en Vinga 2.0 med förbättrade hjul, vilka även kommer gå att köpa separat om man vill uppgradera sin Vinga av första generationen.

Vi börjar med sittdelen, den används längst och är därför i mitt tycke alltid viktigare än liggdelen! Carena Vinga har en ergonomisk sittdel, vilket syns tydligt på att sitsen är skålad (1) och att hela sittdelen fälls snarare än bara ryggstödet. Oavsett riktning på sittdelen så har Vinga tre stycken lägen: sittläge (2) med ett så gott som upprätt ryggstöd, viloläge (3) och ett fullt liggläge (ej att förväxla med plant liggläge, vilket bara en så kallad vanlig sittdel kan ha). När sittdelen är framåtvänd så skulle man kunna använda chassit som ett förlängt fotstöd, själva ramen är dock inte justerbar så sittdelen har inget ställbart fotstöd. I mitt tycke är sittdelen varken lågt eller högt placerad på chassit, utan det är en ganska normal höjd (5). För att vinkla sittdelen krävs ett tvåhandsgrepp, något jag aldrig ger en guldstjärna för direkt då jag verkligen föredrar enhandskontrollerade funktioner. Men knapparna på Vingas ram är i alla fall väldigt lättklickade, så det har inte varit något problem att vinkla sittdelen även om det suttit ett barn i.

Sittdelen på Carena Vinga fungerar utrymmesmässigt alldeles utmärkt för en normalstor tvååring, och min minsting (som fyller två år om en månad) kan säkert rymmas något halvår till. Försöker man sätta en femåring i sittdelen så sticker hela huvudet upp. Det är alltså en sittdel som snarare är åt det mindre hållet, men samtidigt stor nog för att funka minst upp till den ålder då många ändå väljer att gå över till en sulky. Utrymmet på bredden är gott, även med tjockare vinterkläder och en åkpåse har min tvååring suttit bekvämt med luft kvar på sidorna. Suffletten tar inte i huvudet vare sig när den fälls ut eller när den är fullt utfälld.

För den som tänkt rulla bebis en Vinga kommer här en teoretisk genomgång av liggdelen. Undersidan av den övredelen av sittdelen är ihopknäppt när vagnen används som sittdel (1), och när det är dags att köra den med liggdel så spänner man upp och om spännena för att få till liggdelsdjupet i klädseln (2). Med Carena Vinga följer ett liggdelslock som träs runt liggdelens fotända (3), det vill säga den kan antagligen dubbeljobba som fotsack för ett mindre barn – det är dock inget som jag har hunnit testa än. Med suffletten fullt uppfälld och liggdelslocket på får Vinga väl godkänt för skyddet av bebis, det är avskärmat men inte helt igenstängt. För den med sommarbebis så kanske suffletten helt nedfälld känns luftigare (4). Vill man inte ha bygeln på så kan den förstås tas av helt. Liggdelen känns normal i storlek tycker jag, och madrassen man kan köpa till är ett par centimeter tjock och tillräckligt vaddera för att man ska kunna ha kvar selen under om man lägger den platt (5). Liggdelen har inga stödpinnar, det går alltså inte att ställa ned den på marken med bebis i för då sjunker den ihop.

Carena Vinga har en sufflett med inbyggd solkeps framtill. I detta vanliga utförandet så funkar suffletten bra i sittläge men känns kort i liggläget eller om man använder Vinga med liggdel. Därför är det verkligen positivt att suffletten kan öppnas upp med en dragkedja och förlängas med en tredje panel – som verkligen skuggar och skärmar av från kalla vindar precis som man vill att den ska. Den bakre panelen av suffletten har dessutom en rejält tilltagen vädringslucka med nät, som stängs med kardborre och kan rullas upp och då fästs ihop med ett elastiskt band. Tack vare denna vädringslucka så tror jag att Vinga kan funka bra på solsemester eller i andra varmare sammanhang.

Världens längsta bild med barnvagnsdetaljer kan skådas ovan, så nu gör vi bäst i att gå igenom dem noggrant tycker jag:
1 – Varukorgen är inte den största, inte den minsta. Jag har packat en normalstor skötväska, ett regnskydd, en liten matkasse samt klämt ned några tunnare jackor och det fick plats. Carena Vinga är kanske inte vagnen man storhandlar med men att gå till ICA och köra hem två kassar har funkat utmärkt. Med sittdel på, enda utförandet jag faktiskt kört vagnen i, så har varukorgen varit lätt att komma åt från båda hållen.
2 – Den här bilden skulle visa mekanismen för att hälla ihop chassit, det är en spärr på höger sida av handtaget som kläms in och dras uppåt, medan spärren på vänster sida endast dras uppåt. Tyvärr syns det lite dåligt, men det är enkelt och kräver ingen fingerstyrka.
3 – Handtaget är ett knäledshandtag som kan ställas i flera olika vinklar, jag visar här det mest uppfällda läget, ett mittenläge samt det mest nedfällda läget. Men det finns flera lägen däremellan. Jag är 170 cm lång och föredrar alltid handtagen i högsta läget, min man som är knappt 15 cm längre har ofta handtaget lägre än jag så jag vet att jag är lite ovanligt i det här avseendet. Jag hade inte mått dåligt om handtaget varit något högre, men jag har absolut inte upplevt det som för lågt.
4 – Det finns mig veterligen inget särskilt regnskydd för Carena Vinga, här har jag testat Elodie Details regnskydd på och det funkar utmärkt. Jag tror därför att Vinter & Blooms regnskydd samt Tullsas regnskydd skulle funka precis lika bra.
5 – Framhjulet är snurrbart men kan låsas i ett fast läge. Där jag bor fick vi snö först häromdagen så jag har kört Carena Vinga på välgrusade promenadvägar och det syns på hjulen.
6 – Bakhjulen ser likadana ut. Gruskorn har fastnat och låter när man kör vagnen inomhus eller på plan mark. Det är tråkigt men ju främst ett estetiskt problem, plockar man bort stenarna ser det rätt trist ut med en massa små hål. Jag ser fram emot att få testa de nya hjulen, som enligt uppgift inte alls ska ha samma problem.

