Vagnar

Cybex Priam

av Anna 27 april, 2015

Recension av Cybex Priam

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Cybex, inköpspris för vagnen beror på i vilket utförande man vill ha den. Chassi med Lux-sittdel och liggdel kostar cirka 11500 kr, medan vagnen med 2-in-1 sittdel/liggdel plus chassi kostar cirka 9000 kr.
Försäljning: Finns inga begagnade till salu än.
Typ av vagn: Duovagn.

Förväntningar, det är en magisk grej! När man har höga förväntningar på något och blir besviken, så blir fallet så mycket längre än om man inte förväntade sig något alls. Har man istället låga förväntningar och blir positivt överraskad, så är det alltid en rolig upplevelse. Men bäst av allt – om man frågar mig – är höga förväntningar som infrias. När jag såg Cybex Priam på Kind + Jugend-mässan i Köln i september så blev jag direkt omåttlig sugen på att få rulla ett exemplar.

Sju månader senare blev den drömmen verklighet och efter att ha kört Priam under några veckor så kan jag snabbt konstatera att alla de höga förväntningar jag hade har uppfyllts eller rent utav överträffats. Jag är riktigt imponerad av Cybex Priam och skulle om jag väntade barn idag (och ej var i behov av syskonvagn) antagligen välja Priam att köra min bebis i. Vissa vagnar på marknaden (host, Bugaboo Cameleon och Britax Go, host) har fått sig en allvarlig konkurrent. Som barnvagnsnörd applåderar jag det! Det är ingen brist på nya barnvagnar att nå ut på marknaden men bra barnvagnar, de växer inte på träd direkt.

Fortsätt läsa

27 april, 2015 40 kommentarer

Chicco Liteway

av Anna 2 april, 2015

Recension av Chicco Liteway

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Chicco, inköpspris för vagnen ligger på cirka 1295 kr.
Försäljning: Det finns inte så många av senare modell till salu just nu men andrahandsvärdet verkar ligga på strax under tusenlappen.
Typ av vagn: Resevagn, sulky.

Vissa barnvagnsmodeller har en förmåga att växa sig så stora att de liksom skakar av sig halva sitt namn. Tänk på Madonna, Sting och Prince – inget behov av två namn där inte! Och samma gäller Chicco Liteway, som för många heter bara Liteway. Den här vagnen är en vanlig syn över hela landet och verkar av många inte bara användas som resevagn, utan även som en enklare sulky att ha till och från förskolan eller under andra ärenden. Till skillnad från många andra paraplyvagnar så har Chicco Liteway en lite mer stilren form med dess karaktäristiska chassi och de enkla framhjulen.

Och vi kan väl lika gärna börja med framhjulen. Alla dubbla framhjul, vilket är vanligt på just paraplyvagnar, behöver förstås inte vara dålig men min generella uppfattning är att enkla framhjulen bidrar positivt till en vagns körkänsla. Dubblra framhjul har en förmåga att göra en vagn lite mer trög att styra och de tenderar även att bli rätt skramliga. Chicco Liteway har inte problem med någotdera. Framhjulen har ett bra rull och vagnen är väldigt lättmanövrerad. Detta är nog också en av de egenskaper som bidrar till Chicco Liteways populäritet.

Bra sittläge och nästan plant liggläge

Liteway är alltså en fast framåtvänd sittvagn med ett ryggstöd som kan fällas i flera steg, ned till ett i mitt tycke klart godkänt om än ej helt plant liggläge. Sittdelen är normal i storlek och funkade lika bra för min ettåring som för min fyraåring, även om den senare väger flera kilo över vagnens maxkapacitet om 15 kg och därför inte fick åka i den utöver en kort provsittning.

Suffletten sitter ihop med ryggstödet med kardborre, vilken ibland vid mindre försiktigt ihopfällning fastnade en aning och lossnade på ena sida. Sufflettens konstruktion är väl överlag en av Liteways svagare sidor. Jag hade önskat att den hade ett snäpp till, för i fullt utfällt läge så blir den lite för kort, i synnerhet om man har barnet i liggläge. Sommartid skulle man behöva komplettera med någon slags annat solskydd, typ en solkeps eller en barnvagnsgardin.

Sittdel med ställbart fotstöd och justerbar sele

1: Chicco Liteway har en fempunktssele, ingen axelvaddar till remmarna men selen är enkel att använda och känns rymlig.
2: Fällningen av ryggstödet är smart konstruerad, man trycker ihop spärren och sedan vinklar man ryggstödet till rätt läge med ett enkelt enhandsgrepp.
3: Fullt uppfälld så har Liteway ett bra, upprätt läge och sittdelen är lätt vadderad. Det är kanske inte den mest ombonade vagnen men sittdelen känns inte torftigt i det avseendet.
4 + 5: Vagnen har ett ställbart fotstöd som antingen kan vinkla rakt ned eller rätt ut. Utöver det ställbara fostödet finns även ett fast fotstöd på chassi, som funkar när man ska köra ett lite längre barn i vagnen.

Chicco Liteway har en relativt rymlig varukorg och blir smal men lång hopfälld

Paraplyvagn som blir smal men lång hopfälld

Varukorgen på Chicco Liteway (1) uppfattar jag som ganska rymlig för den här typen av vagn, och den är dessutom lättåtkomlig både från sidorna och rakt bakifrån. När man har sittdelen nedfälld till liggläge så är det framför allt från sidorna som man får ta ut och lägga in grejer i varukorgen. Den rymmer utan problem en normalstor skötväska. Liteway fälls ihop på samma sätt som övriga paraplyvagnar. Det finns en spärr på sidan av chassit som trycks ned och sedan en i mitten som trycks upp med foten (3), varefter man fäller handtagen framåt och nedåt så att vagnen viks ihop på hälften.

Liteway blir i jämförelse med andra vanligt förekommande resevagnar väldigt smal ihopfälld (2) men är samtidigt fortfarande ganska lång. Liteway väger inte särskilt mycket vilket gör den i teorin enkel att bära med sig, men det hade varit ännu enklare om det funnits ett bärhandtag på chassit. Både fram- och bakhjulen är tillverkade av plast, inget för terrängkörning men på asfalt och andra släta ytor så har de som sagt ett bra rull och verkar inte slitas allt för snabbt. Framhjulen (4) kan låtsas i ett fast läge, om man ändå skulle vilja ta sig fram i lite enklare terräng eller i ett lager med grus.

Mitt omdöme av Chicco Liteway

Efter att ha kört Chicco Liteway så kan jag absolut förstå vagnens populäritet. Till ett väldigt fördelaktigt pris så får man en fullt funktionabel barnvagn, med godkänt packutrymme, nästan fullt liggläge och en bra körkänsla. Är man ute efter en barnvagn att ha just som extravagn eller för annan enklare användning, och inte vintertid då, så får man precis det i Liteway. Det hade varit önskvärt med en längre sufflett och jag är personligen inte helt förtjust i delat handtag, men om de två egenskaper hos en vagn inte är något man prioriterar högt så blir Chicco Liteway en intressant kandidat för många. På kommande årsmodell för 2015 så kommer det dessutom finns en bygel för Liteway som kan sitta kvar vid ihopfällning, och det är ju alltid ett stort plus när en vagn ständigt vidareutvecklas till det bättre.

Chicco Liteway hopfälld jämfört med andra vagnar

Slutligen kommer lite jämförelsebilder på Chicco Liteway vs en annan paraplyvagn med enkla framhjul och andra snarlika egenskaper – Moweo Metro. Bilderna är tagna av Frida Å, jag har själv inte kört Moweon men jag tycker bilderna är intressant för att ge lite storleks och egenskapsperspektiv hos Liteway. Enligt Frida är det framför allt stor skillnad på suffletterna, vilket syns tydligt på bilderna, medan bredden är snarlika. Hon upplever att Liteways hjul är bättre och har ett chassi som känns tåligare, och att Moweons sittyta är något högre placerad än Liteways.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla senaste versionen av Chicco Liteway hos: Jollyroom

2 april, 2015 1 kommentar

Taga Bikes

av Anna 26 mars, 2015

Efter att ha kört hybriden mellan cykel och barnvagn från Taga Bikes i en vecka så kommer här en liten minirecension som sammanfattar mina intryck. I mitt förgående inlägg om Taga Bikes finns en video som visar hur den omvandlas och längst ner i det här inlägget har jag lagt in en till video som visar hur det kan vara att använda en Taga Bike i praktiken. Vagnen i det här utförandet ska ha ett försäljningspris i Sverige på cirka 17000 kr, mycket pengar men samtidigt är det en unik lösning på ett problem jag tror att många har. Så vad tycker jag då om detta uppseendeväckande tingest med tre hjul? Man kan ganska snabbt konstatera att det är en kompromiss. Och en kompromiss innebär ofta att man är halvnöjd med allt men inte helnöjd med något. Vad gäller Taga Bikes så tycker jag att cykelversionen är den bättre, medan barnvagnsversionen är en fungerande lösning men inte så mycket mer.

Om vi börjar med vagnens fysiska förutsättningar, så tycker jag att sittdelen förtjänar ett högt betyg. Min ettåring satt bra, men min stora fyraåring satt också bra. Med hjälmen på så blev suffletten för låg för fyraåringen, men samtidigt så kändes suffletten inte lika viktig när det var ett större barn som skulle åka. Maxvikten för sittdelen är 25 kg när den används som cykel, och 15 kg när den används som barnvagn. Varför, kanske man fråga sig då? Det är ju samma chassi, samma sittdel, samma barn? Min gissning är att det handlar om att man när man säkerhetstestar cykelsitsar för barn har en annan standardvikt än när man säkerhetstestar barnvagnar. Men det blir ju lite märkligt när det barn som får sitta i sitsen när man cyklar sedan plötsligt väger för mycket när man gjort om till barnvagn. För den vuxne så skulle jag säga att cykeln funkade utmärkt för mig, som är 170 cm lång. Min man som är 183 cm kände att hans knän precis var på väg att slå i handtaget, det funkar för honom att cykla med den men han hade inte kunnat vara så mycket längre.

