Vagnar

Quinny Zapp Xtra 2.0

av Anna 1 september, 2015

Recension av Quinny Zapp Xtra 2.0
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Quinny, inköpspris för Zapp Xtra 2.0 ligger på cirka 3400 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet har vad jag sett legat på drygt 2000 till 2500 kr.
Typ av vagn: Vändbar resevagn, sulky.

Quinny Zapp Xtra 2.0 är den senaste versionen av Quinny Zapp, en vagn som alltså hunnit utvecklas i flera steg. Från början var den endast framåtvänd, sedan fick vagnen ett vändbart säte och nu har den ett vändbart säte som kan sitta kvar på chassit vid ihopfällning. Jag har själv testat vagnen med min yngsta i sittdelen, men har också skickat ut den på solsemester i en vecka med en familj vars bebis då var ett halvår gammalt. Vagnen har checkats in på flyg ihoppackad i sin egen resväska, körts på sandstränder, asfalt och inomhus i shoppinggallerior. Hjulen på Zapp Xtra 2.0 är av mindre modell och gjorda i plast, men de tar sig fram godkänt på plana underlag. På grus blir det hoppigare, men eftersom att vagnen är så lätt så är det inget problem att bära den med sig under kortare sträckor.

Quinny Zapp Xtra 2.0 har ett tvådelat handtaget som gör att den körs bäst med båda händerna, men enhandsstyrning är möjligt och det löper även en stång tvärs mellan handtaget i höjd med sufflettens bakkant. Håller man i mitten av den så är det inga problem att skjuta vagnen framåt med ett endhandsgrepp men mindre smidigt att försöka manövrera den i svängar.

Solskyddet är klart godkänt och om en vagn ska fungera som en bra resevagn så tycker jag att en i grunden lång eller en förlängningsbar sufflett känns som ett måste. Med suffletten helt bakfälld får barnet en god möjlighet att se ut åt sidorna (1) och med suffletten fullt utfälld så täcks barnets huvud av solskyddet. Framåtvänd kan sittdelen på Zapp Xtra 2.0 vinklas i tre olika lägen: sittläge (2), viloläge (3) och liggläge (4). Att ändra mellan de olika lägena kan också det göras med en hand, det är bara att pressa in spärren som finns högst upp på baksidan av ryggstödet. Samma spärr pressas in i tre steg (tryck in, lossa spärr, tryck in mer) när sittdelen ska lossas från chassit eller fällas ihop.

För att fälla Quinny Zapp Xtra 2.0 med sittdelen på chassit ska den vara vänd framåt, och har man köpt bygeln som tillbehör så måste den tas av. Först fäller man ihop sittdelen som jag beskrev ovan, sedan lossar man handtaget från fast läge och fäller dem fram över vagnen. Nästa steg är att lossa chassin baktill på chassitt och pressa den framåt, så viks vagnen ihop. Zapp Xtra 2.0 blir kompakt ihopfälld och det är ett plus, minuset är att det krävs en del moment för att få till fällning så man bör ha någon halvminut på sig och båda händerna lediga. Jag skulle kanske säga att vagnen inte är det ultimata valet om man ska fälla ihop och upp den väldigt ofta, men några gånger om dagen mäktar man med och att ta med den på resan är inte besvärligt.

För på resan så har den så gott som allt man behöver, i synnerhet om man vill resa med en bebis! Klädseln är tålig men också väldigt enkel att lossa från chassit och köra i tvättmaskinen för att snabbt bli av med rester av glass, även varukorgen kan lätt hakas av för en tvätt. Det går snabbt att vända på sittdelen och suffletten skuggar bra man är samtidigt inte så tät och tjock att det blir svettigt i vagnen. För att packa ned Zapp Xtra 2.0 i dess väska så får man först klicka av de tre hjulen, men till skillnad från en del andra barnvagnsväskor så finns det lite vidd i denna så man behöver varken svära eller svettas innan dragkedjan har gått ihop.

En funktion det tog mig lite tid att upptäcka, är att man faktiskt kan få till en riktigt schysst sittyta för det mindre barnet genom att dra i två stroppar i den gummerade delen av fotstöd. Då går fotstödet från att vara konkavt till att bli konvext och sittytan blir därmed större. Väldigt klurigt uttänkt, tycker jag.

När man har sittdelen på Quinny Zapp Xtra 2.0 bakåtvänd så försvinner det upprätta sittläget, och då återstår alltså viloläget och liggläget. Min 1,5-åring fann sig att sitta i vagnen i viloläget om han ändå var lite trött, men på sitt mest alerta humör vill han gärna sitta upp mer ordentligt och då hade det inte funkat så bra att ha honom mot mig längre. Men ska Zapp Xtra 2.0 användas med en bebis så är det ju ändå främst ligg- och viloläget man kommer ha nytta av, så jag tycker inte det är till någon större nackdel för vagnen att sittdelen funkar såhär. Även om det ultimata, givetvis, hade varit att ha ett sittläge oavsett riktning på sittdelen.

Suffletten i sina fyra steg. Helt nedfälld, halvt utfälld och fullt utfälld. Öppnar man sedan upp förlängningen med dragkedjan så får man det fjärde steget. I sitt- och viloläge är det bra nog. I fullt liggläge hade suffletten med fördel kunnat kompletteras med en utvikbar solkeps också, men det är fullt godkänt i mina ögon.

Quinny Zapp Xtra 2.0 har en ergonomisk sittdel och det gör att mindre barn ofta sitter rätt bra i den. Sen är en del barn känsliga med att de vill ha en plan liggyta när de ska sova, och det rimmar ju illa med en ergonomisk sittdel men i övrigt så är både ligg- och viloläget på Zapp Xtra 2.0 bra sovställningar. Bygeln är som sagt ett tillval, men ett himla smart sådant tycker jag. Den är av swing away-typen, så enkel att vika åt sidan när barnet ska kliva i och ur. Selen är en fempunkts med ett rejält selspänne och bra vadderade axelkuddar. Min 1,5-åring har föredragit att sitta framåtvänd eftersom att han när han är vaken vill sitta upp och se ut ordentligt, och det har han ju verkligen gjort i sittdelens sittläge.

Körkänslan i Quinny Zapp Xtra 2.0 är helt okej, man kan inte förvänta sig superb terrängkörning med små plasthjul men den tar sig fram tillräckligt bra i de flesta lägen. Bromsen blev lite torr och trög efter att vagnen varit utomlands. Vid båda bakhjulen är som en pedal som ska trampas ner. Den röda när man vill bromsa, den svarta när man vill börja rulla igen. Detta var dock väldigt enkelt att smörja upp på egen hand och då blev bromsen som ny igen. Det fasta handtaget gör att en bör provköra vagnen innan inköp för att se till att höjden på det är på en bekväm nivå. Är man ute efter en liten resevagn som kan packas kompakt på själva färden och vill ha en vändbar sittdel på den så är Quinny Zapp Xtra 2.0 en av de bättre kandidaterna.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla senaste versionen av Quinny Zapp hos: Jollyroom

1 september, 2015 4 kommentarer

Bugaboo Runner

av Anna 27 augusti, 2015

Recension av Bugaboo Runner

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Bugaboo, inköpspris för chassit är 3749 kr och ett par adaptrar kostar 250 kr. Vill man köpa vagnen komplett med Runner-sittdelen också så kostar hela paketet 7195 kr.
Försäljning: Har ännu inte sett Runner säljas begagnad.
Typ av vagn: Springvagn, löpvagn, jogginvagn – kärt barn har många namn.

Det finns en uppsjö av springvagnar på marknaden redan, i prisklasserna från en knapp tusenlapp till många tusenlappar. Så när Bugaboo annonserade att de hade en helt ny vagn på gång så tänkte i alla fall inte jag i den riktningen, marknaden kändes full. När jag sedan såg Runner för första gången så slogs jag förstås först av allt utav den vändbara sittdelen. Bugaboo hade återigen lyckats med sin devis om att ge sina kunder det de inte visste att de ville ha. Och jag hade ärligt talat ingen aning om att jag ville ha en joggingvagn med vändbar sittdel men efter den här sommaren är jag helsåld på den kombinationen. Fler vagnar med den funktionen är på väg, men för nu är det något vad jag vet helt unikt för Bugaboo Runner.

Efter att ha haft Runner med mig under en fem veckor långa semester på Gotland så kan jag konstatera att det är två saker med vagnen som gör den riktigt bra: den vändbara sittdelen och det fantastiska rullet. Har man redan en Bugaboo-vagn har man dessutom halva Runner hemma redan, vilket gör att den för många blir ett väldigt prisvärt inköp.

Körkänslan när man springer med Bugaboo Runner

Oftast brukar jag avsluta en recension med körkänslan, men idag vänder vi på steken och gör precis tvärtom. Jag har sprungit flera mil med Runner under sommaren och hunnit med asfalt, grusvägar och traktorstigar i skogen. I mitt tycke är Runner inte en terrängvagn. Det finns fjädring i chassit och en vanlig grusväg klarar den bra, men på grövre underlag så blir det lite skakigt och jag valde ofta att slå av på takten de sträckorna. Så vill man springa i skogen eller på väldigt gropiga vägar, då rekommenderar jag en annan typ av springvagn. Men springer man mest på asfalt eller någorlunda plant underlag, då är Runner en dröm.