Carena Vinga är smidig att fälla ihop och blir relativt kompakt ihopfälld. Hade den haft ett ställbart fotstöd hade den kunnat bli betydligt kortare då det är just nederdelen av ramen som sticker ut när vagnen fälls ihop med sittdelen framåtvänd (1). Vinklar man handtaget så är Vinga självstående (2). Vill man fälla Carena Vinga med sittdelen bakåtvänd så är det fullt möjligt när ramen är fälld till liggläge, men det går inte att låsa ihop chassit och vagnen blir rätt stor. Med sittdelen framåtvänd så låses chassit ihop automatiskt (4) vilket för att vagnen blir mycket enklare att hantera om den exempelvis ska lyftas in i en bil. Vill man fälla chassit och sittdel separat så blir vagnen förstås mer kompakt. För att lossa sittdelen antingen i detta syfte eller för att vända på den så pressar man ned en grå spärr samtidigt som men trycker in en rund grå knapp på vardera sida av chassi där ramen är infäst (5).

Viktigast av allt – hur är Carena Vinga? Jag tycker det låga priset för vagnen är en ytterst relevant faktor i hur en vagn uppfattas, jag förväntar mig helt enkelt bra mycket mer av en vagn i prisklassen 10-15000 kr än jag gör av en vagn i en prisklass på under 4000 kr. Med det i åtanke så är Carena Vinga förvånande bra. Kompromisserna som gjorts är att sittdelen inte är den största, varukorgen lite mindre rymlig än normalt och att hjulen verkligen behöver den kommande uppgraderingen. Jag kan inte säga något om den långsiktiga kvaliteten på Vinga, då jag bara kört den i ett par veckor ännu, men jag har kört den ganska hårt och tycker den får godkänt även på svåra underlag såsom kullersten. Det är uppseendeväckande mycket fjädring i chassit, det där röda man ser är fjädrarna som gör vagnen riktigt mjuk att köra. Den är alltså inte alls skakig eller stötig, utan man kan få till ett gung – vilket sällan är fallet med den här typen av vagn i budgetprisklass. Suffletten är toppen, det ställbara handtaget funkar också bra men det jag blev allra gladast för var benutrymmet. När jag går mina powerwalks så tar jag riktigt rejäla kliv och det är inte många barnvagnar där jag inte sparkar i eller åtminstone har känslan av att när som helst kunna sparka i. Med Carena Ving tog tårna inte i vagnen trots att jag verkligen ansträngd mig att ta fånigt långa steg. Så av den anledningen tycker jag inte ens att vagnen ska ha större varukorg, för det är i mina ögon så väldigt positivt att benutrymmet är så pass väl tilltaget.

Min tvååring har sovit bra i vagnen, fempunktsselen har varit enkelt att justera och den har funkat bra med åkpåse även fast det inte går att trä åkpåsen över ryggstödet då sittdelen sitter ihop med suffletten med en dragkedja. Med nya hjul som inte äter grus finns det inte mycket kvar att anmärka på. Av det jag vet nu om Carena Vinga så tycker jag att den känns väldigt prisvärd och jag tror att det med rimliga förväntningar är lätt att bli nöjd med sin Vinga.

29 december, 2015 13 kommentarer

Mountain Buggy Duet 2.5

av Anna 15 december, 2015

Recension av Mountain Buggy Duet 2.5

Mountain Buggy Duet 2.5 är Mountain Buggys senaste version av sin exceptionellt smala syskonvagn Duet, som först lanserades hösten 2011. Vagnen var då 63 cm bred men är nu i 2.5-versionen 65 cm bred. Det är ändå en knapp decimeter smalare än vad de konkurrerande syskonvagnar på bredden är. Mountain Buggys första syskonvagn på bredden, Duo, var en väldigt populär modell som existerade i ett drygt decennium innan den nu har tagits ur produktion. Det fanns helt enkelt inte längre någon efterfrågan efter att den smidiga Dueten släpptes.

Duet 2.5 har fyra lufthjul, de två framtill är svängbara men kan låsas i ett fast läge om man vill få förbättrad framkomlighet i terräng eller snö. Hjulen är dock relativt små och även om jag tycker att Dueten är skön att köra och utan problem kan manövrera den med bara en hand, så är rullet kanske inte det allra bästa jag har testat på. Jag har kört MB Duet 2.5 under en kortare period och bjuder därför mer på en genomgång av vagnen än på en regelrätt, fullång recension. För tidigare inlägg om vagnen så finns det en del att läsa i bloggens arkiv om Mountain Buggy Duet.