Bild 1 + 2: Handbroms på båda sidorna, växel med 3 lägen på högra och parkeringsbroms på vänstra – i form av en sprint som trycks ned när man håller in handbromsen. Det hade varit önskvärt med ytterligare några lägen på handbromsen, då det blir rätt tungt att cykla i i uppförsbacke med ett barn som väger 20 kg i sitsen.
Bild 3 + 4: Närbild på spärren som håller ihop chassit, för att lossa den trycker man in den gråa plastbiten och öppnar sedan spärren så att chassit hamnat i olåst läge och kan omvandlas.
Bild 5: Fästet för sittdelen. När man cyklar med vagnen ska sittdelen fästas längst in och när man har den som barnvagn så fästs sittdelen lite längre fram. I det främre barnvagnsläget så är det även möjligt att tilta sittdelen bakåt i ett viloläge.
Bild 6: De två spärrarna som håller ihop stången under sadeln när den är i infällt läge. Stången förlängs sedan i två steg – en undre och en övre halva med separata spärrar.
Bild 7: Stänkskärmen är fäst vid chassit med en magnet, så när man omvandlar vagnen så fäller man även över stänkskärmen och fäster den magnetiskt på andra sidan.
Bild 8: Varukorgen har en lite lustig form, vilket har sin förklaring i att sadeln ska kunna få plats där när Taga Bike är i barnvagnsläget.

Att använda Taga Bikes som cykel med en barnsits funkade bra. Så fort man sätter på sittdelen när chassit är i cykelläge så blir handtagen på vagnen rörliga, så att den kan styras. Det tog lite tid att vänja sig vid hur Taga Bikes styrs när man cyklar med den, och det är svårare att få till en bra balans när vagnen är tom än när det sitter ett barn i som bättrar på balansen med sin tyngd. Men efter att ha kört med den ett tag så kommer man in i känslan och jag tyckte det funkade riktigt bra. Kanske inget jag skulle vilja åka på cykelsemester med, hjulen är lite för små för det, men för vardagsbruk så skulle det nog känns fullt tillräckligt. Som barnvagn är den knepigare. I det läget är det ju det ensamma hjulet som är framhjulet, och det är ju alltid fast. Så för att svänga vagnen får man häva handtaget. Nu är det visserligen väldigt lätt gjort för vagnen är välbalanserad i chassit, så det kan man leva med. Desto mindre kul är det att framhjulet på Taga Bike endast kan rullas framåt. Det går alltså inte att backa med vagnen utan att häva upp den på bakhjulen först. Lite bökigt! Men om vi tänker oss att barnvagnsläget fram ska användas i andra hand, när man inte kan cykla med sin Taga Bike, så känns det ändå som att det är vettigt att cykelversionen är den som funkar bäst. Målgrupp för vagnen skulle jag säga är de som vill kombinera cyklandet med att åka buss, pendel eller tunnelbana. Som man ser i videon ovan så låter det sig enkelt göras att bygga om vagnen utanför stationen och sen kan man cykla vidare igen när man anlänt sin destination. Är man ute efter en renodlad lösning för att cykla med barn så finns det nog andra varianter som är att föredra, men vill man ha mångsidigheten så har Taga Bikes onekligen lyckats hitta en unik lösning!

26 mars, 2015 4 kommentarer

Quinny Yezz

av Anna 10 mars, 2015

Recension av Quinny Yezz

Quinny Yezz är en liten vagn som i utseendet skiljer sig mycket från andra vagnar på marknaden. Framför allt är det lättviktschassits konstruktion som får den att sticka ut. Jag vet inte riktigt vad jag ska likna den vid, men när man väl kommit över att Yezz inte utgår ifrån den klassiska looken på en paraplyvagn så tror jag att man snabbt kan se att det faktiskt finns en del fördelar med det. Men, det finns också nackdelar och i den här minirecensionen tänkte jag inleda med dem.

Sittdelen är fast framåtvänd men också fast fixerad i en position. Ryggen går alltså inte att fälla alls. Den är dock lite bakåtlutad, så vill man ha en extravagn för ett barn att kunna vila i så funkar Yezz i det syftet. Utöver det så är suffletten rätt kort. Handtaget kan inte regleras i höjd, och vagnen har ingen varukorg.

Jag skulle inte välja Yezz som den enda vagnen att ha med mig om jag har ett barn som fortfarande är i den ålder att hen åker barnvagn regelbundet och behöver ha med sig ombyte och blöjor. Men som ett komplement för ett större barn och att ha som extravagn i bilen så är jag riktigt förtjust i Quinny Yezz.

Quinny Yezz utrymmet för barn i sittdelen

Rymlig sittdel med djup sittyta

Trots att sittdelen inte kan ställas in på något sätt, så funkar den riktigt bra för olika åldrar. Maxvikten är standard, alltså 15 kg. Min fyraåring väger några kilo mer än så, men vagnen känns väldigt stabil (och i USA är den faktiskt godkänd upp till 18 kg). Även ettåringen sitter bra i vagnen. Jag personligen vill inte vända min ettåring framåt än, så jag har bara kört vagnen med fyraåringen i. Men samtidigt så är hon betydligt bättre på att ge ett utlåtande om en vagn, än vad han som inte kan prata än är. Och hon gillade verkligen att sitta i den här vagnen.

Sittdelen är utrustad med en fempunktssele och själva sittytan känns rymlig både i bredd och djup. Quinny själva skriver att sittdelen har en hammock-upphängning och jag förstår hur de tänker, det ser avslappnat ut att sitta i Yezz. Det är gott om utrymme upp till suffletten också, barnet kan säkert vara en bit över 110 cm utan att slå i med huvudet.

Snabb och kompakt ihopfällning

Att fälla ihop och upp vagnen görs både snabbt och enkelt. Men det kräver lite övning innan man får till det lika snyggt som i Quinnys instruktionsvideor. Spärren utgörs av en knapp på handtaget. När man trycker in den så börjar vagnen vikas ihop själv. När Yezz är halvvägs ihopfälld, som på den mellersta bilden, så vinklar man handtagen uppåt och framåt. Sedan trycker man bara ihop vagnen. Chassit låser sig automatiskt.

När vagnen är ihopfälld så är den självstående, och den tar upp väldigt lite plats. För jämförelsebilder med andra vagnar, se detta jämförelseinlägg med ihopfällda resevagnar. Om man istället vill fälla upp vagnen så lossar man bara chassispärren och sedan vecklar man ut vagnen. Därefter sätter man foten som stöd mot den del av chassit som pekar ned mellan bakhjulen. Det kräver lite styrka för att trycka ut vagnen den sista biten. Jag rekommenderar att man har skor på sig när man gör det.

Riktigt snabbrullade små hjul

Knappen på handtaget är smart och enkel att använda. Men eftersom att den sitter mitt på så är den också lite i vägen. När jag kör runt med Quinny Yezz så kommer jag hela tiden på mig själv med att öppna och stänga locket ovanför knappen med ena tummen. Samtidigt så uppskattar jag att vagnen har helt handtag, så möjligheten att köra bekvämt med en hand finns.

Yezz är även bekväm att bära med sig när vagnen fällts ihop. Längs med den del av chassit som går ned från handtaget löper en elastisk bärrem. Den gör det enkelt att ta Yezz över axeln och gå iväg. Även om vagnen saknar varukorg så finns det i alla fall en förvaringsficka på baksidan av sittdelens ryggstöd. Fickan är inget man klämmer ned en skötväska i. Men det funkar fint att lägga ned lite småsaker där – typ plånbok, mobiltelefon och en blöja eller så.

Quinny Yezz absolut starkaste sida är rullet. Vagnen har i den europeiska versionen tre små inlineshjul som ger den ett riktigt bra rull. Den är faktiskt även med maxvikt i sittdelen löjligt lättrullad och kan utan problem styras och köras med ett finger.

Smalt användningsområde men bra på det den gör

Även om användningsområdena för den här typen av vagn kan tyckas vara få så tycker jag att storleken på vagnen ihopfälld ihop med den goda körkänslan ändå gör att Quinny Yezz känns användbar att ha som shoppingvagn. Åtminstone så länge man är med på att man får bära sina kassar själv. Tillsammans med min familj funderar jag på att åka på en resa till en storstad i sommar. Då kan jag absolut tänka mig Yezz som ett alternativ att ha med till fyraåringen som kanske inte alltid orkar gå hela dagen.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. HÄR kan du läsa mer om varför jag har affiliatelänkar på bloggen. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Se pris för Quinny Yezz hos: Babyland

10 mars, 2015 5 kommentarer

Mountain Buggy Nano

av Anna 22 januari, 2015

Recension av Mountain Buggy Nano.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspris för vagnen ligger på cirka 2495 kr.
Försäljning: Det finns endast ett fåtal till salu på andrahandsmarknaden just nu, priset ligger på omkring 1500 kr.
Typ av vagn: Resevagn, sulky.

När Mountain Buggy lanserade sin nya, kompakta resevagn Nano så fanns det i kampanjen med bilder som skulle visa vagnen i förbvaringsfacket inne i flygplanskabin. Nanon skulle helt enkelt, som jag förstod det, vara en konkurrent till Babyzen Yoyo. 55 x 40 x 23 cm, det är en av de vanligaste angivelserna för maximalt mått på handbagage på flygplan. Mountain Buggy Nano har måtten 56 x 31 x 51 och är därmed för stor för att tas med ombord på planet. Visserligen blir vagnen smalare om man klickar av bakhjulen, men att plocka ned vagnen i beståndsdelar innan incheckning tar ju bort den smidighet jag tror man eftersöker hos en vagn som ska funka som handbagage. Med det sagt, släpper man tanken om att enkelt kunna ha vagnen som handbagage så är Mountain Buggy Nano en riktigt liten och smidig vagn, som har många goda kvaliteter. Det finns trots allt många andra användningsområden där dess litenhet också kan komma väl till användning.