Faktum är att Bugaboo Runner är den första springvagn jag använt som jag känt inte begränsade mig under löpturen. Efter att ha fått in en bra teknik för hur handtaget ska hållas så hade jag under slutet av sommaren i princip samma kilometertider med vagnen som när jag sprang utan. Tidigare har jag föredragit att springa ensam men nu kunde både jag och min man frivilligt välja att ta en löptur med Runner efter lunch så vår ettåring fick sova samtidigt som den ena av oss fick motion medan den andra av oss blev avlastad och bara behövde se efter två barn för en timme. Win – win! Och det är det som gör Runner så bra. Att den verkligen blir ett verktyg för att underlätta att få in motionen i vardagen och inte bara något tungt att dra runt på fast man hellre skulle slippa.

Magiskt bra rull gör löpturen lätt

Så, vad är det som är så bra med rullet då? Jo att Runner nästan drar dig framåt på löprundan, istället för att du måste skjuta på vagnen med armarna. Jag har testat att släppa handtaget på långa raksträckor (givetvis med säkerhetsremmen runt handleden) och kunde springa 10-20 meter innan Runner började slå av på takten. Det fasta framhjulet skulle man kunna tro gör vagnen svårstyd. Men den är så välbalanserad att jag med en hand kunde hävda handtaget bara en aning och då enkelt ändra riktning. Egentligen var det endast i de värsta uppförsbackarna och vid branta svängar som jag behövde hålla två händer på handtaget. Att framhjulet är fast gör dessutom att vagnen håller kursen väldigt väl, och det finns möjlighet att finjustera just framhjulets position så det är exakt som man vill ha det.

Adaptrarna som behövs för att fästa olika sittdelar på Runner-chassit

Adaptrarna som behövs för att fästa sittdel tillhörande Donkey, Buffalo, Fox, Cameleon och Bee på Bugaboo Runner

Runner-koncepet är egentligen ganska enkelt. Antingen köper du vagnen i sin helhet med Runner-sittdelen och chassit. Sittdelen är då identisk med Bugaboo Buffalos, förutom att den inte har skum på sittdelsramen. Eller – om du redan har en Bugaboo-vagn – så köper du chassit och använder din befintliga sittdel som då fästs på chassit med adaptrar. Det finns adaptrar för Cameleon, Bee, Donkey och Buffalo (samma adaptrar som för Runner-sätet alltså). Alla sittdelar kan använda både framåt- och bakåtvänt på chasssit.

1: Chassit med adaptrar fastsatta.
2: Närbild på adapter.
3: Adapterfästet på chassit.
4: Adaptern sätts runt mittstången och dras i position, den klickar när den hamnat rätt.
5: Snarlika men ändå olika – adaptrar för Donkeyns respektive Runners/Buffalos sittdel.

Så stora barn ryms i Bugaboo Runner

Jag har haft tillgång till Runner-sittdelen men hade inte plats för den i packningen till Gotland. Eftersom att jag skulle ha med Bugaboo Donkey så räckte det ju att bara packa in chassit och använda Donkeyns sittdel även på Runner. Sittdelen har då precis samma funktioner som på Donkeyns chassi. Alla lutningslägen på sittdelen och så gott som alla tillbehör funkar också. Att kunna ha mugghållare på handtaget var guld värt när en skulle springa långt mitt i gassande solsken.

Mina barn gillar Donkeyns ergonomiska sittdelar sen gammalt och vi upplever den som rymlig, så även 4,5-åringen kunde få testsitta en kort stund trots att hon befinner sig över den tillåtna maxvikten. Ettåringen sitter riktigt bra och sover ännu bättre. Det har varit relativt soligt väder i sommar, så jag uppskattade att jag kunde ha breezysuffletten på. Även om svetten rann på mig så blev det aldrig varmt för mitt sovande barn.

Detaljer hos Bugaboo Runner

Runner har rymlig varukorg och avtagbara hjul

1: Som vanligt med Bugaboos vagnar så är det mesta enkelt att förstå sig på. Alla vita plastdetaljer ska markera en funktion. Bakhjulen är enkla att knäppa loss för att få vagnen mindre.
2: Handbromsen löper i en båge längs med hela handtaget. Det spelar alltså ingen roll var man håller händerna, bromsen finns alltid nära till hands och är riktigt enkelt att pressa in, det kan räcka med ett finger och effekten märks av direkt. Jag använde den flitigt i nedförsbackar, för att inte känna att jag måste öka takten för att hinna med i vagnens fart.
3: Det finns även en parkeringsbroms på vagnen, en rejäl fotbroms som är mycket bra att ha när vagnen ska stå stilla utan att man håller i den samtidigt.
4: Varukorgen! Den är rymlig och lättåtkomligt, och har fastsydda elastiska remmar som är mycket användbara för att man ska känna att filten eller den extra tröjan man har med verkligen sitter fast förankrad och inte fladdrar iväg när man springer snabbt som vinden. På bild 3 (klicka på bilden för förstoring) ser man dessutom att bakstycket av varukorgen är försedd med nätfickor som kan förslutas med kardborre. Där har jag stoppat i hemnycklar, telefon eller solglasögon och det har inte funnits en chans att de kan vare sig skramla runt eller falla ur.
5: Framhjulet är alltså ett fast, luftfyllt hjul som också det går att lossa relativt enkelt. Först öppnar man upp spärren, sedan får man skruva på fästena och så drar man bara isär den elastiska delen så lyfts framhjulet bort från chassit.
6: Bakhjulen med det fantastiska rullet,och med bra stänkskydd som man slipper lerfläckar på vagn och kläder.

Runner har ställbart handtag som kräver tvåhandsgrepp

Bugaboo Runner har ett handtag som går att ställa i tre vinklar, skillnaden mellan de olika lägena tycker jag är något större än vad jag lyckas återgå i bilderna 1-3 ovan. Jag är 170 cm och min man är ungefär 185 cm lång. Vi föredrog båda det mellersta läget för det mesta, ibland valde min man det översta läget. Handtagets form var jag tveksam till initialt men jag har inte tyckt att Runner varit det minsta obekväm att hålla i, antagligen just för att den rullar på så bra att det bara krävs att man rör vid den för att den ska köra på framåt.

För att reglera handtaget krävs ett tvåhandsgrepp, vilket jag när jag var som tröttast under löprundorna tyckte var lite jobbigt att få till bra medan jag sprang men som oftast inte var ett problem. Det krävs alltså att man med båda händerna samtidigt drar de två vita spärrarna på insidan av handtaget (bild 4) uppåt mot sig. Det är också så man gör för att fälla ihop chassit. Runner-sittdelen (bild 5) har precis som Buffalos sittdel en swing away-bygel. Är man nyfiken på skillnaderna mellan Runner/Buffalos sittdel och Donkeyns sittdel så bjuder jag på en jämförelsebild (bild 6) av de två bredvid varandra – notera dock att Donkeyns sittdel har en sittdyna i sig.

Så fäller man ihop Bugaboo Runner

Springvagnar är ofta stora. Bugaboo Runner är 70 cm bred och jag har inte kört den inne i city eller i butiker, även om de flesta syskonvagnar är större än Runner så känns den lite lång och klumpig för den typen av användning. Samtidigt är den otroligt stabil så jag tycker att bredden känns bra i det avseendet. Ihopfälld går Runner med enkelhet in på längden i bagageutrymmet i vår VW Touran, och att fälla den går snabbt så det är inte en vagn jag skulle dra mig det minsta för att ta med i bilen. Vill man få Runner att ta upp ännu mindre plats så är det dock fullt möjligt om man ger det ett par minuter.

För en vanlig ihopfällning så lossar man först handtaget från fastlåst läge genom att dra de vita spärrarna mot sig. Vinkla handtaget uppåt och framåt (1) och fäll det ned mot framhjulet (2). Lyft sedan vagnen i mittstången så viker sig bakhjulen in mot framhjulet de också (3). Nu är vagnen enkel att lyfta in i en bil. Vill man ha den ännu mindre så klickar man först loss bakhjulen med snabbfästen (4) och ska den ta upp minimalt med plats så tar man även loss adaptrarna och framhjulet (5). Då blir chassit helt platt och vagnen är enkel att stuva undan även i en liten garderob.

Mitt omdöme av Bugaboo Runner

Bugaboos rekommendationer för Runner är att den används från att barnet är 9 månader gammalt. Chassit är dock kompatibelt med liggdelen också, men jag skulle absolut inte råda någon att springa med ett barn som inte kan sitta själv och har stabil nacke. Vill man dock börja tidigt med promenader så finns det ingen anledning med att vänta med att köpa ett Runner-chassi som tillbehör om man redan har en Bugaboo-vagn, för den här vagnen är en riktigt bra promenadkompis. Jag har gått på stenstränder och på oklippta gräsmattor och tagit mig fram överallt med en enkelhet jag sällan annars upplever på den typen av underlag.

Hade Runner-chassit funnits när man yngsta var bebis hade jag kastat mig över det för mina powerwalks här ute i förorten när han var nyfödd, för vagnen är så himla trevlig att gå med. Jag tog med Donkeyn till Gotland för att jag trodde att jag skulle använda den, men i och med att jag även med Runner-chassit kunde ha min ettåringen mot mig så stod Donkey-chassit i en lada och samlade spindelväv större delen av sommaren. Bara inne i Visby såg jag en poäng i en lite mer kompakt vagn både ihop- och utfälld.