Duet 2.5 har i flera avseenden förbättrats i jämförelse med den tidigare versionen. Ett exempel på detta är ihopfällningen. På den gamla Duet så krävdes två händer och ett visst famnomfång för att man skulle kunna komma åt de två spärrarna på vardera sida om chassit. På Duet 2.5 har ihopfällningsknappen placerats framtill på chassit, ovanför fotstödet och mellan de två sittdelarna. Knappen på spärren trycks in och sedan dras spärren loss, varpå vagnen viker ihop sig så att framhjulen hamnar under vagnen. Duet 2.5 förblir alltså 65 cm bred, och blir bara marginellt kortare men väldigt mycket plattare. MB Duet 2.5 är därför relativt enkel att få in i bagageutrymmet på en bil, även om det fortfarande kräver att man kan ta ett ganska stort grepp om chassit när vagnen ska lyftas upp.

Det jag gillar med Mountain Buggy Duet 2.5 är att det är typen av vagnen som känns så okomplicerat enkel. Man förstår intuitivt hur den fungerar och den har inget extra lull lull, bara de mest väsentliga funktioner. Sittdelarna har steglöst ställbara ryggstöd som regleras med remmar. Liggläget är i princip helt plant, sittdelen skulle alltså kunna användas med en mjuklift om man skulle vilja. Fotstödet är inte ställbart. Varukorgen är rymlig och enkel att komma åt. Har man båda ryggstöden i liggläge kanske man upplever det som en aning bökigt att få ned en hel matkasse i varukorgen, men jag har under testkörning med lätthet packat in en (ihopfälld) sparkcykel så utrymme finns det utan tvekan.

Klädseln är förvånansvärt enkelt att ta av. Några hakar, någon dragkedja, det går på någon minut faktiskt och som bilden överst till höger i collaget ovan visar så ser det heller inte så konstigt ut att ha bara en sittdel på. Tyvärr finns det bara en typ av bygel, som går över båda sittdelarna. Så ska man köra Duet 2.5 med endast en sittdel så får man hoppa över bygeln helt. Joey, som sidokorgen kallas, är ett namn baserat på vad man kallar en djurbebis till ett pungdjur. Sidokorgen ska alltså funka som en pung, att samla saker i snarare än bebisar dock. Joeyn har samma maxvikt som sittdelen, alltså 18 kg, vilket innebär att man kan storhandla tills plånboken blöder om man har MB Duet 2.5 som shoppingsällskap. Joeyn fästs vid chassit med två adaptrar som kläms på plats och som man sedan klickar fast shoppingkorgen i. Samma gäller liggdelen, det är alltså också det snabbt gjort till skillnad mot Mountain Buggys tidigare lösningar för att fästa en liggdel vid ett syskonchassi. Liggdelen är ganska liten, vilket känns logiskt med tanke på att chassit inte är så brett. Suffletten på sittdelen funkar bra med sin lilla solkeps även i liggläge, men liggdelen sufflett hade gärna fått vara en aning längre. Barnet i liggdelen känns en aning oskyddat även om suffletten är fullt utfälld.

Det jag tror är mest intressant med MB Duet 2.5 är dock att liggdelen numera kan byggas om till denna bakåtvända face-to-face-sittdel. Den bakåtvända sittdelen kan alltså inte köpas separat, utan det är samma ram och sufflett som till liggdelen, och så medföljer ett sittdelstyg som träs på ramen. Sittdelen har också 9 kg som maxvikt, man tänker att den borde orka 18 i och med att sidokorgen Joey kan ta den vikten men tyvärr. Min yngsta på bilderna ovan fyller 2 år om två månader och är cirka 85 cm lång, relativt normalstor för sin ålder. Han ryms ju faktiskt bra i sittdelen och suffletten kan fällas upp utan att slå i huvudet. Benstödet känns dock för kort och ett barn i hans ålder uppskattar inte det fixerade viloläget det minsta, han vill kunna sitta upp mer. Face-to-face-sittdelen kan rent fysiskt fästas på chassit även i liggläge, men som jag förstått är detta inte testat och godkänt och sittdelen måste alltså lossas helt och sen klickas fast igen. Jag hoppas Mountain Buggy i framtida utveckling gör face-to-face-sittdelen med lite längre fotstöd och att det finns möjlighet att vinkla sittdelen med barnet i. Då skulle MBs vagnar snart vara jämförbara med andra duo- och syskonvagnar med vändbara sittdelar. Och tyvärr, denna liggdel och face-to-face-sittdel finns inte för Duo, endast för Duet.

När ens bebis vuxit ur liggdelen, vilket kanske görs redan vid 3-4 månaders ålder om man har ett stort barn, och ännu mer om barnet är fött på hösten och uppnår den åldern mitt i vintern när man ska ha tjocka kläder och kanske en åkpåse också, då fyller face-to-face-sittdelen sin funktion som allra mest. Den gör mycket mer utrymme för en större bebis, och det går utmärkt att fästa en (mindre) åkpåse i den. Ett barn runt halvåret brukar dessutom i större utsträckning trivs i ett tillbakalutat viloläge, att sova med huvudet lite upphöjt känns väl dessutom bara positivt såhär i influensa- och förkylningstider.