Mountain Buggy Nano har en framåtvänd sittvagn med ett ryggstöd som regleras steglöst med remmar och en klämma, se bilden nederst till vänster i collaget ovan. Vagnen har inte direkt något liggläge som synes, utan man får nöja sig med ett viloläge. Det funkar absolut tillräckligt bra för barn från 6 månader och uppåt, lutningen gör att barnets huvud inte riskerar att falla framåt när barnet sover. Systemet med steglös fällning kan man ha lite varierande åsikter om. Det positiva tycker jag är att det är enkelt att smyga ned barnet i viloläget när hen börjar bli sömning, det negativa är att det kan vara lite knepigare att få remmen spänd nog för att få till det mest upprätt sittläget. Sittläget på Nanon har en liten svag bakåtlutning men jag tycker läget är mer upprätt på den här vagnen en på en del andra av Mountain Buggys modeller.

1: MB Nano har ett fast handtag som inte kan regleras i höjd. Handtaget är klätt i skumgummi och remmen som hänger från handtaget fungerar som en säkerhetsrem, för att förebygga att vagnen rullar bort från en om man skulle tappa greppet medan man kör.
2: Vagnen har en broms som är enkel att använda och som inte kräver att man använder ovansidan av fotan för att trycka upp den. Pressar man på grönt så lossar bromsen, pressar man på rött så lägger man i bromsen. Den här typen av bromsar beskrivs ibland som flip flop-vänliga, och det rimmar ju väl med att Nanon är en vagn tänkt att kunna användas vid resor.
3: Mountain Buggy Nano har en fempunktssele där axelremmarna kan regleras i två olika höjder. Selen är enkel att använda och kan både förlängas och förkortas inom rimligt intervall. Jag gillar att sittdelen har små kanter på sidorna, det ger den en något mer ombonad känsla.
4 + 5: Suffletten på MB Nano är inte någon besvikelse men har inte heller någon direkt wow-faktor. Suffletten har ett infällt och ett utfällt läge, den är även utrustad med en liten solkeps. Jag tycker att suffletten är en ganska viktig del av en vagn, i synnerhet om vagnen ska användas sommartid eller generellt där det är soligt. I mitt tyckte hade det varit klart önskvärt med i alla fall ett till läge på suffletten, så att den blivit något längre.

1: Varukorgen på Nanon är relativt rymlig och väldigt lättåtkomlig. Även om själva korgen inte är så stor så är det rejält med rymd upp till sittdelen, vilket gör det enkelt att bygga på höjden om man packar in lite lättare saker, som en picknickfilt eller ytterkläder.
2: MB Nano har ganska små hjul av plast. Det är inte så mycket stuns i dem men de klarar av gräsmatta och enklare grusvägar.
3-5: Vagnen har ett vadderat, ställbart fotstöd som regleras mellan sina olika lägen genom att man trycker in spärrar i kanten av fotstödet.

Det som gör Nanon så kompakt är sättet den fälls ihop på, den viks som i tre lager. Det är några moment men jämfört men en del andra vagnar så tycker jag att fällningen på MB Nano är lätthanterlig.
1: På insidan av båda sufflettfästena sitter två knappar som ska tryckas in…
2: …samtidigt som man fäller suffletten nedåt, bakåt.
3: När sufflet och handtag pressas mot baksidan av chassit så lossar en spärr inuti som gör att hela chassit viks på mitten.
4: MB Nano är självstående i hopfällt läge.
5: Vagnen låser enkelt ihop sig med en spärr, vilket gör den enklare att hantera när den är ihopfälld.
6: Vagnen har en bärrem, som i uppfällt läge hänger ned i varukorgen.

Nanon blir verkligen liten ihopfälld, det syns kanske extra mycket när man har den i dess förvaringsväska, som medföljer vagnen. Hjul och broms sticker ut, antagligen för att det är dessa man bör ta loss om vagnen ska få lite mindre mått. När vi körde vagnen i somras under vår semester så uppskattade vi verkligen att vi kunde ha med Mountain Buggy Nano i bilen även när vi hade de två extra sätena i bagageutrymmet uppfällda. På högkant passade den perfekt in mellan säten och baklucka, och jag tror att det kan göra Nanon till en attraktiv bilvagn eller extrasulky för många barnfamiljer som kör med sjutsitsig bil. Att bära med sig vagnen har också funkat fint. Vi hade den som extravagn till ett av de större barnen när vi åkte på dagsutflykter och då kändes det skönt att slippa dra runt på tom vagn och bara kunna hänga den över axeln istället. Nano väger 5,9 kg, så att bära runt på den ett tag funkar bra. Det hade det varit ett plus om bärremmen kunnat vara något bredare eller i alla fall ha som en vadderad kudde, av samma stil som finns på axelremmarna hos många barnvagnar. För när man burit på vagnen ett tag så kändes det som att remmen började skära in i axeln, så att gå runt så ett längre tag blev för obekvämt.

Dags att komma in på en av Mountain Buggy Nanos allra starkaste egenskaper, nämligen sittdelens rymlighet. Som redan konstaterats så finns det vagnar som är mindre än Nanon men jag tycker att det är ont om resevagnar som blir riktigt små ihopfällda men samtidigt har en såhär pass rymliga sittdel. I Nanon kan en normalstor femåring få plats på ett för honom bekvämt sätt, samtidigt som en sexmånaders bebis också åker skönt i samma vagn. Nanons maxvikt är väldigt hög, hela 20 kg. Det kombinerat med att sittdelen är så stor och höjden upp till suffletten så pass bra, gör att Nanon kan komma väldigt väl till pass för familjen som ska åka på semester med ett barn som är så pass stort/gammalt att hen inte åker vagn till vardags, men som ändå behöver kunna sitta eller vila när man är på semester. Antingen på grund av att man befinner sig i varmare klimat eller för att man ägnar dagarna åt många, långa promenader som blir för mycket för ett barns små ben. Skulle jag resa bort med mina barn just nu så hade vår yngsta definitivt behövt vagn, vår äldsta skulle inte behövt det alls medan mellanbarnet nog skulle haft glädjen av en då och då. Att då kunna ha en liten Nano med sig, liten att förvara men enkel att ta fram vid behov, skulle känts väldigt smidigt.

Jag körde Mountain Buggy Nano i somras på Gotland och testade vagnen på allt från fin asfalt till asfalt som sett sina bästa daga passera för ett decennium sedan. Vi har kört på grus, gräs och traktorstig. Men också inne i köpcentrum och på väldigt mycket kullersten. Handtaget på MB Nano är i en höjd som funkat för både mig och min man trots att det skiljer 1,5 dm i längd på oss och det var inga problem att få med normal steglängd bakom vagnen. MB Nano är ganska lättstyrd, framhjulen svänger enkelt och vagnens rull är klart godkänt. MB Nano känns dock inte som den ultimata promenadvagnen för mig. Vagnen är lite stel i sin körkänsla och även om den tar sig fram på kullersten och grusväg så känns vagnen ganska stötig och framhjulen fastnade ibland i skrevor och hål. För kortare sträckor, på plan mark eller under en resa där övriga fördelar hos vagnen väger tyngre så tycker jag att Mountain Buggy Nano fyller sitt syfte på ett bra sätt och den rymliga sittdelen och höga maxvikten gör ändå att Nanon sticker ut i det övriga utbudet av resevagnar.

Handla MB Nano hos: Babyland

22 januari, 2015 4 kommentarer

Beemoo syskonvagn LA

av Anna 5 januari, 2015

Recension av Beemoo syskonvagn L.A.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspris för vagnen inklusive liggdel ligger på cirka 5000 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet för vagnen är oklart då inga finns ute på Blocket för tillfället, men jag har tidigare sett vagnen till salu för omkring halva nypriset.
Typ av vagn: Syskonvagn.

Jag har skrivit ganska mycket om syskonvagnar på bredden med individuellt vändbara sittdelar tidigare här i bloggen. Det är en mycket efterfrågad typ av syskonvagn, och märkligt nog samtidigt en modell det inte direkt finns ett överflöd av . För en tid sedan publicerade jag en syskonvagnsjämförelse mellan tre sådana vagnar, som dock hade gemensamt att de med en liggdel och två sittdelar alla kostade minst 10000 kr i nypris. Nu är det dags för en recension av en vagn med samma grundegenskaper men som är lite mer utav ett budgetalternativ. Beemoo är ett märke som hittas hos Jollyroom och det är också via dem som jag fått tillgång till detta recensionsexemplar.

Beemoo L.A. är godkänd för standardbelastningen i sittdelarna, alltså 15 kg vardera, och liggdelen för liggdelarnas standardvikt om max 9 kg. Vagnen är 79 cm bred, så den klarar inte av Stockholmsmåttet men det är den å andra sidan inte ensam om. Min erfarenhet av syskonvagn i Stockholm är att har man en vagn som är max 75 cm så kommer man fram överallt, är det under 80 cm så kommer man fram näääästan överallt. Är hundraprocentig framkomlighet inte ett krav klarar man sig alltså även på en bredare vagn. Med det sagt så tycker jag att Beemoo LA känns som sin bredd, vilket inte är helt positivt. Det gör vagnen väldigt stabil och bra för terrängkörning men den är ganska osmidig i tighta utrymme. Det gör att jag skulle dra mig för att ha den som enda alternativ för att ha med in till stan eller för att gå i affärer med.

Sittdelarna i Beemoo L.A. är av vanlig modell, där endast ryggen fälls ned och liggläget är nästintill helt plant. På bilden ovan så är inte sittdelen nedtyngd men med ett barn i så såg liggläget väldigt rakt ut i mina ögon. Fotstödet är ställbart i flera olika lägen men även bygeln kan vinklas. Den kan antingen vara rakt ut, eller snett uppåt. Ryggstödet regleras steglöst med en rem, en lösning jag personligen gillar eftersom att jag tycker det gör det enklare att smyga ned ett sömnigt barn från sittande till liggande position. Ett hyfsat vanligt problem men den typen av sittdelar är dock att själva sittläget ofta lutar lite bakåt, något en del barn kan uppleva som frustrerande. Även Beemoo L.A. har en liten lutning men jag tycker den får klart godkänd och när min barn har åkt i vagnen så har de inte misstyckt eller försökt dra sig upp till mer upprätt sittande.