När ska man köpa Bugaboo Runner?

För den som redan har en Bugaboo-vagn och vill springa på slätt underlag så är det Runner-chassit ni ska köpa. Om man vill köpa hela Runner med sittdel till så blir ju prislappen onekligen lite saftigare, men finns budget för det så tycker jag att det vändbara sittdelen gör köpet värt det. Jag har varit så otroligt nöjd med min Runner jag hade på lån från Bugaboo att jag nu beställt mig ett eget Runner-chassi. Förutom att springa med det nu under sommar och höst så ser jag ivrigt fram emot att glida fram med Runner som en varm smörkniv genom snön när den kommer i vinter.

27 augusti, 2015 7 kommentarer

Britax B-Agile 4 Plus

av Anna 5 augusti, 2015

Recension av Britax B-Agile 4 Plus

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Britax, inköpspris är 2995 kr.
Försäljning: Ännu oklart andrahandsvärde, då vagnen är en uppdaterad version.
Typ av vagn: Sittvagn.

Britax har ett relativt brett utbud av barnvagnar, som jag tror kan ha passerat många förbi obemärkt. Själv hade jag inte funderat särskilt mycket över modellen B-Agile förrän jag såg de uppdateringar som gjorts. Den B-Agile 4 Plus jag har testat har många funktioner som jag vet är vanligt efterfrågade hos barnvagnar av sulkytyp, och den har även de egenskaper som ofta efterfrågas hos resevagnar för lite mindre barn. Vagnen är en fast framåtvänd sittvagn, som givetvis fälls i ett stycke. Jag har använt vagnen i stadsmiljö och inte kört i terräng. Maxvikten för B-Agile 4 Plus så det är endast min 1,5-åring som fått åka i den.

En av de stora förbättringar på B-Agile 4 Plus jämfört med föregående versioner av vagnen, är den förlängda suffletten. Mot tidigare två steg så kan suffletten nu fällas i tre steg. Det tredje är tillräckligt långt för att täcka bra både vid sitt- och liggläge. Suffletten känns stabil och håller sig på plats i utdragen position, även om man kör över ett mindre gupp eller nedför en trottoarkant.

Suffletten har en tittlucka med nät, locket för den hålls på plats med kardborre. Varukorgen är väldigt rymlig och enkel att komma åt från sidorna. Har man fotstödet uppfällt och ryggstödet uppdraget till sittläge så går det även bra att packa varukorgen fram- och bakifrån. B-Agile 4 Plus har swivelhjul framtill, och det finns en spärr för att låsa dem i fast läge om man skulle vilja. Exempelvis för bättre framkomlighet i ojämn terräng eller lite snö. Jag tycker inte att detta är en terrängvagn dock, och en anledning är just hjulen. Det är plasthjul, som visserligen inte blivit fula av grus under den tid jag körde vagnen, men som ändå är lite hårda och stötiga. På asfalt eller annan plank mark märker man inte av det så mycket, men det gör att vagnen kan bli något hoppig på grusväg. Såväl fram- som bakhjulen är enkla att klicka av och på, vilket kan vara en fördel om man snabbt vill få vagnen minimalt liten i bilens bagageutrymme eller vid annan förvaring.

1: Britax B-Agile 4 Plus med ryggstödet uppdraget till maximalt sittläge. Det är som man ser på bilden inte helt upprätt, utan har en viss tillbakalutning. Något som är väldigt vanligt hos vagnar med steglöst ställbart ryggstöd.
2: Ryggstödet nedfällt till liggläge. På bilden är det inget barn i vagnen. Med lite tyngd på ryggstödet så blir det i princip helt plant. Med tanke på att man även kan fälla upp fotstödet och på så sätt få en helt plan liggyta, så är B-Agile 4 Plus väl lämpad att använda även för bebisar. Jag har inte provat själv, men det borde till och med gå att lägga en mjuklift i den om man behöver.
3: Spärren för att reglera ryggstödet.
4: På bakstycket av vagnen, som sitter ihop med suffletten och därför är i samma färg som denna, finns en smart förvaringsficka som är lättåtkomlig och som kan stängs igen helt med dragkedja. Perfekt att stoppa ned nycklar och mobil i, och svårt för utomstående att se vad som finns där.
5 + 6: En riktigt smart funktion, som gör B-Agile 4 Plus väl lämpad för bruk sommartid, är att det färgade bakstycket kan lossas helt och då återstår ett lager meshtyg. Sittdelen blir mycket väl ventilerad och håller sig sval, samtidigt som barnet ändå får bra med skugga från den återstående suffletten.

Sittdelen på B-Agile 4 Plus har alltså ett plant sittläge, med fempunktsele som kan delas. Ryggstödets spärr är inte helt optimalt utformad. Den borde i teorin funka att använda med en hand men jag tycker det är svårt att få till det bra i praktiken om jag inte använder båda händerna. Som vanligt är det betydligt enklare att fälla än att höja upp ryggstödet. Fördelen med en sådan här spärr är att man lätt kan smyga ned ryggstödet till liggläge, om barnet i vagnen är på väg att somna men inte riktigt vill kännas vid att så är fallet.

Bygeln till Britax B-Agile 4 Plus kan tas loss helt (1) och vagnen kan givetvis användas utan bygeln. Vill man ha den på så finns även en swing away-funktion (2) som gör att man slipper ha bygeln i vägen när man ska lyfta i eller ur sitt barn ur sittdelen. Det ställvara fotstödet är en vagnens styrkor, då just den funktionen är ovanligt på den här typen av sittvagn. Fotstödet regleras med de två grå knapparna på dess sidor. Det kan has i ett nedfällt läge (3) och i ett vågrätt läge rakt utåt.

Britax B-Agile 4 Plus fälls på samma sätt som Baby Joggers vagnar är kända för att fällas. Då jag inte haft någon BJ hemma på sistone så får jämförelsebilden (1) bli bredvid en Cybex Agis M-Air 3. Tar man av byglarna så blir båda vagnarna givetvis mindre, men jag tyckte samtidigt att bygeln var väldigt behändig att lyfta vagnen i. För att fälla vagnen så måste man trycka in en grå säkerhetsknapp på sidan av chassit (3), och få upp den så att chassit hamnar i upplåst läge. Ibland tog det några försök innan knappen fastnade där, men hellre det än motsatsen. Som det är nu så är det helt omöjligt att missa att man gjort vagnen redo för att fällas ihop. Med chassit upplåst så är det sedan lätt som en plätt att med en hand, och ett knixigt ryck, lyfta upp vagnen i remmen i sittdelen (4). Vips, mer än så behövs inte och så är vagnen ihopfälld. På sidan av chassit finns en grå spärr som låser vagnen, så att den inte börjar fälla ut sig igen om man ska bära den eller lasta in den i bilen.

Min yngsta är cirka 17 månader gammal på bilderna, väger omkring 11 kg och är kanske 85 cm lång. Han sitter bra i Britax B-Agile 4 Plus, det finns flera decimeter kvar upp till suffletten och fäller man ned fotstödet så kan benen växa de också. Även med fotstödet uppfällt så kan han absolut få längre ben utan att det tummas på åkkomforten. Britax själva anger att vagnen kan användas upp till 4 år, och en 3-4åring av normal storlek får absolut plats de också. Men bäst skulle jag nog ändå att påstå att vagnen är för barn upp till 2-3 år. För föräldern så rekommenderar jag, som alltid med fasta handtag, att man provkör innan. En del uppfattar handtaget som för högt, andra som för lågt. För mig på 170 cm så funkade det bra. Hade det gått att ställa något högre hade jag antagligen gjort det, men jag kunde köra vagnen bekvämt. Körkänslan är helt okej, inne i köpcentrum hade vi riktigt bra rull men när vi kom ut runt lekparker och i lättare terräng så var Britax B-Agile 4 Plus inte fullt lika medgörlig längre. Med tanke på hur smidigt vagnen fälls ihop så skulle jag snarare rekommendera den som bra vagn att ha i bilen för shopping och enklare turer, än som en allroundvagn. Jag skulle dessutom absolut kunna tänka mig att ha med Britax B-Agile 4 Plus på en resa. Inköpspriset gör Britax B-Agile 4 Plus till en prisvärd sittvagn, den långa suffletten och det ställbara fotstödet utmärker den i jämförelse med en del liknande modeller i samma priskategori och min egen erfarenhet av Britax vagnar är att de är välkonstruerade, och i det avseendet är inte B-Agile 4 Plus något undantag.

Handla Britax Agile hos: Jollyroom
Handla Britax Agile hos: Babyland

5 augusti, 2015 1 kommentar

Teutonia Fun

av Anna 16 juli, 2015

Recension av Teutonia Fun.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspriset för Teutonia Fun Black Edition med sittdel och AirRide-hjul är cirka 5000 kr.
Försäljning: Denna version av Fun finns inte till salu begagnat ännu.
Typ av vagn: Fun kan användes både som duo och kombivagn.