Sist men inte minst: Dueten är 65 cm smal, hur stora barn kan egentligen rymmas i den? Rätt stora, tycker jag. Mitt mellanbarn fyller 5 år om några veckor så hon är egentligen mer än 4,5 år gammal på dessa bilder. Och hon sitter bra, så länge hon sitter. Men i hennes ålder så är behovet av liggläge också i princip lika med noll, och att fotstödet är lite kort bekymrade henne inte. Den sträcka på 2,5 km hon åkte i vagnen så var det inget problem att sitta med böjda knän. Minstingen på 85 cm har utrymme kvar för att växa innan fötterna ens tar i fotstödet, och han har rymd under suffletten också. På bilderna ovan har jag tryck fram ryggstöden en bit framför suffletten, för att få ett mer upprätt sittläge – något jag vet uppskattas av mina barn. På sina singelvagnar är detta en funktion som Mountain Buggy redan har förbättrat, så vi får hoppas att syskonvagnen får se samma utveckling framöver – då det vanliga sittläget är en aning för bakåtlutat i mitt tycke.

Mitt sammanfattade intryck av MB Duet 2.5 är riktigt gott. Det finns detaljer kvar för Mountain Buggy att jobba på, men det har också hänt väldigt mycket positivt i jämförelse med den första MB Duet som jag körde i januari 2012, för snart fyra år sedan. Med en snart femåring och en tvååring i vagnen så känns den som sagt stundvis lite trögkörd, jag tror jag skulle uppskattat något större hjul kanske, men den är fortfarande manövrerbar med en hand och att den är så smal gör den ändå väldigt enkelt att använda, i synnerhet i stadsmiljö eller inne i matbutiker och dylika miljöer. Jag förstår varför MB Duet är en populär barnvagnsmodell och ser verkligen fram emot hur Dueten kommer fortsätta förbättras.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla den senaste versionen av MB Duet hos: Jollyroom
Handla den senaste versionen av MB Duet hos: Babyland

15 december, 2015 21 kommentarer

Guide till Bugaboo Bee – allt om skillnaderna mellan Classic, Plus och 3

av Anna 11 december, 2015

Här hittar du en uppdaterad guide över Bugaboo Bee, Bee+, Bee3 och Bee5.

Då jag har märkt att mina Bugaboo-guider är väldigt populära och flitiga använda, så passar jag nu på att utöka med en dedikerad Bugaboo Bee-guide. Tidigare finns även guide till Bugaboos åkpåsar, Bugaboos sittdynor, Bugaboos ståbrädor samt en guide för allt om Bugaboo Cameleon. Denna guide är tänkt som en översikt för att lära sig känna igen och förstå skillnaderna mellan Bugaboos tre versioner av Bee – Bee Classic, Bee Plus och Bee3. För mer fördjupad information om varje modell, samt mina åsikter om dem, så hänvisar jag till respektive recension; Bugaboo Bee Classic, Bugaboo Bee+ och Bugaboo Bee3.

Bugaboo släppte första versionen av Bee för snart tio år sedan, och år 2010 kom Bee+ och september 2014 kom Bugaboo Bee3. Min första Bee köpte jag ny i butik juni 2009, och då kostade den runt 5000 kr. Priserna har höjts för varje modell, och en ny Bugaboo Bee3 med aluminiumchassi får man idag ge 6500 kr för, versionen med svart chassi kostar 7100 kr. Givetvis påverkar detta andrahandspriserna. Såhär i slutet av 2015 kan en Bugaboo Bee Classic kosta allt mellan 500 och 2500 kr, medan Bee+ verkar ligga på mellan 2000 och ibland upp till 4000 kr. Bee3 hamnar först högst i topp, med ett andrahandsvärde på mellan 4000 och 5000 kr, något högre för det svarta chassit. Vad man däremot borde betala för respektive modell är svårt att ge ett generellt svar på. Det beror både på skick och vilka eventuella tillbehör som kommer med vagnen. Det man kan säga dock är att ett begagnat Bee alltid är som dyrast under senvåren och sommaren, och som billigast under senhösten och vintern. Den som tänker sig ett Bee som sommarvagn kan alltså göra ett kap såhär i december, och kanske till och med sälja med vinst om man ångrat sig redan i maj.

Vad är då skillnaderna mellan de olika modellerna? Bilden ovan har jag gjort för att särskilja de främsta funktionerna hos varje modell och hur de skiljer sig åt sinsemellan.

Bee Classic känns bäst igen på sina hela hjulsidor, dock ska även hjulen med ekrar fungera på Classic-chassit så det är inte något som till 100% kan identifiera vagnen. Handtaget är steglöst ställbart, sittdelen är vändbar men det är mer komplicerat än på de senare versionerna. För att vända Classic-sittdelen måste man lossa den från chassit både vid suffletten och vid sittytan, det tar lite extra tid helt enkelt. Suffletten är lång, sittdelstyget väl vadderat och Classic har 4 lägen på ryggstödet – varan ett väldigt bra liggläge medan sittläget däremot är en aning tillbakalutat. Bättre än liggläget på Plus och 3. De vanligaste problem hos Bee Classic var handtag som överbelastats och börjat glida, samt att bromsen gick sönder och att sufflettfästena spruckit pga felanvändning. Bugaboo har sedan länge slutat tillverka reservdelar för Classic, så jag kan inte rekommendera att köpa en som är trasig. Även suffletter är relativt svåra att få tag på, det som finns begagnat börjat rent allmänt bli rätt slitet och de senare modellernas suffletter fungerar inte på Classic.