Suffletten till sittdelarna på Beemoo L.A. är faktiskt riktigt bra. Den går att ha i fem olika lägen och det sista läget får man till genom att öppna en dragkedja tvärs över suffletten. Den här typen av suffletten är givetvis inget unikt för den här vagnen men alla vagnar borde ha en sufflett som kan förlängas vid behov. I Beemoo L.A. är det enkelt att blocka ut solljuset sommartid men också enkelt att skärma av från kalla vindar såhär på vintern. Suffletterna har dessutom två tittluckor och en liten förvaringsficka.

1: Beemoo L.A. har ett knäledshandtag som går att ställa i många olika lägen. För mig, som gillar att ta ut stegen och att ha handtaget högt, så har det inte varit något problem att kunna promenera normalt med vagnen.
2: Vagnen har en stor, gemensam varukorg. Den är bäst åtkomlig rakt bakifrån men går även att få i och ur lite mindre saker från sidorna. Storleksmässigt så tycker jag att Beemoo L.A.s varukorg är väldigt rymlig men placering rakt under sittdelarna gör det lite knepigt att ställa ned en helt matkasse i den. Ska man på uflykt med flera barn så får man lätt platt med både skötväskor, extrakläder, picknickfilt och en hel del annat.
3: Närbild på de ställbara byglarna.
4 + 5: Beemoo L.A. har lufthjul både fram och baktill. De är rejäla och breda, vilket gör att vagnen får ett skönt rull och har lätt att sig fram på grusvägar eller på stigar med lite rötter och sten. Framhjulen går att låsa i ett fast läge genom att man vrider på fästet ovantill. Med framhjulen fasta så blir vagnen dock väldigt svårmanövrerad.

Beemoo L.A. är ingen liten vagn, det kan vi väl fastställa direkt. I uppfällt läge är den dock inte exceptionellt stor utan funkar för normal användning. Det är när vagnen ska fällas ihop som storleken blir mer problematisk. Vagnen kan fällas med sittdelarna på men då blir den helt ohanterlig. Tar man av sittdelarna var för sig och viker ihop dem, samt fäller chassit separat och sedan passar ihop sittdelarna med chassit – som på bilden nederst i collaget ovan – så blir vagnen visserligen ganska kompakt. Men fortfarande stor. Och att ta av sittdelarna är inte helt supersmidigt gjort. Detta är något som gör att Beemoo L.A. för min del inte skulle funka om jag regelbundet skulle ha med den i bilen och behövde fälla ihop den för att få in den. Förutom att vara stor är den dessutom tung. Med båda sittdelarna på ska hela vagnen enligt tillverkarens uppgift väga 25 kg. Det är ungefär 10 kg mer än vad de flesta andra syskonvagnar på bredden väger.

Liggdelen som hör till Beemoo L.A. har en väldigt fin detalj i sitt prickiga innertyg. Liggdelen är normalrymlig, skulle jag säga. Min yngsta börjar närma sig sin första födelsedag och kan inte längre tänka sig att åka vagn raklång så liggdelen är inte testad i praktiken men hade för hans del fungerat minst första halvåret. Suffletten är tyvärr inte alls lika bra som på sittdelarna men har i alla fall en liten solkeps. På bilderna ovan är liggdelen snabbt fastsatt på chassit, för säker montering ska man även fälla ut ett stöd på undersidan av liggdelen och sätta fast stödet i fästet på insidan av varukorgen, se bilden längst ned till höger i collaget ovan. Fästet finns i båda varukorgar så att man kan välja fritt på vilken sida man vill ha liggdelen.

På den andra närbilden ned till i collaget syns sufflettfästet och den lilla spärr man måste trycka in för att kunna fälla ned suffletten. Vill man fälla upp suffletten drar man bara i den tills den klickar i sitt läge. Inbyggt i suffletten är också ett bärhandtag. Det medföljer även ett liggdelslock till liggdelen.

När bilden ovan togs så var barnen 10 månader respektive snart 4 år gamla. Lilla är ungefär 75 cm lång och stora är strax under 110 cm. Bebisen sitter riktigt bra i sittdelen och ryms med stora marginaler även i liggdelen. När han sitter upprätt så har jag hans fotstöd vågrätt och då får han en väldigt bra sittyte där han ser ut bra från vagnen men ändå har bra support för kroppen. När storasyster sitter upprätt i vagnen så ryms hon helt godkänt, fotstödet är i nedersta läget så hon lutar nästan fötterna mot varukorgens kant men har benen lika mycket eller nästan mindre böjda än i andra syskonvagn jag kört henne i. Däremot är ryggstödet inte riktigt långt nog för hennes överkropp och det är framför allt sufflettens om tar i. Som sagt, ska hon bara sitta upp i vagnen så funkar den fint för henne men vid ett tillfälle var hon sjuk och somnade i vagnen, och då visade det sig att det inte gick att fälla henne till liggläge utan att huvudet fastnade mot suffletten. Nu är hon stor och åker väldigt sällan vagn, men jag tycker att storleken på Beemoo L.A.s sittdelar får väl godkänt. Normalstora barn ryms troligtvis i vagnen upp till ungefär tre års ålder.

Mitt sammantagna intryck av Beemoo L.A. är att man får det man betalar för. Vill man ha en en syskonvagn på bredden som lyckats med den magiska formeln att både vara smidig och liten samtidigt som utrymmet för barnen är stort och rymligt, då måste man upp en prisklass. Men vill man ha en bruksvagn som inte erbjuder något extra vad gäller utrymme så är Beemoo L.A. klart prisvärd. Och jag har samma uppfattning av körkänslan. De första promenaderna var vagnen riktigt trögstyrd men det har givit med sig mer för varje användningstillfälle och för promenader ute i naturreservatet där man inte behöver utföra svänga snävar eller vända på fläcken så finns det inget att anmärka på. Självklart påverkar vagnens tyngd körkänslan, de stora lufthjulen gör mycket för rullet men i terräng eller backar så märks vikten av när man ska trycka på det sista. Om man är osäker på hur mycket man ska använda sin syskonvagn och därför inte vill lägga för mycket pengar på den eller har en begränsad budget i allmänhet, men att kunna ha barnen vända mot en som vikigaste kravet, då tror jag att man kan bli nöjd med sin Beemoo L.A. Ska man till stan eller ofta packa in vagnen i bil så skulle Beemoo L.A. inte vara mitt första alternativ. Men för promenader i förorten eller på landet så funkar den väl. Dess grundläggande egenskaper ihop med de vändbara sittdelarna som det som sticker ut och gör vagnen intressant, kombinerat med vad den kostar, tycker jag gör Beemoo L.A. till ett prisvärt alternativ.

5 januari, 2015 21 kommentarer

Kronan Sulky S

av Anna 19 december, 2014

Kronan Sulky/S är här! Den här veckan kördes den första leveransen av vagnar ut till sina ägare och jag kan efter några veckors körning sammanfatta mina intryck av den här riktigt hypade vagnen. Faktum är att Kronan Sulky/S varit efterlängtad sedan flera år innan den ens fanns, så det finns många förväntningar att leva upp till. Jag har tidigare skrivit en full recension av Kronan Sulky 2014, vilket är precis på pricken samma vagn som Sulky/S – förutom de svängbara framhjulen förstås. Den här minirecensionen kommer därför att fokusera enbart på dessa svängbara framhjul och vad de gör för vagnens körkänsla, rull och styrning. Jag har endast kört Sulky/S med min dotter som blir 4 år om några veckor. Hon är cirka 110 cm lång och väger ungefär 17-18 kg. Sulky/S tar, precis som vanliga Sulky, 20 kg i sittdelen och utöver det också 5 kg i varukorgen.

Okej, så hur stor skillnad kan egentligen ett par svängbara hjul göra? Ja men, all världens skillnad! Jag skulle för egen del aldrig köra vanliga Kronan Sulky, jag kommer bara inte överens med fasta framhjul. I synnerhet inte när man kör ett stort, lite tyngre barn i vagnen. Belastningen på handlederna blir väldigt hög och just små svängar påfrestar mer än de skulle behöva göra. Så när Kronan Sulky var tung att manövrera så är Kronan Sulky/S riktigt lättkörd. Detta trots att min fyraåring ligger nära maxvikten för vagnen. Jag kan både köra och svänga Sulky/S med en hand. Överlag är körkänslan riktigt bra, vagnen rullar på fint och jag tycker gunget i Kronans Sulky märks av mer i Sulky/S, vilket för mig är väldigt positivt. Jag har kört vagnen både på asfalt och i lättare terräng, det funkar riktigt bra på alla sorters underlag. Nu hade vi tillfälligt snö i ett dygn här i Stockholm men tyvärr hann jag inte ut med Sulky/S i slasket, men jag känner mig ändå trygg nog att våga påstå att den kommer rulla riktigt bra också i vinterväglag. Framhjulen på Sulky/S går givetvis att låsa om man så skulle vilja. Jag kan tänka mig att i riktigt blöt, djup snö så kanske jag vill göra det men i alla övriga lägen så är svängbart att föredra, enligt mig.

Kronan Sulky/S blir nästan lika liten ihopfälld som vanligt Sulky/S, tar man av framhjulen (vilket görs med två snabba klick) så blir den faktiskt ännu mindre. Galet smidig att fälla och packa in i bilen, jag har även haft den ihopfälld och förvarad på högkant i min klädkammare så den kompakta storleken har fördelar på flera olika sätt. Jag har även fått testat Kronans reflexsufflett på Sulky/S, en otroligt smart detalj det här året då min hemstad slagit rekord i mörker. Finns inte en chans att vi inte syns ordentligt för bilarna med reflexsuffletten på. Jag är förvånad att den här typen av tillbehör för barnvagn inte finns sedan tidigare och tror det bara är en tidsfråga tills fler tillverkare hakar på trenden. Själva vagnen är dock redan populär så det förslår och det är inget som förvånar mig. Hur många andra vagnar finns det som blir små ihopfälld, har högre maxvikt än standard, i princip fullt liggläge samt svängbara lufthjul framtill? Kronan Sulky/S är konstigt nog lite unik, konstigt eftersom att vagnskonceptet är något som efterfrågas så ofta. Den enda egenskap som saknas är förstås att sittdelen skulle vara vändbar, men då skulle man få tumma på storleken och därmed har vi ytterligare ett belägg för att den perfekt vagnen inte är möjlig. Men Kronan Sulky/S kommer allt bra nära att vara den perfekta sulkyn.