Mina tidigare erfarenhet av Teutonia, innan denna vagn rullade över min tröskel, omfattade både Fun och Cosmo men av lite äldre årsmodeller, runt 07-09 ungefär. Jag har aldrig kört en Teutonia privat, utan detta var när jag tidigare jobbade som barnflicka medan jag studerade. Gemensam nämnare för de båda familjerna som ägde en Fun var en yttepytteliten hiss som det var viktigt att barnvagnen gick in. Även Cosmon var trångt packad när den skulle färdas med hiss genom trapphuset. Så för mig har Teutonia framför allt varit vagnar som passat bra när man bor i äldre hus inne i city. De har varit helt okej att köra, men de har inte gjort ett intryck som fastnat hos mig. Denna Teutonia Fun från år 2015, Black Edition med de nya, så mycket bättre än de gamla, AirRide-hjulen i gummi har vänt upp och ned på hela min syn på Teutonia. Den här vagnen gillade jag. Och min man, som just nu är föräldraledig och kör vagn mer än jag gör, körde endast Fun under den period som vi hade den hemma. Och med tanke på att han är gift med mig så kan man nog förstå att han hunnit testa en del och med tiden blivit kräsen när det kommer till barnvagnar. Det är inte bara körkänslan om är god, det finns många bra egenskaper hos Fun och om Teutonia fortsätter utveckla i den här riktningen så tror jag det finns en bra grund för en comeback för detta märke. Teutonia var ju en gång i tiden en dominant på marknaden.

Teutonia Fun har en vändbar sittdel och ett ställbart handtaget. I och med att Fun kan användas som kombivagn, det vill säga med mjuklift eller hårdlift i sittdelen, så har vagnen fullt plant liggläge. Den har även två vilolägen, samt ett sittläge. Att ställa in lutningen på sittdelsryggen är enkelt, på baksidan av ryggstödet finns ett reglage med en spärr som trycks in för att ryggstödet ska bli rörligt. Detta kan med lätthet göras med en hand, och personligen föredrar jag ryggstöd med just enhandsfällning.

Handtaget på Fun har en knäled och kan ställas i ett åtskilligt antal vinklar. Rakt upp är maxläge åt det hållet, vill man få vagnen att ta mindre plats så kan man göra som på handtagsbilden längst till höger överst. När handtaget viks in helt mot sittdelen så sparar man utrymme bakom vagnen exemplevis i kollektivtrafiken. För att reglera handtaget krävs det att man pressar in båda de gråa knapparna på insidan av knälederna. Det kan uppfattas som lite trögt i början men när man väl värmt upp vagnen så gör de inte något motstånd längre och då tycker jag att de är enkla att trycka in.

Suffletten på Fun är så gott som perfekt. Helt bakåtfälld håller den sig slickad mot chassit. Jag uppskattar det faktum att inget överflödigt tyg hänger ned eller är bylsigt, så att vagnen smutsas ned i onödan vid ihopfällning. Suffletten kan sedan fällas ut i fyra olika lägen och har dessutom en rejält tilltagen solkeps, som väl utfälld för att barnet i vagnen skärmas av helt och hållet från både ljus och vind. Vissa suffletter tenderar att sitta som stadigast när de är som mest utfällda, men Funs sufflett har lyckats bra med att hålla sig på plats även i mellanlägena.

Bygeln på Teutonia Fun är en swingaway (1), som kan öppnas upp och vinklas bort för enklare i- och urtagning av barnet. Vill man ta bort bygeln helt så är det förstås inget problem. Bygeln är klädd i tyg och mjuk att hålla i. Något som jag uppfattar som lite ovanligt är dock att bygeln är rörlig, den kan böjas lite fram och tillbaka. Jag tycker inte att det är något som stör men det sticker ut lite från de annars ofta hårda och helt fasta byglar som många sittdelar har. Att handla med vagnen har funkat riktigt bra. Teutonia Fun är ju en rätt nätt vagn, 55 cm bred, men varukorgen är väldigt rymlig och dessutom enkel att komma åt från alla håll (2). Det även när sittdelen är fälld till liggläge. Samtidigt har varukorgen bra kanter som håller småsaker på plats, och långsidorna är lite töjbara så att stora föremål kan föras in även från det hållet.

Något äldre versioner av Teutonias vagnar har kritiserats kraftigt för är hjulen. De har varit hårda och skumpiga, snabbt blivit fula av grus men framför allt så har hjulen bokstavligt talat ätit grus. Småstenar har tagits sin in inuti hjulen vilket innebär att vagnarna efter en tids användning skramlat som en skallra när man kört runt med dem. Dessa nya gummihjul som denna Fun utrustats med kallas för AirRide, och de är verkligen fantastiskt bra (3). Lagom mjuka, väldigt slitstarka och tar sig över grus utan att äta minst lilla tugga småsten. Tysta och lättrullade. En väldigt bra typ av hjul för den som inte vill ha luftfyllda däck men ändå en snarlik körkänsla. Framhjulen kan låtsas i fast läge om an vill ha enklare för att komma fram i terräng, den gråa spärren vrids bara runt framhjulsfästet (4). Framhjulen i sig är rätt små (5), men har faktiskt klarat av skogsleder och grusväg med ett väl godkänt. Något som bidrar till detta är förstås att chassit har en god fjädring som gör färden mjukare.

Detaljerna hos Teutonia Fun är väl genomtänkta. Först var jag inte ett jättefan av hur Teutonia löst ventilation och vädring i sittdelen sommartid. Den nedre delen av sufflettens yttertyg öppnas upp tvärs över suffletten med en dragkedja och sedan lossar man tyget från ryggstödet, där det sitter fäst med tryckknappar. Det som då återstår är ett lager nät, som släpper in rikligt med luft (1). Har man barnet liggandes direkt i sittdelen kommer det förstås även in en del sol, men har man en mjuklift i så kommer dess kant skugga barnet samtidigt som luften lättare kan cirkulera. Jag hade nog föredragit att ha nätdelen av suffletten lite högre upp, men det är bra att en så rejäl ventilation finns för suffletten är tillverkad i ett kraftigt tyg. Toppen på höst och vinter men kan säkert blir lite svettigt vid varmare väder.

För att lossa sittdelen så krävs två händer, på båda sidor av sittdelens undersida finns en grön spärr som ska dras åt sidan och en grå spärr som ska pressas in (2). Dessa spärrar har minne, det vill säga man kan pressa in dem en i taget eller båda samtidigt, och sedan släppa taget men de förbli ändå lossade. Det underlättar helt klart att man kan sköta den biten i lugn och ro och sedan lyfta sittdelen i bygeln för att vända den, eller för att packa in den separat i bilens bagageutrymme. Bromsen är den smarta varianten som pressas nedåt både när den ska lossas och bromsas. Insidan av suffletten visar att vagnen är tänkt även för den lilla bebisen, där finns två öglor anpassade för att kunna hänga en barnvagnsleksak i (4).

För att fälla fotstödet – vilket man kan ha antingen vågrätt, halvt eller helt nedfällt – så trycker man in den gråa spärren på ena sidan av det (5). Fotstödet får ett plus för enhandsjustering men ett litet minus för att jag upplevde att det tog ett tag att lära sig att få till den rätta knycken för att smidigt vinkla det.

Hittills mest lovord om Teutonia Fun, och de är alla sanna. Men självklart är ingen vagn perfekt. Och till Funs nackdel är storleken på sittdelen. Ett litet barn sitter riktigt bra i den. Min yngsta är 14-16 månader gammal på bilderna ovan och uppskattningsvis omkring 80-85 cm lång. Och han kan säkert växa ett år till och ändå sitta bra. Men efter 2,5 år tror jag att de flesta kommer uppleva att ens barn vuxit ur Funs sittdel. Användningstiden får därför anses vara något begränsat. Nu är det väl dock ändå vanligt att man vid den åldern övergår till en enklare sulkyvariant av barnvagn, men vet man med sig att man får väldigt stora barn och att man vill kunna använda samma barnvagn hela barnvagnsperioden så är detta något man bör vara medveten om. Med det sagt; från att en bebis kan sitta upp och de närmsta åren därefter så är sittdelen väldigt mysig och fint ombonad för barnet. Klädseln är lagom vadderad, det finns grensele ihopknäppt runt bygeln och selen är enkel att använda och har rejäla axelkuddar för ökad åkkomfort. Axelbanden av selen kan även justeras i höjd på ryggstödet. Själva fotstödet har ingen klädsel, stort plus för ett barn med skor och textilklätt fotstöd är ändå ingen rolig kombination.

Så, Teutonia Fun är eller åtminstone var känd för att vara petite i sina mått och gå in överallt. Och det tycker jag stämmer väl, i uppfällt läge känns den riktigt smidig. Men ihopfälld är den tyvärr inte lika banbrytande i storlek. I vår bil, en VW Touran, så gick faktiskt Fun precis på millimetern in i bagageutrymme uppfälld med handtaget infällt (1). Men ihopfälld med sittdelen på, framåtvänd, så är vagnen faktiskt ganska klumpig (2). Det blir klart bättre om sittdel och chassi fälls separat (3). Sittdelen kan då vikas ihop och blir kompakt, och chassit blir mer lätthanterligt. På chassit finns en rem fastnitad som med hjälp av tryckknapp kan låsa ihop det, så att vagnen blir enklare att lyfta och bära (4). När vagnen är uppfälld så kan remmen snurras ett varv runt chassis och sedan fästas ihop med kardborre (5).