Bee Plus (+) har hjul med ekrar, tre lägen på ryggstödet och ett mer upprätt liggläge men också ett förbättrat sittläge. Plus handtag ställs i steg, så det kan inte börja glida. Att fälla sittdelen och sedan vända den kan i princip göras med ett enhandsgrepp. Suffletten är kortare än på Bee Classic, men det går även att använda Bee3s förlängningsbara sufflett på Bee+. Bee Plus finns med chassi i aluminium och i svart. Dess främsta problem har varit vobblande framhjul, vilket i många fall kunnat avhjälpas med hjälp av O-ringar som sätts runt framhjulsfästningen.

Bee3 är alltså den senaste modellen, som funnits i snart 1,5 år. I princip allt på Bugaboo Bee3 är även kompatibelt med Bee+, såväl hjul som sufflett och även alla tillbehör såsom åkpåsar, mugghållare etc. De främsta skillnaderna mellan Bee+ och Bee3 är de som inte syns så tydligt. Chassi på Bee3 är förstärkt och när man kör finns inte samma flexibla känsla, som en del uppfattar som rangligheten hos Bee+. Varukorgen har blivit större och sittdelsklädseln är tillverkad av ett annat material. Selen är en 5-punktssele med fem separata selremmar, vilket gör det betydligt enklare att ta i och ur sittdynor och åkpåsar.

Alla modeller av Bugaboo Bee kan fällas i ett stycke oavsett riktning på sittdelen, och alla har en maxvikt på 17 kg. Till Bee Classic och Plus fanns Bugaboo Cocoon, som funkar även i Bee3. När Bee3 släpptes kom även en liggdel för Bee, som också funkar på Bee+. Tillbehör såsom mugghållare, åkpåsar och sittdynor funkar i princip lika bra på alla modeller, även om den gamla åkpåsen som heter Bugaboo Bee är formad efter Bee Classics sittdel och sufflettknappar. På alla vagnar är alla klädsel avtagbar och kan tvättas i maskin. Det går att ha Bugaboos ståbräda på alla tre Bee-versioner.

Vilken Bugaboo Bee är då bäst? Det är förstås en smaksak. Men frågar man mig om min åsikt så tycker jag att Bugaboo gjort ett bra jobb med att utveckla vagnen och Bee3 är utan tvekan min personliga favorit av de tre Beena!

11 december, 2015 19 kommentarer

Easywalker Mosey by Mini

av Anna 9 december, 2015

Sen hösten 2014 har Easywalker Mosey varit en av mina mest använda barnvagnar här hemma. Den har lyckats med bedriften att passa in så perfekt, både i vårt hem, i vår bil och efter våra barns behov av barnvagn. I min recension av Easywalker Mosey framhävde jag framför allt att det finns få andra vagnar i samma lilla storlek, som ändå har en så pass rymlig sittdel, hög maxvikt och som kan klara av både terräng och vinterunderlag. Mosey är inte jämförbar med en fullstor duovagn i köregenskaper men andra vagnar som är lika små brukar göra sig bäst på asfalt och få kämpa en hel del på övriga underlag. Att det dessutom finns en liggdel till Moseyn som faktiskt är riktigt fin och ombonad är ett extra plus.

Så i år så släppte Easywalker en designeredition av Moseyn, som heter Mosey by Mini. Vagnen har kommit till mig via BabyPlus, som just nu har erbjudande på tillbehör som medföljer vid beställning av Mosey och Mosey by Mini – har själv åkpåsen och den är helt perfekt för höst och vår. Denna isblå Mosey By Mini är en riktig fröjd för ögat. Låt er dock inte förvirras av namnet! Mosey by Mini är till funktionerna identisk med en ”vanlig” Easywalker Mosey, medan modellen Easywalker Mini fortfarande finns kvar med en del andra egenskaper – t.ex. lufthjul när Moseyn har punkteringsfria hjul.

Allt jag gillar med Moseyn finns det som sagt att läsa om i recensionen av vagnen, så fokus nu är på vad som särskiljer Mosey by Mini designmässigt. Med vagnen medföljer ett kit med sufflett och matchande sittdyna. Inspirationen är förstås från bilmärket Mini, det syns i ränderna på dynan och materialvalet på axelbandskuddarna – brun mocka precis som på ett klassiskt bilsäte. I vagnens läderhandtag finns Mini-loggan instansad och på fotstödet finns den tryckt på klädseln. Mosey by Mini finns i flera olika färgutföranden och är estetiskt lite roligare än de vanliga Mosey. Visserligen är det ett stort plus att suffletten är utbytbar på vagnen men de klädslarna är vanligt enfärgade och med Mosey by Mini får man in lite mer lekfullhet i looken. Även tillbehör såsom åkpåse finns med Mosey by Mini-look såklart.