Är du sugen på en Kronan Sulky/S men ändå fundersam till hur den kan vara att köra? Jag har satt ihop en kortare video där jag kör vagnen med både en och två händer, med handtaget i flera olika lägen och i slutet där jag häver vagnen med handtaget i två olika lägen – allt med min dotter i sittdelen. Hoppas den kan vara till hjälp, och skriv gärna en fråga i kommentarerna om det uppstår några frågetecken!

19 december, 2014 17 kommentarer

Britax Affinity

av Anna 10 december, 2014

Recension av Britax Affinity.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Britax, inköpspris för vagnen med bara sittdel och colour pack ligger på omkring 4900 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet för vagnen med endast sittdel verkar ligga på cirka 2500 kr, men Affinity är ovanlig på Blocket just nu.
Typ av vagn: Duovagn med separat sitt- och liggdel. I denna recension testat endast Britax Affinity med sittdel.

Nu när Britax svalt Brio Barnvagnar med hull och hår och föder ut Britax Go och Go Next efter nyår, så tänkte jag att det kanske vore på sin plats att se även vad Britax ”egna” barnvagnar går för. Mest intressant kändes deras modell Affinity, som är en duovagn med separat ligg- och sittdel. Vagnen har en viss trompe l’oeil-effekt i det avseendet att den ser ut att vara väldigt bred över bakhjulen, men i själva verket är Affinityn helt normala 60 cm bred och det är i stället resten av vagnen som är så pass smal att ögat luras att dra felaktiga slutsatser. Det här med litenheten tycker jag är något som går igen i hela vagnen, den känns helt enkelt väldigt smidig och petite. Men också som att den är väl anpassad för föräldrar av det lite kortare slaget. Jag känner personligen med mina 170 cm att högsta läget på handtaget är precis lagom för mig, men jag hade kunnat ha det ännu högre och min en decimeter längre man tycker att det kanske var en aning kort.

Kom ihåg att alla bilder på bloggen är klickbara, om man vill se dem i större format! Det här är sittdelen på Britax Affnity och dess fyra lägen. Sittdelen är ergonomisk utformad men har ställbart fotstöd. Liggläget är i princip helt plant och som tillbehör till vagnen kommer det faktiskt med ett spädbarnsinlägg som ska fylla upp sittdelen så att det blir en plan yta – som i en vanlig sittdel – så att även spädbarn kan köras i den. Efter liggläget följer två vilolägen och sedan ett sittläge som är nästan upprätt. Jag gillar verkligen de två vilolägena, att man kan välja lite själv hur vilsamt det ska vara. Ofta har vagnar med fasta lägen bara tre sådana så för mig är det fjärde läget ett plus.

Tyvärr är jag inte riktigt lika positivt inställd till själva fällningsmekanismen. Närbild på den syns i collaget nedan. Det rör sig om två spärrar på vardera sida av sittdelsramen som ska dras mot en om man står i körposition, och sen håller man i ramen medan man ändrar läge. Dels är mekanismen lite trög, men det har gett med sig mer och mer efter användning vilket jag tycker är rätt normalt, att vissa funktioner hos en vagn liksom måste värmas upp innan de funkar perfekt. Dels handlar det om att jag rent allmänt är skeptisk till att det krävs två händer för att fälla en sittdel. Att det oftast är enklast att göra med två händer även om man kan använda enbart en hand är en sak, men att jag måste ha båda händerna fria ogillar jag. Jag har ofta en påse i handen, håller ett barn i handen eller pysslar med något annat som gör att jag inte vill behöva släppa allt varje gången bebisen ska somna eller har vaknat.

1: Affinitys sufflett har en tittlucka med klarplast och magnetlås i flärpen. Den kan även öppnas upp med dragkedja men blir inte direkt längre utan bakom dragkedjan finns ett vädringsnät, för bättre luftgenomströmning varma dagar.
2: Handtaget med dels spärren (finns även en på andra sidan) för när vagnen ska fällas ihop, dels knäleden och knappen som trycks in när handtaget ska justeras i höjd.
3: Sittdelen sedd från sidan. Handtagen trycks in och sen lyfter man bara rakt upp för att ta av sittdelen för fällning eller om man ska ändra riktning på den. Den svarta spärren på ramen är som nämnts ovan en som ska dras nedåt när man vill ändra läge på sittdelen.
4: Handtaget är runt och mjukt att hålla i, med en söm fusklädret på insidan.
5: Det medföljande spädbarnsinlägget som är uppbyggt på baksidan för att fylla upp skålen i den ergonomiskt formade sittdelen. Extra mjuka axelkuddar och skydd vid selspännet medföljer. Med den här insatsen kan sittdelen användas från nyfödd och upp tills barnet kan sitta själv. Dock måste barnet vara fastspänt i selen, till skillnad från i en vanlig liggdel där det finns kanter som håller barnet på plats.

Fotstödet på Britax Affinity går att ha i tre olika lägen; nedfällt, lutad och rakt ut. Det justeras i läge genom två knappar som trycks in på vardera sida av fotstödet. Det är enkelt att ändra höjd på det och jag tycker de olika lägen funkar bra, även om jag med min son på 10 månader inte kände behovet av att ha fotstödet helt nedåtriktat ännu. Suffletten på Affinity kan väl också den sägas ha tre lägen: helt nedfälld, halvläge och fullt utfälld. Det är tyvärr en sufflett av det kortare slaget, jag hade önskat att den gick att fälla ett fjärde steg för att vara helt nöjd. Den lilla solkepsen gör varken till eller från. Vintertid spelar det kanske inte så stor roll och suffletten skärmar ju absolut av det värsta, men på sommaren hade min son blivit bländad av solen i liggläget.

I Colour Packet för Britax Affinity ingår förutom suffletten också en sittdyna, selskydd för både axelremmarna och grenremmen, fotsack och ett lock till varukorgen – allt i samma färg. Selen i Affinitys sittdel är riktigt bra, enkel att ta isär så man enklare kan få sittdyna eller åkpåse på plats, men också enkel att knäppa ihop även med ett rörligt barn i vagnen. Sittdelen är i sig inte den största, men vagnen har en maxvikt på 17 kg vilket alltså är 2 kg över standarden för vad en sittdel brukar vara godkänd för att ta. Min son har absolut utrymme att växa en hel del men jag skulle inte sätta min snart fyraåring i sittdelen, även om hon bara är precis över tillåtna vikten, och då är det framför allt fotstödet som blir för kort. Men detta gör å andra sidan att bebisen sitter riktigt bra, bekvämt och ombonat på samma gång som han sitter tillräckligt långt fram i sittdelen för att kunna se ut på sidorna – något han verkar prioritera högt just nu när allt i världen är så spännande att upptäcka.

1: Sittdelen framåtvänd, att vända går på ett kick!
2: Framhjulen går att låsa, har fjädring och är punkteringsfria men verkar tåla grus och sten riktigt bra.
3: Bakhjulen är stora och luftfyllda, vilket ihop med fjädringen i chassit gör vagnen riktigt mjuk att köra.
4: Varukorgen är normalstor, lätt att komma åt bakifrån men lite bökigare att nå framifrån, åtminstone vid de tillfällen då sittdelen är i fullt liggläge.
5: (som visst hamnat lite fel i bilden) En av de två reglage med vilket man kan ställa in fjädringen i chassit, från mjuk till hård. Jag har kört vagnen med mjuk fjädring och tycker den är riktigt skön att köra, kan inte riktigt förstå varför man skulle vilja minska den känslan.
6: Pedagogisk färgkodad fotbroms, lätt att använda i och med att man kan trampa nedåt/bakåt när vagnen ska bromsas och nedåt/framåt när det är dags att börja rulla igen.

Britax Affinity kan fällas ihop i ett stycke när sittdelen är framtåvänd, så kör man med sittdelen bakåtvänd får man antingen vända den första – vilket verkligen är snabbt gjort – eller så tar man av sittdelen och fäller chassit separat. När vagnen fälls i ett stycke så blir den kompakt och lätthanterlig, även nu tror jag att en kortare förälder med mindre armomfång än mitt med enkelhet kan hantera vagnen. Den är även självstående och vinklar man fotstödet rätt, samt tar loss bygeln, så får vagnen plats även i bagageutrymmen storlek mindre. Är bredden ett problem så går det att lösa genom att kvickt klicka av ena eller båda bakhjulen. Vagnen väger 11 kg med sittdelen på, fäller man den i ett stycke blir det givetvis ännu lättare att packa in den. Vi har en VW Touran och chassit går in på längden, packad som på bilden längst ned till höger ovan så tas bara lite drygt halva bagageutrymmet upp men man kan förstås lika gärna stapla sittdelen ovanpå chassit!