Av förklarliga skäl, min bebis är inte längre rent tekniskt en bebis, har jag inte kunnat testa Teutonia Fun annat än som sittvagn. Men för den som är intressera av Fun som kombivagn så kan jag bjuda på lite bilder på hur Teutonias egen hårdlift sitter i vagnen. En hårdlift har alltså lite mer stadga än en mjullift. Liften kan förstås fästas ordentligt i sittdelen och passformen är superb. Locket är helt avtagbart, smart om man ska få en sommarbebis, och det finns gott om smarta förvaringsfickor. Ska man parkera vagnen i ett barnvagnsrum och bära bebis uppför trappor så är den här typen av kombivagn en smart lösning.

Med de förbättringar som genomförst på Teutonia Fun så har jag fått en helt ny syn på vagnen. Jag kan nästan tycka att det är synd att den här versionen kom för ett år sedan, så hade jag fått möjlighet att testa den även med liggdel och hunnit köra den en ännu längre period. Både jag och min man gillade verkligen att köra vagnen, lika mycket för kortare turer till förskolan och mataffären som för de rejäla långpromenaderna på över en mil. Vagnen är enkel att svänga och manövrera, lätt att packa, funktionerna är alla genomtänkt och utformade för att göra det så enkelt som möjligt för mig som förälder att använda vagnen. Ettåringen sov väldigt gott i Fun och när han var vaken och satt upp i den så märkte vi tydligt av hur mycket han uppskattade sittdelen. Den är väl anpassad för hans storlek och att han såg ut på sidorna så bra visade han mycket uppskattning för. Suffletten i dessa fulla längd är redan saknad, nu när jag kör andra vagnar som inte lyckats alls lika bra som Fun på den punkten.

Enligt min mamma var det Teutonia eller Emmaljunga som gällde när jag var liten. För förstagångsföräldrar idag så är Teutonia dock inte ett särskilt känt märke. Men det förtjänar sin comeback. Så bra som denna Teutonia Fun är så borde fler få upp ögonen för både märket och modellen. Själv känner jag efter denna positiva erfarenhet ett omåttligt sug efter att se vad den nya Teutonia Cosmo går för, och om Cosmo kan ha fått ett lika lyckat ansiktslyft i och med att det är den enda andra Teutonian jag har erfarenhet av. Om något hunnit räkna ut Teutonia från marknaden så misstänker jag att det gjordes alldeles för tidigt. Jag var själv nära att gå i den fällan. Men nu vet jag att jag hade fel. Det ska bli kul att se hur Teutonia tar detta vidare framöver!

16 juli, 2015 8 kommentarer

Cybex Balios M

av Anna 8 juli, 2015

Recension av Cybex Balios M
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Cybex, nypris är 4200 kr men det ska enligt uppgift höjas under juli månad.
Försäljning: Vagnen är helt ny på marknaden.
Typ av vagn: Sittvagn, liggdel finns att köpa till som tillbehör.

När vissa vagnar släpps på marknaden så visar de sig snabbt ha förmågan att fylla ett behov som ingen annan vagn riktigt har kunnat göra tidigare. Det händer inte allt för ofta, men Babyzen Yoyo som resevagn och Bugaboo Donkey som syskonvagn är två liknande fenomen. Den här gången handlar hypen om Cybex Balios M. Och behovet den fyller? Smidig, vändbar sittvagn med en ergonomisk sittdel, rymlig varukorg, stora hjul och ställbart handtag. Som en extra bonus kan vagnen fällas i ett stycke, oavsett i vilken riktning man har sittdelen. Den blir dessutom både låg och kort ihopfälld. I teorin har Balios M således de flesta egenskaper som krävs för att bli en riktigt populär sittvagn, plus ett väldigt rimligt pris. Men som alltid är frågan hur väl vagnen står sig i praktiken. Mitt samlade intryck är att Cybex är ett märke jag tror starkt på inför framtiden. De inledde med Priam, som kanske inte fått ett lika brett genomslag än men som också har ett betydligt högre pris, och nu kommer Balios M och Agis M-Air 3 och 4 (som jag kommer recensera på bloggen senare i sommar). Cybex håller en jämn och hög kvalitetsnivå på samtliga vagnar och Balios M är inget undantag. För den som söker en smidig, vändbar sittvagn men inte vill lägga drygt 6000 kr på en Bugaboo Bee så är detta ett ytterst intressant alternativ.

Cybex-Balios-M-fotstöd-sufflett Förutom sina barnvagnsmodeller så har Cybex ett fint utbud av tillbehör, och vill man använda mugghållare på sin vagn så funkar det smidigt på Balios M i och med den lilla knoppen på chassit så man direkt kan klicka fast mugghållaren på (1). Sittdelen har ett fotstöd som kan ställas i tre lägen (2-4), för att reglera det måste man pressa in de vita knapparna på båda sidor om fotstödet. På en del vagnar kan stödet fällas upp bara genom att man drar i det, men fällas ned om knapparna pressas in. På Balios måste de pressas in oavsett.

Suffletten är förlängningsbar i fyra steg. När den är helt infälld (5) ligger den snyggt mot ryggstödet, sedan kan den ställas i ett halvt utfällt (6) samt ett fullt utfällt läge (7). För det förlängda läget (8) så öppnas sufflett upp baktill med en dragkedja. När suffletten sedan fälls ut, så utgörs den sista delen av ett nät som ska släppa in luft för ökad ventilation. Det finns både för- och nackdelar med detta. Det positiva, som jag ser det som hunnit använda vagnen under några riktigt varma dagar, är att det verkligen blir luftigt under suffletten. Det negativa är att med luften släpps ljuset in. Har man ett barn som vill sova i mörker så kanske ljusinsläppet genom nätet stör. Min ettåring lät sig inte bekomma, han var nöjd med att ligga i skugga och kunna kika ut och sedan somna medan han tittade på omvärlden. Sufflettens fäste kläms fast på sittdelsramen, och suffletten är längs med översta kanten av ryggstödet fäst med fyra små tryckknappar.

Cybex-Balios-M-liggläge-sittläge

Oavsett åt vilket håll man har sittdelen så kan den vinklas i tre olika lägen. Liggläget är helt rakt, men Cybex Balios M har en ergonomisk sittdel så den är alltid skålad, dvs rumpan i en lägre position än huvud och överkropp. Viloläget är bekvämt tillbakalutat medan sittläget är mer upprätt, dock ej helt rakt utan med en svag lutning bakåt. Jag tycker dessa tre lägen är riktigt bra. Sittläget skulle kunna vara mer upprätt, men mina barn brukar vara lite kinkiga med det där och ettåringen har inte misstyckt när han sitter i Balios M.

Hjulen på Balios M är stora och rejäla, ett ytterlager i rejält gummi och en foamfylld insida som gör dem lite mjuka och sköna att köra med. Jag uppfattar hjulen varken som plastiga eller stötiga, snarare mer rejäla än på de flesta andra vagnar av den här typen, även framhjulen (1). Bakhjulen (2) är riktigt stora, mer som på en vanlig duovagn än på en sittvagn. För att vinkla sittdelen mellan de olika lägena så drar man ut en spärr högst upp på baksidan av ryggstödet (3), samma princip som på många andra vagnar och något som enkelt görs med en hand. När man vill lossa sittdelen från chassit, exempelvis för att vända den eller få vagnen ännu mer kompakt ihopfälld, så trycker man upp den vita spärren på vardera sida av sittdelens infästning i chassit (4). Även detta kan göras med en hand, då spärrarna stannar i upplåst läge när man väl tryckt dit dem en i taget, sedan lyfter man lätt upp hela sittdelen genom att ta tag i bygeln. De genomtänkta detaljerna finns över hela vagnen, även knappen för att reglera fotstödet (5) och dragkedjan för att förlänga suffletten (6) är smidiga att hantera.

Det finns fler bra egenskaper hos Cybex Balios M att bocka av. Den rymliga varukogen (1) är en av dem. Varukorgen är lätt åtkomlig både framifrån och bakifrån. På sidorna har den meshnät ända upp till sittdelen, vilket är toppenbra för då blir det enkelt att packa många lösa saker i varukorgen. Men att få in ett par stora matkassar går också bra, samma med att få in en fullpackad skötväska. Framför allt öppningen framtill är riktigt rymlig. Även sittdelen är genomtänkt, den nedre delen av fotstödet är gjort i ett lite extra slitstarkt och smutståligt material (2), dessutom i en mörkare färg så smutsen dessutom syns sämre.

Handtaget kan ställas i flera olika lägen, kortaste läget (6) är handtaget cirka 98 cm från marken och i högsta läget (5) är det omkring 107 cm från marken. För att reglera handtagets höjd pressar man in den vita spärren (3) mitt på handtaget, även det kan alltså göras med en hand. Bygeln på Cybex Balios M är av swing away-typen, den kan alltså med en knapp öppnas upp i båda sidorna och svängas undan, så det är enklare att ta i och ur barnet. Bygeln kan även tas loss helt om man skulle föredra det.