Avslutningsvis kan jag meddela att jag efter 1,5 år med Easywalker Mosey fortfarande använder vagnen och fortfarande tycker att den står sig väldigt bra i konkurrensen, har fortfarande inte hittat någon annan vagn i samma storlek som både har vändbar sittdel och klarar av alla de fyra svenska årstiderna så pass bra.

9 december, 2015 17 kommentarer

Ny guide till Bugaboos ståbrädor

av Anna 6 december, 2015

Läs här för en uppdaterad guide över Bugaboo ståbräda!

Bugaboo har i skrivande stund, slutet av år 2015, släppt totalt fyra stycken olika versioner av sin ståbräda. Ingen av ståbrädorna kan fästas på någon vagn utan adapter. Till de tre första ståbrädorna har det funnits en medföljande stropp, som sett lite olika ut beroende på modell och som finns till för att ståbrädan ska kunna hängas upp när den inte används. Den fjärde ståbrädan, som heter Bugaboo Komfort Ståbräda, behöver ingen stropp då den är självupphängande i två olika lägen.

Tillägg sommaren 2017: I samband med att Bugaboo släppte Bee5 i början av år 2017 så har ståbrädan fått en ändring och släppts i en ny version – Comfort+. Adaptrarna som nu säljs för Comfort+-ståbrädan fungerar inte med den första versionen av Bugaboo Komfort ståbrädan. Den nya ståbrädan kan användas på Bee5 utan adaptrar då dessa är integrerade i Bee5-chassit, och kan användas med adapter till övriga av Bugaboos modeller (ej Runner). Adapters till den tidigare versionen av Comfort-ståbrädan kommer att finnas tillgängliga som servicedel.

Den första och äldsta ståbrädan, markerad med en rosa prick i bildguiden ovan, är kompatibel med Frog, Cameleon och Gecko. Ståbrädan känns igen på att den är helsvart utan några vita detaljer. För att använda denna ståbräda så krävs adaptrar som först fästs på bakstången på chassit, det är samma adapter oavsett vilken av de tre vagnarna ståbrädan ska användas till. Gecko har utelämnat i bildguiden ovan eftersom att den är vagn man sällan ser köpas och säljas numera. För att få på den äldsta ståbrädan på vagnen så måste man lägga chassit på sidan eller lyfta på det, ståbrädan sätts på från fel håll och snurras sedan på plats. Inte särskilt användarvänligt och ståbrädan är dessutom rätt skramlig att köra med. Den finns fortfarande tillgänglig begagnad och brukar ha ett andrahandsvärde på ett par hundra kronor som mest.

Den andra ståbrädan, blå prick, och den tredje ståbrädan, grön prick, är faktiskt precis samma bräda, men med olika utseende på hjulet. Det är alltså enbart en estetisk skillnad. Anledningen är att hjulet är samma som på Bee, och äldsta versionen Bee Classic har ett hjul med en heltäckt, vit sida medan nyare Bee Plus och Bee3 har ett vitt hjul med ekrar. Därav har äldre versioner av ståbrädan det hela hjulet och nyare har hjulet med ekrar. Dessa brädor är kompatibla med samtliga av Bugaboos vagnar. Köpte man den ståbrädan ny så ingick alltid adaptrar för Bee och Cameleon. Ville man ha ståbrädan till Buffalo och Donkey så fick man köpa till en sådan adapter separat, för en extra utgift. De har två ståbrädorna klickas enkelt på chassit där adaptrarna sitter och har ett mycket mjukare rull. Saknar man någon adapter för de nyare ståbrädorna så går de att få tag på som reservdel hos Bugaboos återförsäljare men brukar även gå att hitta begagnade.

Den fjärde ståbrädan, Komfort Ståbräda – den första som mig veterligen fått ett officiellt namn utöver Ståbräda, är tillgänglig på marknaden sedan hösten 2015. Komfort Ståbräda har till skillnad från de andra brädorna förutom upphängning utan stropp även en sittpall, tillverkad och godkänd av Bugaboo, som följer med på köpet. När man köper ståbrädan ingår hjul, bräda och sittpall. Men inga adapters, de måste alltså alltid köpas till separat. Det är ett sep med adapter för Cameleon/Frog, ett för Bee (passar + och 3) och en adapter för Donkey och Buffalo.

6 december, 2015 16 kommentarer

Carena Fårö Lux åkpåse

av Anna 24 november, 2015

Carena är ett märke som funnits med ett tag men hittat på lite olika ställen, och hos lite olika återförsäljare. Numera återfinns Carena hos Lekmer, och förutom barnvagnar finns också ett sortiment av barnvagnstillbehör. Jag har testat åkpåsen Carena Fårö Lux, samma modell finns även i en enklare modell som givetvis kallas Carena Fårö Basic. Jag kan inte riktigt redogöra för vad som skiljer de olika åkpåsemodellerna från Carena åt, men efter att ha testa Carena Fårö Lux under flera veckor så kan jag konstatera att med tanke på priset så får man mycket åkpåse för pengarna. Åkpåsen har uttag för fempunktsele, med separat selhål. Baktill finns dels två fält med antiglid material, dels en upphängningsficka som kan träs över ryggstödet på barnvagnar där detta och suffletten inte sitter ihop. Dessutom finns två krokar, fastsydda med röttband. Dessa kan man använda för att ytterliga säkra fast åkpåsen i en sittdel, genom att haka fast krokarna i de D-ringar många barnvagnsselar är utrustade med. Finns inte sådana, så kan man ofta haka fast krokarna direkt i selen eller i sittdelsramen om vagnen är av sådan konstruktion.