Mitt totalintryck av Britax Affinity är att det finns några funktioner och detaljer som jag känner inte är optimalt utformade, men att vagnen överlag ger ett positivt intryck. Bäst av allt, något som dessutom är viktigt för mig, är körkänslan. Affinityn är lätt att svänga, har ett skönt gung och klarar stadskörning och att trängas i tunnelbanan lika väl som den klarar av en promenad på grusväg i naturreservatet. Den mjuka känslan i vagnen gjorde den till en hit som sovagn för min son, som en av få vagnar kunde jag faktiskt vagna honom till sömns i Affinityn även över en tröskel inomhus. Skulle jag önska mig så skulle suffletten vara längre, sittdelen kunna fällas med en hand och varukogen bli ett snäpp större – i den prioriteringsordningen. Jag tycker att andrahandsvärdet på vagnen känns orättvist, hittar man en Affinity i fint skick för 2500 kr så får man mycket vagn för pengarna, en maxvikt på 17 kg och ställbar fjädring – det är faktiskt inte illa. Nu kommer ju en ny version ut för 2015 så det återstår att se vad Britax gjort med Affinityn då. Jag kan i alla fall konstatera att Britax inte var nybörjare på hur en bra vagn bör se ut när de nu tagit sig an Go och Go Next, och eftersom att Britax Go Next redan fått låna selen från Affinity så kanske man kan hoppas att Go Next sedan i sin tur lånar ut suffletten till Affinityn? För oss bjöd Affinityn på bekväma sovstunder för bebisen och var ett trevlig promenadsällskap för mig, så det förvånar mig lite att det tog mig tre år av barnvagnsbloggande innan det blev av att jag testade en.

10 december, 2014 11 kommentarer

Easywalker Mosey

av Anna 5 december, 2014

Recension av Easywalker Mosey

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Easywalker via Baby Plus i Holland. Hos Baby Plus ligger priset för Mosey med sitt- och liggdel på 659 euro, vilket motsvarar cirka 6000 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet är i dagsläget omöjligt att sia om.
Typ av vagn: Duovagn med separat sitt- och liggdel.

Easywalker är inte ett okänt märke i Sverige. Det säljs både syskon- och singelvagnar från dem. De två modeller som man kan säga är föregångarna till Mosey har båda varit omtalade i barnvagnskretsar. Först ut kom Easywalker June, som fick mycket kritik framför allt för att den var svår att häva. Därefter kom Easywalker Mini, som ska vara en förbättring av June men vars funktioner i många avseenden har utvecklats och förfinats ytterligare på Moseyn. Jag var själv nyfiken på June när den släpptes. Men blev snabbt ganska avskräckt av de väldigt negativa reaktioner vagnen fick. När Moseyn blev officiell så kändes det som en på pappret väldigt intressant barnvagnsmodell. Därför såg jag fram emot att få klämma på den i butik här hemma. Något sådant tillfälle dök aldrig upp. Så jag är glad att jag via Baby Plus kunde få tag på ett recensionsexemplar från Easywalker.

Efter att ha kört vagnen i två månader så är jag förbluffad över att den inte kommer lanseras i Sverige. Kanske är återförsäljarna avskräckta av hur June och Mini togs emot? Synd och skam i så fall. För Easywalker Mosey är en riktigt bra vagn som i mångt och mycket kan anses vara det ”terräng-Bugaboo Bee” som jag vet att många drömmer om.

Mosey har en vanlig sittdel med fullt liggläge

Jag kommer främst att koncentrera mig på sittdelen i den här recensionen. Mitt yngsta barn nyss uppnått en ålder av 10 månader och inte längre är sugen på att ligga i en liggdel. Men vad gör det när sittdelen är så härligt ombonad som Moseyns är? Som man ser allra bäst på bilden längst till vänster – det så gott som helt plana liggläget – så har sittdelen mjuka kanter som ramar in sittytan. Det gör sittdelen ombonad och mer bekväm. Barnet behöver aldrig ligga direkt mot chassit utan denna kant av tunt vadderad textil emellan. Jag får lite Batman-vibbar av vagnen med dessa vingar när den är i helsvart utförande, men positiva sådana. Jag tycker det är en detalj som får vagnen att sticka ut lite från mängden.

I övrigt så talar bilden för sig själv. Sittdelen på Easywalker Mosey har fyra lägen, varav fullt liggläge och fullt sittläge är två av dem. Det är lätt att reglera sittläget och det kan göras ljudlöst. På baksidan av sittdelsryggen finns två metallstavar som man enkelt pressar ihop med ena handen för att koppla loss sittdelsryggen. Sedan är det bara att fälla upp eller ned den som man önskar.

Easywalker Mosey med förlängningsbar sufflett

Förlängningsbar sufflett som ger utmärkt täckning

Suffletten på Easywalker Mosey är inte bara lång, utan så himla snyggt uppdelad. Det här är något jag själv först nyligen börjar tänka på. Hur ofta en barnvagns sufflett är snygg när den är helt utfälld men aldrig i lägena mellan det och helt nedfälld. Själv är jag rätt förtjust i att använda halvlägena som ett sätt att skärma av vinden lite. Eller för att minska synfältet en aning när jag går i en miljö med mycket folk och det är dags för sovstund. Helt nedfälld sufflett går mina barn bara med på först när de somnat. Och då använder jag det antingen som väderskydd. Eller för att de inte ska vakna för tidigt av ljus och ljud omkring dem.

På Moseyn har Easywalker verkligen tänkt till och varje steg av suffletten ser snyggt och spänt ut. Helt nedfälld så är suffletten så pass långt bak att en bebis kan ligga ned och kika ut åt sidorna. Nästa steg skärmar av med en liten kant och steget därpå så är suffletten helt utfälld i normalläget. Men sedan finns dessutom en förlängning som öppnas upp med dragkedja. Och om inte det räcker kan man slutligen fälla ut en väldigt generös solkeps. För kort sufflett är något jag ofta skriver upp på minuslistan när jag går igenom en vagns egenskaper. Men här är det tvärtom, suffletten är ett riktigt stort plus.

Mycket rymlig sittdel med högt ryggstöd

Jag kommer fortsätta vara odelat positiv ett tag till, för hela sittdelen är verkligen så smart. Maxvikten för vagnen är 20 kg, och sittdelen är dimensionerad för att klara även längre barn. Faktum är att sittdelsryggen kan höjas upp cirka 15 cm. Så min snart fyraåringen kan växa säkert en decimeter till innan hon slår i suffletten med huvudet. Och jag tycker det är bra att höjden är reglerbar. Det skulle kännas lite onödigt att ha så mycket tomrum ovanför bebisen huvud. Så när han sitter i vagnen är suffletten maximalt nedtryckt. Sittdelsryggen är då perfekt för hans storlek och längd på överkropp.

Har man sittdelen framåtvänd så kan ett större barn ta stöd med fötterna direkt mot vagnens chassi också. På bredden är det inga problem alls. Och även fyraåringen skulle kunna sitta bekvämt i en åkpåse i sittdelen, eller med overall på sig.

Stora och tåliga hjul på Easywalker Mosey

Stora och rejäla hjul som fixar grus och snö

Easywalker Mosey har punkteringsfria hjul både framme och bak. Framhjulen är swivelhjul som kan låsas i ett fast läge. Vissa typer av punkteringsfria är grusätare. Det vill säga att stenar och grus fastnar i däcken och sedan sakta men säkert nöter upp hål i dem. Detta är främst ett estetiskt fel. Men om man aldrig borstar loss stenarna utan fler och fler får tillkomma så blir det ju slutligen så att hjulen går sönder. Jag vet att fler blivit medvetna om detta och oroar sig för det. Precis som man oroar sig för punktering om man köra en vagn med lufthjul.

Efter drygt två månaders körning av Mosey så kan man av bilderna ovan konstatera att däcken är väldigt slittåliga. Inte en enda sten har jag fått pilla ur hittills. Och de är ändå inte helt hårda utan det finns lite, lite svikt i dem. Vagnen upplevs därför inte som skranglig att köra med och hjulen rullar relativt mjukt. Enstaka ljud som härrör från Easywalker Mosey är metalliska. Det är inte så mycket plast i den här vagnen och det hörs, men jag tycker det är väldigt positivt. Moseyn känns otroligt tålig och gediget konstruerad. Samtliga hjul är för övrigt enkla att snabbt klicka loss om man vill få vagnen mindre vid ihoppackning av den.

Ganska liten varukorg med känslig upphängning

Easywalker Mosey har en normalstor varukorg, som dock får anses som vagnens svagaste punkt. Även om varukorgen rymmer både min stora, välfyllda skötväska och en påse med min bärsele (vilket är mitt minimum krav för att vagnens packutrymme ska funka för mina behov) så får det inte plats med så mycket mer. Det största problemet är dock att varukorgen har en mjuk framsida. Packar man på för mycket så trycks tyget i varukorgen framåt. Och då tar framhjulen i varukorgen både när man kör men främst när man ska svänga vagnen. Förutom att detta påverkar körkänslan till det sämre så riskerar man först att snabbt slita upp hål i varukorgen. Vilket inte vore så kul.

Jag önskar att Moseyns varukorg hade haft en hård platta framtill så att tyget inte an bukta ut där. Som det är nu så provsvänger jag vagnen efter att den packats för att se att jag staplat allt åt rätt håll. Jag är heller inte överdrivet förtjust att kardborrfästena på varukorgen. Den är dock lätt att komma åt och håller en bra höjd från marken.

Mycket smart handtag med inbyggda krokar

Åker man ofta buss så har Moseyn ett handtag att älska! Det går att fälla så långt in att det bara sticker ut en aning mer än bygeln. Att som barnvagnskörare bli hatad i kollektivtrafiken är skåpmat. Men jag har fått flera imponerade blickar när jag snabbt fällt in handtaget så mycket att det nästan känns som att man trollat bort det helt. Detta är förstås även något som gör att vagnen har riktigt bra mått ihopfälld.

Men det finns fler goda kvaliteter hos detta handtag. Det är skönt att hålla i med sin läderkänsla. Och kör man vagn när det regnar så tycker jag att foamhandtag suger åt sig av vätan medan den bara rinner av handtag av gummi eller (fejk)läder. Easywalker Mosey har dessutom inbyggda krokar i handtaget. Som alltid måste man tänka på vagnens balans om man ska hänga saker på handtaget. Men jag tycker att krokarna varit väldigt praktiska när jag har handlat stora, otympliga saker som samtidigt haft låg vikt, typ hushållspapper eller chips till fredagsmyset. Skönt att slippa knöla ned ömtåliga saker i en redanproppfull varukorg. Krokarna har även fungerat bra för att hänga av sig sin egen handväska på.