Fällningen är riktigt smidig, och också den kan genomföras endast med en hand om man skulle vilja. Att fälla sittdelen går i princip likadant till oavsett åt vilket håll man har den. Den enda skillnaden är att man måste ha handtaget i högsta läget när man viker ihop sittdelen om den är bakåtvänd. Börja med att öppna upp spärren på baksidan av ryggstödet (1), samma spärr man vinklar sittdelen med. Men vid ihopfällning ska man även pressa in den vita knappen överst på spärren. Vik sedan ihop sittdelen (2). Därefter tar man tag i den vita spärren på chassits mittstång. Precis som illustrationen på spärren visar (3) så ska den först dras åt sidan, och sedan vridas om. Man känner när låset inuti chassit lossnar och vagnen kan fällas ihop. Väl ihopfälld blir vagnen kompakt, och får så gott som samma mått med sittdelen framåt- som bakåtvänd (4). Chassits hålls ihop av en spärr (5) medan själva sittdelen är lite lös och rörlig när den hopfällda vagnen hanteras.

För den som föredrar att få fällningen demonstrerad i rörlig bild så finns en film här:

Vi har en WV Touran och jag tycker att vagnen är väldigt lagom i storlek för vårt bagageutrymme. Vi får plats en massa annat och det finns gott om utrymme kvar bakom vagnen även om jag lägger in den på längden i bilen (1). Ställer jag den på högkant och sedan packar tätt med matkassar eller annat mot vagnen så håller Balios M en väldigt tight profil (2).

Sittdelen är utrustad med fempunktssele (1), med Cybex smarta axelkuddar som hakas fast i axelspännen med resårband. Selremmarna är enkla att pilla ur axelfästena om man vill sätta i en sittdyna eller åkpåse. I sidorna finns D-ringar, för ytterligare förankring av sittdyna om den har knytband. Alla selremmarna kan förlängas. När vagnen är ihopfälld är den självstående på högkant (2). För den som är nyfiken på möjligheterna att använda Cybex Balios M med ståbräda så ser baksidan av chassit ut såhär (3), det finns alltså en vågrät tvärslå och möjlighet för de flesta universalståbrädor att kunna fästas på chassit.

När jag först la ut bilder och information om Cybex Balios M i Barnvagnar!-gruppen och på Instagram så fick jag väldigt många frågor om vagnen, vilket mycket beror på att den är så pass ny på marknaden och ännu inte har nått ut till så många återförsäljare. För att kunna relatera vagnen till andra något sånär snarlika modeller följer här en del jämförelsebilder och annan matnyttigt information. Jag har exempelvis testat den under sommartid omåttligt populära Breezy-suffletten från Bugaboo på Balios M. Suffletten på bilden (3) tillhör Bugaboo Donkey, och jag har satt fast den på vagnen med hjälp av Bugaboo Donkeys sufflettbågar och sufflettfästen. Det funkar inte att trä på suffletten på vagnens egna bågar. Fästen sitter lite löst men det funkar, kan man sätta något emellan för mer friktion mellan fäste och chassi eller spänna åt med ett gummiband runtom, så lär suffletten sitta på plats även om ett barn sliter och drar i den. Vad gäller regnskydd och myggnät så har jag testat ett universalmyggnät från Brio och Tullsa på vagnen (5), det var väldigt rymligt och därmed enkelt att trä på. Sedan sitter Elodie Details-regnskydd väldigt snyggt på Balios M, om det skulle bli regn.

Just små och smidiga, vändbara sittvagnar växer inte direkt på träd. Två andra ofta populära kandidater är Bugaboo Bee och Easywalker Mosey. Bilderna ovan inkluderar dessa barnvagnsmodeller samt Nuna Pepp Luxx och Cybex lite enklare sittvagn med fastframåtvänd sittdel – Cybex Agis M-Air 3. Av Bee, Mosey och Balios M så är Balios den bredaste med sina 59 cm, men blir klart kortast ihopfälld. Den har högst placerad sittdel och handtaget går även det att få riktigt högt upp. Som enda vagn av dessa tre har Balios M en ergonomisk sittdel, och den har utan tvekan den största varukorgen och de största hjulen. Jag har av förklarliga skäl utan kunnat testa Balios M i snö än, Bee är inte så rolig vintertid medan Mosey funkar helt okej i både terräng och snö. Balios borde klara sig lika bra, med tanke på hjulen, men Moseyn har lite mer stadga i chassit vilket eventuell kan påverka hur man uppfattar att vagnen är att köra.

Cybex Balios M har en maxvikt på 17 kg, och sittdelen är absolut rymlig nog för att på ett bekvämt sätt kunna användas av ett barn i den storleken. Min ettåring är ganska nätt i kroppen och har massa rymd både i sidor och i längd, han sitter otroligt bra i vagnen och får plats med benen även när fotstödet är uppfällt. Min 4,5-åring är egentligen något för tung för Balios M, men längdmässigt skulle hon fortfarande få plats om det knep. Hon en rätt lång person för sin ålder, ändå kan suffletten fällas upp över hennes huvud utan att ta i för mycket. Hon åker sällan vagn men jag uppskattar en sittdel som har måtten nog att kunna rymma barn även efter den standard då barn allmänt anses sluta åka vagn, alltså vid 3 år och 15 kg. Cybex Balios M har för de flesta barn en betydligt längre användningstid än så.
Cybex-Balios-M-att-köra

Körkänslan hos Cybex Balios M är god, ja faktiskt riktigt bra. Den rullar hur fint som helst på plan mark och asfalt, klarar av lättare grusvägar och enkel terräng klart godkänt och är väldigt lätt att styra – även med en hand, även med barn i och fullpackad varukorg. Jag har verkligen tyckt om att köra den och den har känts smidig i alla lägen. Jag har åkt buss, tunnelbana och packat den i och ur bilen. Min ettåring har gillat att sitta i vagnen och har suttit väldigt bra, han har även sovit väldigt bra och föredragit viloläget. När vi velat ha det svalt under suffletten men lite mörkare, har jag bara öppnat upp dragkedjan men inte dragit ut suffletten helt, då har det fläktat precis lagom genom den lilla vädringsficka som uppstått. Chassi är lite rörligt, precis som exempelvis Bugaboos vagnar är, men vagnen känns väldigt stabil och det beror väl delvis på att den är normalbred och har rejäla hjul. Jag uppfattar inte Balios M som stum, men den har heller inget som jag skulle beskriva som ett gung.

I mitt tycke är Cybex Balios M ganska nära att vara helt ideal som en extravagn, att komplettera en mer rejäl vagn med. Åtminstone om man även vill gå i terräng och har tänkt sig att köra mycket med vagn när det är snö. Bor man i stan eller rör sig endast i sådan miljö kan Balios M antagligen fungera fint året runt. Men den bör jämföras med andra vagnar i sittvagnskategorin – som till exempel Bugaboo Bee och Easywalker Mosey som jag nämnde ovan – och inte med duovagn, som Brio Smile eller Bugaboo Buffalo. De två senare är mer stabila och mer terränggående än vad Cybex Balios M är. Med det sagt tror jag att Balios M är en vagn som kan falla många på lappen. Det ställbara handtaget gör att föräldern kan vara både lång och kort, den höga sittdelen gör att man får barnet närmre sig och det funkar både att gå och handla med och att enkelt slänga in i bilen. Allt detta för ett pris som är en eller flera tusenlappar under vad konkurrerande sittvagnar kostar.

Först släppte Cybex Priam, som är en premiummodell som heter duga, och nu Balios M som bockar av punkt efter punkt på listan över egenskaper jag vill att en riktigt bra sittvagn ska ha. Jag är imponerad. Och efter bara en vecka utan vagnen, bortrest på semester som jag är, så saknar jag den faktiskt redan. Vilket säger något, med tanke på att det finns 7-8 vagnar till där hemma som jag inte går och tänker på på samma sätt just nu.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. HÄR kan du läsa mer om varför jag har affiliatelänkar på bloggen. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla Cybex Balios M hos: Babyland

8 juli, 2015 37 kommentarer

Baby Jogger Vue

av Anna 29 juni, 2015

Den kom, den rullade, den vände om. Baby Jogger Vue blev ingen långvarig modell, helt enkelt. Den nya och lättare versionen Vue Lite kommer för att ta över istället. Och Vue är ju inte heller ett Baby Jogger-original från start utan bygger i stor utsträckning på vagnen Njoy Bubble. Faktum är att de är så gott som identiska, varför jag inte kommer skriva en fullskalig recension av BJ Vue utan nöja mig med att kortfattat beskriva hur vagnen fungerar. Baby Joggers egen tolkning av konceptet, Vue Lite, känns som ett rull i rätt riktning då det väl alltid är positivt om en resevagn kan bli och väga lite mindre.

Tanke med BJ Vue är alltså att det ska vara en vändbar paraplyvagn. Oftast är vändbara vagnar konstruerade så att sittdelen kan lossas från chassit och fästas igen i andra riktningen. Men det medför ofta att vagnen blir lite större. På Vue är problemet löst genom att sittdelen är dubbel – fotstöd och sittyta åt båda håll och sedan ett ryggstöd i mitten som kan vikas åt både ena och andra hållet. Även suffletten kan vändas ut och in, båda sidor är likadana.
1: Varukorgen, inte den största och inte den mest lättåkomliga men den fungerar för att förvara småsaker åt i åtminstone.
2: Intryckbart handtag i ryggstödet, när spärren pressas in så kan ryggstödet vändas över så att sittdelen byter riktning.
3: Ihopfällda blir Bj Vue lika stor som andra paraplyvagnar, den vändbara funktionen påverkar inte måtten nämnbart.
4: Den framåtvända sitttdelen har även ett fast fotstöd på chassit, vilket gör att större barn också kan stötta fötterna mot något.
5: Klassisk ihopfällningsmekanism för en paraplyvagn: dra upp en spärr, tryck på en annan, fäll ihop vagnen.