På bilderna ovan ser ni Carena Fårö Lux i sittdelarna till Bugaboo Donkey, Bugaboo Bee, Brio Smile och Maxi Cosi Stella. Det här är en riktig universalmodell som fungerat bra i alla sittdelar jag haft möjlighet att testa den i. Allra bäst sitter åkpåsen om upphängningsfickan kan träs över ryggstödet, men även om det inte funkar så har det gått att få den att sitta upp bra tack vare krokarna i sidorna. Som bilderna i collaget nedan visar så finns det en dragsko i åkpåsens övre kant, för att ytterligare tigha till den runt ryggstödet. Åkpåsens lock kan dessutom delvis vikas ned och fästs då i det läget med hjälp av knappar på lockets kant och öglor på kanten av åkpåsen. Åkpåsen är så pass följsam och mjuk att min bedömning är att den funkar bäldigt bra att ha även i en liggdel. Är åkpåsen något för lång så kommer man tack vare det mjuka tyget kunna rulla upp fotändan lite, för bättre passform.

Carena Fårö Lux är av standardstorlek vad gäller längden, jag får den till 102 cm lång från topp till tå. Åkpåsens lock har en längd på 64 cm, vilket är ganska bra men inget exceptionellt. Poängen med att åkpåsen lock ska vara av en vissa längd är förstås att man vill att så stor del av barnet som möjligt ska inneslutas av åkpåsens värme. Sticker hela överkroppen ut så behövs ju dessutom ytterligare ett lager kläder, t.ex. en extra ytterjacka. Barnets längd påverkar förstås hur mycket av barnets kropp som får plats i åkpåsen, men ju längre lock desto längre användningstid. Bredden på Carena Fårö Lux är 45 cm – ett jag tagit på mitten av åkpåsen, och det är åt det smalare hållet. Ett faktum man kan se på från två olika synvinklar. Åkpåsens smala modell gör att den sitter bra i barnvagnar med en mindre storlek på sittdelen, och sådana är ju väldigt vanliga numera. Jag tänker då inte bara på mindre resevagnar, utan även på sulkys men också duovagnar som är väldigt nätta till formen. Åkpåsens smalhet kan i det avseendet vara en fördel, då en stor åkpåse i en liten sittdel kan kännas väldigt bylsigt och uppfattas som trångt. Nackdelen är att fotändan av åkpåsen ganska snabbt blir tight runt fötterna, om barnet har skor på sig. Det hade varit önskvärt med lite mer bredd nedtill för att även ett par skor i större storlek än 24-25 ska rymmas utan att tyget stramar åt.

Sist men inte minst, värme och rymlighet. Min yngsta, som snart fyller 2 år och är ungefär 85 cm lång,. sitter bra i Carena Fårö Lux. I liggläget har han locket ändå upp till strax under hakan. Det har ännu inte varit några minusgrader att tala om här i Stockholm, men runt nollgradigt och med en hel del vind så kändes kroppen normalvarm och fötterna svala men inte kalla efter en dryg timmes sovstund i Carena Fårö Lux. Det här är inte den tjockaste typen av åkpåse och inte den jag skulle rekommendera om man vet med sig att man kommer rulla vagn genom en lång, mycket kall vinter. Men för oss i södra delen av landet, med blandat vinterväder, så kan Carena Fårö Lux funka bra en hel säsong och blir det riktigt kallt är det ju i så fall enkelt att komplettera med ett extra lager kläder eller en filt inuti åkpåsen.

24 november, 2015 16 kommentarer

Nuna Pepp Luxx

av Anna 20 november, 2015

Nuna Pepp Luxx är en den uppdaterade versionen av Nuna Pepp, som jag skrev om på bloggen för drygt tre år sedan. Pepp är överlag en i mina ögon underskattad barnvagn, som har en hel del kvaliteter som man inte så ofta ser. Den är mycket mer lättrullad och klarar mer terräng än vad man kan tro av att titta på den, i synnerhet med tanke på att hjulen är ganska små och ser en aning plastiga ut. Jag har kört Pepp Luxx på kullersten i Gamla Stan i Stockholm och självklart blir det en skakig åktur, men inte någonstans fastnade vagnen i hjulen utan den guppade fram i bra tempo. Sittytan är dessutom rymlig och på Pepp Luxx känns den ännu mer ombonad. Mycket med Pepp Luxx är sig i grunden likt de äldre versionerna av vagnen men förändringar som gjorts är mer än bara en längre sufflett, det finns ganska mycket med vagnen som utvecklats i mindre eller större omfattning. Jag som redan gillade Nuna Pepp är förstås ännu mer förtjust i Pepp Luxx och hoppas att vagnen nu kanske kan nu ut till fler konsumenter, då jag vet att de som har ett ex alla verkar vara väldigt nöjda med sin barnvagn.