Så stor blir Easywalker Mosey när vagnen fälls ihop

Kompakt och mycket platt ihopfällning

Easywalker Mosey kan fällas ihop i ett stycke med sittdelen på. Detta kan göras oavsett åt vilket håll man har sittdelen men den blir något mer kompakt när sittdelen är framåtvänd. I det läget kan vagnen även balanseras på högkant. Med åkpåsen i sittdelen så tycker jag att det har känts absolut enklast att snabbt ta loss sittdelen från chassit och sedan fälla ihop chassit separat. Att fälla ihop Moseyn är i vilket fall som helst inte svårt. Men det görs med lite annan teknik än på många andra vagnar, där ihopfällningsmekanismen sitter på handtaget. På Moseyn är det istället plattan på chassit där ligg- och sittdelen fästs fast som har en knapp och ett rött foamhandtag som ska tryckas in och dras uppåt samtidigt, varpå chassit viks ihop på mitten. Ska vagnen fällas med sittdelen på så börjar man med att vika ihop den helt.

Notera att bilden högst upp till höger är Moseyn ihopfälld i ett stycke, med liggdelen på. Själv liggdelen platts ihop och sedan fälls vagnen som vanligt. Handtaget trycks in till nästan det kortaste läge efter att chassit är helt ihopfällt. Ytterst få vagnar kan bli såhär kompakta med liggdelen på. Det är en värdefull egenskap exemplevis för den med litet utrymme i bilens bagagelucka.

Easywalker Mosey har justerbart handtag och ställbart fotstöd

Snäppfästen för handtag och ställbart fotstöd

1 + 2: Snäppfästena med vilka höjden på handtaget regleras. Känns väldigt stabila, handtaget glider inte en millimeter. Ska man hitta något negativt med dem så är det att själva snäppet kanske kunde varit något tystare. Men det går att smyga igen dem om man tänker på det.
3 + 4: Fotstödet är ställbart i två lägen, rakt ut eller snett nedåt. Det tog mig ett tag att förstår hur man gjorde för att ändra fotstödet. Jag letade efter en dold knapp eller en hemlig spak men det var väldigt enkelt. Man drar helt enkelt fotstödet uppåt eller trycker det nedåt, tills det klickat i nästa läge.
5: De två raka röda handtagen är för att fälla ihop chassit. Det böjda är spärren man drar i för att lossa sittdelen från chassit.

Rymlig sittdel och swing away-bygel på Easywalker Mosey

Ombonad sittdel och bra swing away-bygel

1: Baksidan av sittdelen. De två översta metallstavarna är spärren med vilken läget på sittdelsryggen regleras, från ligg- till sittläge. Den understa är staven man drar i för att höja eller sänka suffletten.
2: Sittdelen har en fempunktssele som går att göra riktigt lång, funkar även den bra för större barn. Jag är dock inte helt förtjust i själva selspännet. Det är stort och otympligt i hård plast, inte så mysigt med en stor klump mot magen för barnet kan jag känna.

3: Sittdelen i fullt ligläge med fotstödet uppfällt. Även fotstödet är vadderat.
4: Sittdelen har en bygel av swing away-typen. Knappen sitter på undersidan av bygeln och bygeln går förstås även att ta loss helt. Jag tycker att bygeln sitter i en bra vinkel både för ett lite mindre och för ett större barn. Den håller en bra höjd från sittdelen så att det inte blir trångt för vare sig armar eller ben.

Easywalker Mosey har en ihopfällbar liggdel

Mosey har en liten men smart ihopfällbar liggdel

Liggdelen på Easywalker Mosey är inte den största men den rymmer en niomånadersbebis på längden precis. Och hade för just den här bebisens del absolut funkat åtminstone det första halvåret. Även liggdelen är av den mer ombonad typen. Innertyget är löstagbart med tryckknappar, vilket underlättar rengöring. Suffletten är inte lika bra som på sittdelen tyvärr. Men liggdelen funkar bra om man tänker sig att vagnen främst ska användas som en rejälare resevagn eller som en smidig bilvagn på vintern.

Häftigaste funktionen är, som nämnt ovan, att liggdelen kan plattas ihop. Något man enkelt gör med de två spännena på undersidan av liggdelens fotända. Dra i det högra för att spänna upp liggdelen, i det vänstra för att platta ihop den. Väldigt okomplicerat men samtidigt smidigt. Liggdelslock som fäst med dragkedja medföljer liggdelen. För att lossa liggdelen från chassit så trycker man in en spärr under huvudändan. Liggdelen bärs sedan enkelt i handtaget i suffletten.

Körkänsla och terrängframkomlighet med Easywalker Mosey

Körkänslan i Easywalker Mosey

Jag har kört Easywalker Mosey inne i stan, i skogen, på promenadstigar och på asfalt. Jag har ännu inte haft möjligheten att testa Moseyn i snö. Men baserat på hur den hanterar grus och lera så tror jag att det inte kommer bli ett problem. Vagnen har bra höjd mellan undersida och mark. Så även om den inte har någon direkt fjädring, men samtidigt inte är helt stel, så klarar den av lättare terräng bättre än många andra vagnar i samma storlek. Körkänslan är väldigt god. Vagnen rullar på bra och kan enkelt styras med en hand.

Något som Moseyns föregångare har haft stora problem med är att vinkeln på handtaget gjort vagnarna extremt svårhävda. Det är definitivt något som Easywalker har åtgärdat på Moseyn. Nu är min yngsta ingen direkt tungviktare. Men jag har vid regnväder kört runt med honom i vagnen och varukorgen fullpackad och med ena handen hållit ett paraply över mitt huvud. Och inte en enda gång känt att det inte funkat att styra och häva vagnen enhänt. Men då har jag kört med handtaget maximalt utfällt, en längd som passar min 170 cm väl. När min man, som är drygt 180 cm, har kört vagnen så har han meddelat att handtaget kunnat få vara snäppet ännu längre. Men eftersom att det finns gott om utrymme för långa steg mellan vagnens bakhjul så har det funkat bra att köra vagnen ändå.

Mitt omdöme av Easywalker Mosey

Sittdelen på Easywalker Mosey är ombonad för ett litet barn men samtidigt rymlig för ett större barn. Och detta samtidigt som yttermåtten är imponernade små, Moseyn är endast 54 cm bred. Maxvikten är hög, suffletten är hög och samtidigt riktigt lång. De saker jag anmärker på i den här recensionen är ett varukorg som kunnat vara bättre konstruerad och något större, ett selspänne som känns lite klumpigt och att snäppfästena ibland låter lite väl högt. I sammanhanget är detta petitesser. För den som söker en riktigt liten vagn men vill ha körkänslan hos en ”riktig” duovagn, missa inte att ta Moseyn under övervägande.

Jag är själv inte riktigt säker på att jag skulle kunna ha Moseyn som min enda barnvagn. Jag är beroende av stort packutrymme. Men som komplement till en vagn som inte är lika smidig att fälla eller att ha med i kollektivtrafiken, samt som extravagn som ska funka väl för både en bebis och ett äldre syskon som bara åker i vagn – då är den perfekt. Jag kan även tänka mig att den som söker en sulky att köra ett större barn, i men samtidigt vill kunna ha barnet vänt mot sig, kan tycka att Moseyn är intressant. Det här är första gången jag kör en vagn från Easywalker och jag är väldigt imponerad. Moseyn uppfyller de allra flesta krav jag har på en vagn för att den ska hamna på min egen favorit-lista. Och då är jag den kräsna typen.

5 december, 2014 74 kommentarer

Emmaljunga Double Viking

av Anna 3 november, 2014

Recension av Emmaljunga Double Viking.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Emmaljunga via Babyexperten. Double Viking kostar i detta utförande – två sittdelar och en liggdel – cirka 10500 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet verkar ligga på omkring 6000-8000 kr.
Typ av vagn: Syskonvagn.

Emmaljungas senaste variant av syskonvagn – Double Viking – har många goda kvaliteter. Men jag tänker ändå inleda recensionen med att adressera elefanten i rummet, främst för att ha det överstökat. Det finns ett så kallat Stockholmsmått på 75 cm. Detta mått handlar helt enkelt om att har man en vagn som är 75 cm eller smalare så ska man utan problem kunna ta sig fram i Stockholms kollektivtrafik. Double Viking är 79 cm. Det är 4 cm över gränsen och för mig som rör mig flitigt inne i city så är det tyvärr 4 cm jag märker av. Om Double Viking bara kunde smalna av en anings aning så att den klarar Stockholmsmåttet, något jag är övertygad om att Emmaljunga jobbar på, så finns det inte mycket kvar att kritisera med den här vagnen. Med det sagt – är bredden inte väsentligt så är Double Viking redan idag en väldigt bra och framför allt väldigt rymlig syskonvagn.

Double Viking beställs i delar, det vill säga man väljer själv utförande utifrån behov. Vagnen jag har testta är årsmodell 2014, från årsmodell 2015 finns det flera olika sorters hjul att välja mellan, både lufthjul och punkteringsfria. Förutom att typen av hjul påverkar körkänslan hos vagnen så påverkar de i detta fallet också bredden. Med Ecco-hjulen från 2015 blir Emmaljunga Double Viking 77 cm bred, med lufthjulen från 2015 är den lika bred som med de punkteringsfria från 2014, alltså 79 cm. Vagnen kan användas med två sittdelar, två liggdelar eller en av varje. Eftersom att sittdelen är ergonomiskt formad så kan man inte använda mjuklift i Double Viking. Sitt- och liggdelarna på Double Viking är även kompatibla med det vanliga Viking-chassit, ej Super Viking. Så man kan alltså växla mellan singel- och syskonvagn och använda samma sitt- och liggdel, men chassit kan inte göras om mellan singel- och syskonläge. Det krävs alltså två olika chassin.