Det finns några mindre skillnader på Vue beroende av hur sittdelen är vänd. Bakåt så blir det som skyddande sidor av tyget fäst vid chassit, det gör den något mer ombonad vilket gör att en bebis i liggläge ligger bra avskärmat. Min upplevelse av BJ Vue är precis som med Njoy Bubble – den bakåtvända sittdelen är lite djupare och jag tycker barnen sitter lite bättre i den. Framåtvänd är sittytan lite grundare. Åt båda håll finns ett bra liggläge. Med BJ Vue ingår en mugghållare som sätts fast direkt i ett fäste på chassit. Är man främst ute efter den vändbara funktionen och ska köra i stadsmiljö så funkar BJ Vue väl, i terräng gör den sig mindre bra. Personligen föredrar jag Baby Jogger Zip många gånger om vad gäller körkänsla, storlek och ihopfällning men den är ju fast framåtvänd, så för den lilla bebisen så kan Vue vara ett smart val av resevagn.

29 juni, 2015 2 kommentarer

Hesba Corrado

av Anna 24 juni, 2015

Recension av Hesba Corrado
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspriset för Hesba Corrado med sittdel och hårdlift ligger på omkring 12000 kr.
Försäljning: Det finns ont om nyare modeller av Hesba på andrahandsmarknaden.
Typ av vagn: Kombivagn med hårdlift som placeras i sittdelen.

I slutet av maj 2014 påbörjade jag en lite temaperiod på bloggen som jag kallade fyra fasta hjul. Jag ville köra en vagn för bebisar och en vagn för lite större barn. Nu känner jag mig säker på att fasta framhjul är och förbli något som inte passar just mig som person, men min slutgiltiga intryck av Hesban är ändå gott. Om jag en dag skulle behöva en vagn med fyra fasta hjul, så skulle jag absolut kunna tänka mig att köra Hesba lite mer. Vissa av mina fördomar om den här typen av vagn kom faktiskt riktigt på skam. Jag trodde att den omöjligtvis kunde göra sig väl inne i stan men väl i city så visade den sig vara ganska lättkörd och smidig ändå. Vagnen har enbart körts med en 3-5 månader gammal bebis i hårdliften, sittdelen har jag endast testsuttit bebis i. Jag kommer därför bara kunna uttala mig om vagnen som liggvagn och när den har begränsad viktbelastning. Bebis vägde under 7 kg och Hesbas maxviktskapacitet för sittdelen är 15 kg.

Hesba Corrado ser ut som en vagn som en kunglighet skulle kunna köra runt med. Det kromade chassit och den städade retrolooken drar till sig både blickar och komplimanger. Först när man tittar lite närmare så inser man att Hesba ändå plockat in en del moderna funktioner i vagnen, det tydligaste exemplet på det är väl knäledshandtaget. Handtaget är ställbart i flera olika vinklar och kan vikas in nedåt så att vagnen tar upp mindre plats på längden när den ska lastas in i bilen eller när man åker buss eller tunnelbana. Jag tyckte att det var riktigt bekvämt att hålla i och långt nog för att jag ska kunna komma bort från vagnen tillräckligt för att kunna ta ut stegen rejält. Att gå raskt med långa kliv är något Hesban enkelt lockar en till med sitt magiska gung. Det här är vagnen absolut bästa egenskap, den glider fram så mjukt och barnet i vagnen vaggas till sömns utan att själv riktigt förstå vad som hände. Inte för att den ser ut som det men Hesba Corrado visade sig därför vara en väldigt bra promenadkompis när man ska ta sig en powerwalk genom Nacka naturreservat.

Hårdliften till vagnen är stor och rymlig, jag får innermåtten till cirka 80 x 34 cm. En normalstor bebis på 3,5 månad har som man ser på den somriga bilden ovan riktigt gott om luft i både huvud- och fotändan. Tar man ur hårdliften och lägger barnet direkt i sittdelen så blir det förstås ytterligare några centimeter åt alla håll. Liggdelen är faktiskt så rymligt att jag använde de två nedre decimeterna som ett förvaringsutrymme för småsaker jag önskade ha nära till hands. Varukorgen är dock relativt stor den också. Metallkorgar är ju alltid rejäla och känns väldigt svåra att råka förstöra på grund av överbelastning. Enda nackdelen jag ser men den typen av varukorg är att man inte kan förvara småsaker direkt i den utan måste ha en väska eller påse däri. Utan att behöva krångla fick jag ned en rejäl skötväska, en bärsele och en rejäl shoppingkasse. Det skulle inte vara svårt att handla mat med Hesba Corrado för det går med enkelhet att ställa i alla fall två matkassar under vagnen. Hårdliften är mysig med sitt vackra innertyg och vill man göra den mer ombonad och lite trängre för det lilla barnet så kan man vintertid få ned de flesta åkpåsar i vagnen och på sommaren går det att bädda med lakan och få vagnen sval.

1: Bromsen är av den klassiska modellen som kniper åt direkt på hjulen. Den är riktigt hård och om sanningen ska fram var jag första tiden lite irriterad över att jag fick ta i så med foten för att kunna låsa upp den, för att låsa gick på ett kick. Sen kände jag mig lite dum när jag insåg att bromsen inte hade fått sin form för att bara vara snygg, den hade ju en funktion. Böjen i mitten är till för att man enkelt ska kunna trycka nedåt för att få bromsen att låsas upp. När jag väl insett det så blev det förstås betydligt enklare.
2: Så här ser den lilla spärren ut som håller sittdelen kvar på chassit. Den sitter stadigt men för den som precis som jag oftast kört vagnar med en annan typ av låsning av sittdel till chassit så kändes den här lösningen ganska analog, men samtidigt väldigt säker. Man ser med blotta ögat om man klämt åt tillräckligt eller inte.
3: En annan lösning som jag var lite mindre förtjust i är hur suffletten justeras på sittdelen. Att den kan justeras i längd längs med sittdelen känns väldigt smart, då kan man enkelt anpassa hur mycket man vill ska skuggas utifrån längd och storlek på barnet. Dock kändes det ibland lite för tidsödande att behöva skruva upp två skruvar, en på vardera sida, för att åstadkomma detta.
4 och 5: För att fälla ihop chassit så drar man upp två svarta plastringar som håller handtaget låst mot chassit, sedan viker man bara handtaget framåt för att fälla vagnen – efter att man lossat säkerhetsspärren på andra sidan av vagnen.

Det går att fälla Hesba Corrado med sittdel och hårdlift på, som bilden överst visar. Den blir dock inte särskilt liten i storlek om man gör så. För mest kompakt förvaring så tar man därför av sittdelen först, fäller chassit separat och staplar sedan sittdelen med liften i, ovanpå chassit. Vår bil är en normalstor VW Touran och Hesban rymdes fint i bagageutrymmet, men inte på djupet utan bara på bredden. Ska man ha vagnen som en bil som regelbundet ska stoppas i och ur en bil så är det antagligen klokt att ha en större bagagelucka så att man slipper plocka isär vagnen men kan rymma både den och annat man behöver ha med sig. Det jag gillar med den här typen av ihopfällning av en vagn är att det är så enkelt, vilken morfar eller farmor som helst som ska ut med sitt barnbarn kommer fixa det genom enkel logik. Uppfällning är lika lätt den, lyft vagnen i handtaget tills chassit är utfällt och kläm ned plastringarna igen.

Hesba Corrado kanske ser stor ut men i själva verket är den till bredden sett helt normal, även ställt mot vanliga, moderna vagnar. Vid hjulen (1) så är Hesban cirka 57 cm bred, vid navkapslarna cirka 61-62 cm (2) och vid bromsen är den 60 cm bred (3). Hjulen är av vit gummi och verkar tåla både grus och annat ojämnare underlag väl. Navkapseln har en liten reflex, vilket känns modernt, men det känns tråkigt att de ska sticka ut så mycket som de gör med tanke på att en vagn som är smalare än 60 cm är en vanlig förfrågan från familjer som bor i hus med små hissar. På bilden ovan syns även vagnens fjädringsmekanism, och Hesba har som sagt en mycket god fjädring både i sidled och på höjden.

Tar man ur hårdliften och tittare närmare på sittdelen så hittade man följande:
1 och 2: Ställbart fotstöd som kan låsas i flera olika lägen och som känns både stadigt och stabilt.
3: Sele som går att reglera i längd och som är fäst i sittdelen både vid axlarna och i sidorna, samt förankrad runt grenstroppen fäst i vagnens bygel. Bygel är avtagbar och med lite stuns i så att den kan böjas åt sidan lite grann.
4: Sufflettfästena ser precis ut som på min dockvagn från när jag var liten, blev lite nostalgisk över hur snygga de är. När suffletten bara ska vara delvis uppfälld eller när den ska fällas ned så är fästet vinklat som på bilden…
5: …och när suffletten ska vara fullt utfälld i spänt läge så trycker man till sufflettfästet nedåt så att det blir rakt. Fördelen med den här typen av fäste är att suffletten verkligen sitter som den ska och aldrig glider bakåt, nackdelen är att man ibland kan få ta i för både kung och fosterland för att lyckas trycka fästet på plats. Sånt där brukar alltid ge med sig efter en viss tids användning men har man svaga händer kan det var lite jobbigt när man inte lyckas uppbåda tillräckligt med kraft för att spänna suffletten fullt ut.