Det är rätt fantastiskt hur många små förbättringar Nuna lyckats addera till Pepp Luxx. Först av allt har vi det ställbara fotstödet, som verkligen gör att vagnen funkar ännu bättre även för de lite mindre barnen, och som förlänger liggläget. Fotstödet kan ställas i ett vågrätt läge (1) eller i ett nedfällt läge (2). Fotstödet är skönt vadderat och enkelt att reglera med de två knapparna på vardera sida. Nuna Pepp Luxx har även fått en bygel (3). Tyvärr inte en swingaway men den är lite böjlig och ändå enkel att klicka på och av helt. Det är lite åt det tighta hållet med utrymmet mellan bygeln och sittytan, inte så att det blir för trångt för barnets ben utan mer så att det är att föredra att ta av bygeln, placera barnet i vagnen och sen sätta dit bygeln igen, snarare än att försöka lyfta i barnet under bygeln. Framhjulen är låsbara (4) för ökad framkomlighet i lättare terräng. Insidan av fotstödet är klätt med ett extra slitstarkt material (5) som tål vatten och slask som skorna för med sig. Ovanpå allt detta så har Nuna gjort varukorgen en aning större (6). Den är fortfarande åt det mindre hållet men med högre kanter kan man åtminstone packa mer på höjden.

Nuna Pepp Luxx blir precis som förra modellen av Pepp mycket kompakt ihopfälld, och själva ihoppfällningen är löjligt enkel. Vagnen viks helt enkelt ihop på mitten. Det är när jag fäller den här typen av vagn som jag återigen funderar över varför paraplyvagnar fortfarande är så populära. Missförstå mig rätt, paraplyvagnar fyller alltjämt ett syfte på marknaden men att de fortfarande anses som lätta att fälla och små när de är ihopfällda känns lite som ett skämt om man jämför exempelvis med Pepp Luxx. Den här typen av vagn är perfekt för den som vill ha en lättkörd och smidig bilvagn, eller som resevagn också för den delen. För att fälla Nuna Pepp Luxx så drar man i spärrarna på båda sidorna av chassit och fäller sedan handtaget framåt. För att bli enklare att hantera så finns en gummistropp med hål som trycks fast över en nit på chassit. Enkelt men effektivt. När stroppen inte används och vagnen körs så finns en likadan nit på baksidan av chassit, så att stroppen är prydligt uppspänd och inte släpar i marken.

Fällningen av ryggen är densamma, ett system med två dragkedjor bakom varandra på båda sidor av ryggstödet. Öppnar man upp den första så får man ett blygsamt viloläge och öppnar man upp även den mindre så fälls ryggstödet ned till ett lutat liggläge, bra nog för en ettåring tycker jag. Vagnen sett bakifrån med ryggstödet fullt nedfällt syns på bild längst ned till höger i collaget ovan. Det finns en liten tittlucka högst upp på bakstycket, så man kan kika in till barnet för en statuskoll. Som bilden ovanför den visar så blir liggläge rätt bra när man även fäller upp fotstödet.

Ett stort minus på Nuna Buggy, den äldsta versionen av vagnen, och Nuna Pepp var den snålt tilltagna suffletten. Den kritiken har Nuna tagit till sig och sedan presenterat en ganska okonventionell lösning på. En vanlig förlängning av en suffletten är att den öppnas upp med dragkedja baktill och sedan dras fram ett tredje steg. Alternativt att det finns en solskärm invikt i suffletten som kan vikas ut. Men på Nuna Pepp Luxx så är det istället en dragkedjeöppning framtill och sedan en solskärm som dras ut och över den lilla solkepsen på Luxx sufflett. Förlängningen är helsvart i mitten, för blockage av solstrålar, och har meshtyg på sidorna för bättre ventilation. Denna nya sufflett för att Pepp Luxx känns som en vagn mer lämpad för sommar och värme än dess föregångare.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. HÄR kan du läsa mer om varför jag har affiliatelänkar på bloggen. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla Nuna Pepp Luxx hos: Babyland

20 november, 2015 36 kommentarer

Emmaljunga Double Viking 735

av Anna 9 november, 2015

Recension av Emmaljunga Double Viking 735

Inköp: DV 735 med två sittdelar kostar 8800 kr och adderar man en liggdel blir totalt priset 11200 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet för en komplett DV735 verkar ligga på omkring 7000-7500 kr.
Typ av vagn: Syskonvagn.

Förra hösten skrev jag en utförlig recension av Emmaljunga Double Viking, årsmodell 2014. Mycket har hänt i Emmaljungas utbud av syskonvagnar sedan dess. Dels har Double Viking fått nya hjul – för årsmodell 2015 fanns DV med både Ecco-hjul och lufthjul. För årsmodell 2016 som precis släpps är det endast lufthjul till Double Viking. Dels har Emmaljunga släppt en helt ny syskonvagn; Emmaljunga Double Viking 735. Precis som namnet antyder så är det i grunden samma vagnen, men en avsmalnad version. Vanliga Double Viking är med lufthjulen 79 cm bred. Double Viking 735 är givetvis endast 73,5 cm bred. Det innebär att DV 73,5 är smal nog att funka i alla dörröppningar och även kan ta sig fram problemfritt i kollektivtrafiken. Ett väsentligt smalare chassi är alltså DV 735s främsta fördel i förhållande till sin föregångare.

Fortsätt läsa

9 november, 2015 29 kommentarer