Såhär ser sittdelarna för Double Viking ut. Precis samma form, funktioner och utseende som på Emmaljunga Super Viking – men det är alltså inte exakt samma sittdel utan vissa mått skiljer sig åt. Suffletten är ställbar i flera olika lägen, fullt utdragen så stängs sittdelen för väldigt väl och både sol och vind blockeras från att nå barnet. Samtidigt är sittdelen fortfarande luftig, något som nätdelen på baksidan hjälper till med. Sittdelen har fullt sittläge, viloläge samt ett ej helt plant liggläge. Det finns även ett fjärde, helt plant läge men det är endast till för när vagnen ska fällas ihop. För att reglera lutningen på sittdelen så drar man ut remmen på baksidan av den och tiltar sen sittdelen i önskad riktning. Remmen är lite seg i början men ger med sig ju mer den används, och jag tycker det är positivt att sittdelen kan lutas med ett enhandsgrepp och att det kan göras både smidigt och ljudlöst. Sittdelen är utrustad med en fempunkttsele som kan justeras i längd och axelremmarna kan sättas i två olika höjdlägen.

Bygeln är mjukt vadderad, grenbandet sitter ihop med tryckknapp och kan enkelt tas loss om man enklare vill kunna använda swingaway-bygeln. Jag tycker att knappen för swingaway-funktionen är ganska knepig att få grepp om men övning ger färdighet. Sittdelen har ett ställbart fotstöd som går att ha i många olika positioner. Knapparna för att reglera fotstödet sitter på insidan av sittdelsramen, känns ibland lite bökiga att komma åt och jag hade gärna sett att det inte krävde två händer för att fälla ned fotstödet, men själv funktionen att stödet kan regleras i läge är väldigt positivt. Körde jag de större barnen i vagnen så ville jag ha det så gott som helt nedfällt, men med bebisen fäller jag gärna upp det till vågrätt läge så att han kan sitta bekvämt på hela benen.

För ja, sittdelarna på Double Viking är så pass rymliga att alla mina tre barn får plats i dem, med råge. Double Viking har en maxvikt om 15 kg per sittdel (9 kg för liggdelen) så framför allt 5,5-åringen väger en aning för mycket. Men om det är något Double Viking inte kan anklagas för så är det ett svagt chassi. Min uppfattning är att vagnen är riktigt robust och med lätthet klarar av att köra två barn samtidigt som båda innebär en viss övervikt. Som man ser på bilden överst till höger så är utrymmet inget problem. Höjden upp till suffletten är riktigt generös och också min äldsta har luft kvar ovanför huvudet. Fotstöden är mer normallånga och som man ser på bilden med min dotter i liggläget på vagnen så är det fötterna som sticker ut medan övriga kroppen ryms precis som den ska. Bebisen sitter med mycket luft omkring sig och kändes nästan för liten för sittdelen trots att han är 8 månader när bilden togs. Det är ju dock betydligt enklare att göra en något för stor sittdel mer ombonad med exempelvis en sittdyna, än att få en något för liten sittdel att känns rymligare. I mina ögon är Double Viking den syskonvagn med individuellt vändbara sittdelar som bäst rymmer störst barn, och det är enbart positivt.

Liggdelen går inte heller av för hackor. Det bästa med den är att den känns så mysigt ombonad med sin mjuka madrass och sitt genomtänkta liggdelslock som fästs både med kardborre och tryckknappar, eller med bara det ena om man så önskar. Man kan självklart ha liggdelen på den sidan av chassit man själv föredrar, och det är också enkelt att byta plats på den och sittdelen. För att lossa liggdelen från chassit så trycker man in en knapp på undersidan och drar sedan i spärren samtidigt som man lyfter liggdelen rakt upp. Double Viking-liggdelen kan bäras i det bärhandtag som är inbyggt i suffletten. Jag önskar att liggdelens sufflett hade haft ännu ett läge att dra fram, så det blev något bättre skuggning över barnets ansikte. Jag önskar också att det inte krävdes två händer för att fälla ned suffletten, att behöva trycka in knapparna i de båda sufflettfästena samtidigt är ett extra moment jag gärna skulle slippa. Liggdelen är rymlig för att vara för en syskonvagn, på bilden längst upp till vänster så är min yngsta 8 månader och ungefär 70 cm lång och ligger i princip med huvudet mot övre innerkant av liggdelen, och han har som man tydligt ser på bilden en rätt stor växtmån kvar nere vid fötterna.

Dags för lite Double Viking-detaljer. Emmaljungas sykonvagn har två separata varukorgar, ett ganska ovanligt drag för syskonvagnar nu för tiden tycker jag och var initialt skeptisk. Men efter en viss tids användning kan jag se det praktiska i detta, det är enklare att hålla barnens olika saker åtskilda och smart att ha en varukorg för sånt som alltid ska med, typ bärselen och skötväskan, och ha den andra fri för sånt som hivas in och ut ur vagnen – smutsiga skalbyxor, ett bananskal, matkassen man precis handlat och dylikt. Varukorgarna är som bilderna ovan visar väldigt lättåtkomlig från alla håll. Större saker placeras enklast i varukorgen bakifrån men även från sidorna och framifrån kan man komma åt och få fram skötväskan. Emmaljunga Double Viking har en fotbroms som tar bra, fäster ordentligt men ändå är enkla båda att trampa ned och dra upp. Framhjulen är swivelhjul men låsbara.

1: Avståndet mellan sittdelarna. Ganska tight men fästena för att lossa sittdelarna är ändå enkla att komma åt, i alla fall med mina händer. Själva fästet syns bättre på bild 3, ett grått handtagsom man drar uppåt tills man känner att en spärr lossar och själva sittdelen kan lyftas bort.
2: Precis som på årsmodell 2014 av Super Viking så är även hjulen på denna Double Viking av grusätar-typen. Eftersom att dessa hjul nu är utbytta mot en mycket bättre variant så tänker jag inte fördjupa mig så mycket mer i dem. Rent hypotetiskt så tänker jag mig dock att Double Viking med lufthjul inte bara innebär att man slipper borsta hjulen stenfria efter varje promenad utan att hjulen också ger vagnen lite mer gung, som det ofta blir med lufthjul som har lite stuns i sig.
3: Det är enkelt att se vilket läge man har sittdelen i. 3 är sittläge, 2 viloläge, 1 utgör liggläget och sedan det fjärde läget för ihopfällning.
4: Fästet med vilket man kan knäppa ihop chassit när det är ihopfällt, så att det blir enklare att exempelvis lyfta det in och ut ur bilen.

Emmaljunga Double Viking kan fällas ihop i ett stycke med sittdelarna på, eller med liggdelarna på. På bilderna till vänster, tagna inomhus, så är sittdelarna bakåtvända. På bilden där Double Viking är inställd i bagageutrymmet på vår VW Touran så är de framåtvända. Jag tycker att vagnen är betydligt smidigare att fälla med sittdelarna vända framåt, då slipper man jobbet med att få handtaget över sufflettfästena – det är riktigt tight. Men det går absolut. Och vagnen är i sin helhet enklare att hantera ihopfälld i ett stycke än vad den kanske ser ut att vara. Men den är stor. Jag fick finjustera en del innan jag fick vagnen att stå precis rätt i bilen så att bakluckan gick att stänga igen. Självklart tar den mindre utrymme om man ger sig en extra halvminut till att klicka av hjulen.

De två bilderna högst upp till höger visar de två spärrar som finns på Double Viking. Den vänstra av dem sitter mittmellan sitt-/liggdelarna och den högra är en av två spärrar på chassits handtag som ska tryckas in och dras, och sedan ska metallspärren på höger sida också lossas.
Double Viking klarar som sagt inte Stockholmsmåttet. Men vagnen motiverar sin bredd väl med de rymliga sittdelarna. När jag inte försöker åka hiss ned i tunnelbanan vid Stureplan och misslyckas med att komma in, så ska man ändå komma ihåg att det faktum att Double Viking tar sig fram nästan överallt innebär att om man bara har kolla på var 79 cm inte funkar så har man inget problem med bredden. Att åka hiss vid Hötorget, som på bilden, funkade finfint. Att förvara vagnen i husets barnvagnsförråd funkade finfint, faktum är att Double Viking blir ganska kort och kompakt om handtaget viks ned helt. Körkänslan i vagnen är god. Double Viking är enkel att styra och kan köras även med ett enhandsgrepp. Jag ställer mig något fundersam till varför Emmaljunga valt att göra glapp i skumgummit precis på de ställen där jag skulle vilja hålla mina händer, men i övrigt är handtaget bekvämt och skönt att greppa. Jag hoppas få möjligheten att i framtiden kunna testa Double Viking med lufthjul också, för att se om det gör lika mycket för rullet och för att få bort den ibland något stötiga känslan som hjulen ger just på grus som jag tror att de skulle göra.

Mellan mina två äldsta barn är det knappt två år. Hade Double Viking funnits då när jag blev tvåbarnsmamma (och om jag inte varit beroende av att ha en vagn som klarar Stockholms-måttet) så hade jag definitivt varit sugen. Användningstiden hade ju dessutom varit smått fantastiskt, med tanke på att de båda fortfarande får plats i vagnen såhär snart fyra år sedan mitt andra barn föddes. Det finns ytterst få vagnar som är så rymliga över huvudtaget, och som erbjuder den storleken på sittdeln men att man ändå kan ha barnet mot sig – det är riktigt sällsynt. Emmaljunga Double Viking kunde fått ha bara lite mer gung i chassit, men det är som sagt möjligt att det är något jag inte skulle saknat om jag kört den med lufthjul och inget som hindrar den från att vara en härlig kompanjon vid en hurtig powerwalk. Kort och gott; Double Viking känns som en syskonvagn som funkar riktigt bra för den som har barn som är så pass små att de väger under 15 kg och vill åka mycket vagn, kanske fortfarande sover dagtid, men som ändå är långa och behöver extra utrymme för överkropp och huvud. Behöver man en syskonvagn för att promenera med i vardagen, och då man kanske växlar till singel-Viking när man ska åka bil eller handla i affärer, så är Double Viking en klart intressant kandidat.

3 november, 2014 10 kommentarer