Sittdelen är som sagt både stor och rymlig, mina äldre barn hade fått plats upp till åtminstone två års ålder. Sittdelen är förstås vändbar och det känns som att vagnen kan växa med barnet. Det enda hos Hesba Corrado som känns för litet är suffletten. Även om den kan justera längs med sittdelen och på så sätt skugga där man önskar, så är den snäppet för kort för min smak. Med hårdliften i så kan solen skina rakt in i bebisens ansikte även om jag lagt honom så högt upp i vagnen som möjligt. Vid promenader på de mest soliga dagarna och på kvällen, när solen står lågt, så har jag varit tvungen att hänga en sjal en bit ner över suffletten för att bebisen inte ska bli bländad. När Hesba i så många andra avseenden på ett snyggt sätt lyckas blanda det klassiska med det moderna så hade jag önskat mig antingen en sufflett som gick att fälla fram ett steg till, eller en solskärm som kan vikas ut vid behov.

Den stora behållningen med Hesba Corrado är definitivt den härliga körkänslan. Vagnens sköna gung, bra rull och känsla av lätthet. Trots att jag när det är ont om utrymme måste lyfta handtaget eller trycka ned det för att istället lyfta framhjulen på vagnen så känns det inte allt för tungt att svänga vagnen. Om den är lika välbalanserad med ett större barn i sittdelen låter jag dock vara osagt. Vagnen är perfekt för långa promenader i öppna utrymmen, jag önskar bara jag hade en träningoutfit som kunde matcha vagnen på ett värdigt sätt vid motionspromenaderna. Neonrosa och klassiskt smalrandigt, marinblått passar inte riktigt ihop. Det är inte det bästa alternativet för den som vill ha en kompakt vagn, trots att den inte är särskilt bred, och inte heller för den som ska fälla vagnen ofta. Däremot överraskade den med goda kvaliteter vid promenader både i stadsmiljö och i naturen. Fyra fasta hjul förblir något som inte riktigt klickar med mig, men om alla vagnar med swivelhjul plötsligt utrotades av en meteor så skulle Hesba Corrado stå med på min lista över möjliga barnvagnsalternativ. Om inte annat så är urbota stilig, det hände titt som tätt att jag och vagnen blev stoppad av gatan av förbipasserande som vill beundra den!

24 juni, 2015 4 kommentarer

Baby Jogger Zip

av Anna 17 juni, 2015

Minirecension av Baby Jogger Zip
Inköp: Cirka 3700 kr.
Försäljning: Runt 2000-2500 kr.
Typ av vagn: Resevagn, sulky.

Den här recensionen har dröjt. Ursprungligen hade jag tänkt publicera den redan i februari men Zip drabbades av en barnsjukdom som det tog tid att finna bot på. Problemen som uppstod handlade om skruvar som lossnade ur chassit på en viss batch med vagnar (en tillverkningsmiss) och om bromsar som helt plötsligt gick sönder och låste sig (en konstruktionsmiss). Nu är båda problemen åtgärdade. Köper man en ny Baby Jogger Zip nu så ska den vara problemfri och för äldre ska lagningskit för bromsen kunna åtgärda eventuellt krångel, vilket samtliga Baby Joggers återförsäljare ska ha fått information om.

Med det sagt, när Zip funkar så är den en utomordentligt bra vagn. Zip är en fast framåtvänd sittvagn, med en vanlig sittdel som fälls ned till ett mycket bra liggläge. Det är inte helt plant, se bilden längst till höger ovan, men med ett barn i så blir ryggstödet näst intill vågrätt. Suffletten är både lång och hög, vilket gör att den skärmar av sol och vind bra samtidigt som det finns utrymme även för längre barn att rymmas i vagnen med suffletten uppfälld. Ryggstödet regleras steglöst med ett enhandsgrepp. Zip har enkla framhjul och en väldigt god körkänsla. Vagnen kan enkelt styras med en hand även om barnet i väger omkring 20 kg. Baby Jogger Zips maxvikt är 25 kg, vilket får anses som högt med tanke på vagnens storlek.

Fortsätt läsa

17 juni, 2015 17 kommentarer

BOB Revolution Pro

av Anna 5 juni, 2015

Recension av BOB Revolution PRO

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Britax, pris ligger på 5995 kr.
Försäljning: Finns ingen ute på andrahandsmarknaden just nu.
Typ av vagn: Joggingvagn.

Den enda vagn jag sprungit med tidigare är en Brio Spin. Spin är alltså en sulky med två små framhjul, ingen handbroms och även om den har ett skönt gung så är det knappast gjord för de (visserligen låga) hastigheter som jag kommer upp i ute på mina löpturer. Och jag kan säga direkt, att i jämförelse med Brio Spin så är BOB Revolution PRO förstås en dröm att springa med. Men det är ju inte så konstigt.

Och även när Revolution PRO inte ställs sida mot sida mot en vanligt stadssulky så är jag positivt överraskad. Det kommer alltid att vara bra mycket tyngre att springa med ett barn i joggingvagn än att springa själv, men vill man kombinera ansvaret för ett litet barn med träning så går det att få till på ett väldigt bra sätt måste jag säga. Dessutom, just eftersom att det är så mycket tyngre, så jag det som en fördel att jag med Revolution PRO kunde klappa mig lite extra på ryggen efter varje springtur – 3 km med joggingvagn måste väl ändå motsvara minst 5 km utan, eller hur?

Förutsättningar är dessa: BOB Revolution PRO är en fast framåtvänd joggingvagn med tre luftfyllda hjul. Framhjulet har två lägen – ett låst och ett rörligt. Om vi inledningsvis tittar närmre på sittdelen så har den ett ganska tillbakalutat sittläge (2) som sedan kan fällas ned till ett bra, nästa helt plant, liggläge (3). Liggläget har absolut varit bra nog för att en ettåring ska kunna sova riktigt bekvämt, och han har inte misstyckt i sittläget heller. Ryggstödet regleras steglöst med hjälp av remmar (1), en på vardera sida om sittdelen. Och den här funktion är faktiskt det jag gillar minst med hela vagnen. Allt annat känns genomtänkt utifrån hur vagnen ska användas – man ska springa med den! Så för att fälla ryggstödet hade det logiska varit om det gått att göra med en hand, så man kan hålla den andra på handtaget med bromsen inom räckhåll. Men med två separata remmar så måste man antingen fälla en sida i taget, med följden att det blir rejäl slagsida för barnet , eller så måste man stanna till helt och fälla ryggstöden jämnt med hjälp av båda händerna. Oavsett hur man väljer att göra så stör det både rytmen för mig som springer och insomnandet för barnet i vagnen. Det här är något jag hoppas ses över och förändras på kommande versioner av Revolution PRO.

På baksidan av ryggstödet finns en förvaringsficka i nättyg (4), perfekt för att lägga sådant man vill ha nära till hands i medan man är ute och joggar. Att det är nättyg gör också att man ser direkt vad den pryl man vill ha ligger. Själva sittdelen (5) känns bekväm, den är rymlig på bredden och har en fempunktssele som är enkel att justera i längd. Även för barnets finns praktiska förvaringsfickor (6) i sittdelens sidor. Bra att stoppa ned en napp, en leksak eller en vattenflaska i. BOB Revolution Pro har ett ställbart knäledshandtag (3) som kan vinklas i flera olika vinklar, så att den som springer med vagnen kan hitta en bekväm vinkel för armarna oavsett längd.

Jag har använt vagnen som stadsvagn med min fyraåring, samt testsprungit kortare sträckor med henne. När jag joggat på allvar har det varit med ettåringen. Detta handlar främst om min egen förmåga som löpare, det skiljer 8 kg mellan barnens vikt och det är helt enkelt lite för tungt för mig för att palla skogsterrängen med fyraåringen i vagnen. Så hon får cykla bredvid och ettåringen får vara den som rullar fram. Båda två har suttit bra i vagnen. När fyraåringen lutar sig bakåt så har hon huvudet mot det nedvikta sufflettyget, men suffletbågarna är högre placerad och det är inga problem att fälla upp suffletten över hennes huvud. Ettåringen har mycket gott om utrymme åt alla håll och åt sidorna finns det så mycket space att det känns luftigt även när vi haft en åkpåse från Britax i vagnen (vilket för övrigt funkade utmärkt). På BOBs amerikanska sida anges vagnens maxvikt till 32 kg (inklusive belastning i varukorgen), i Sverige är den 17 kg. Men då får vagnen även belastas med 4 kg i varukorg och 1 kg i förvaringsutrymmet på baksidan av ryggstödet. Och jag har hört att vagnen testats upp till 100 kg. Det handlar troligtvis främst om det vanliga problemet med olika viktbelastningar i de olika säkerhetstester vagnar genomgår, där en högre vikt används i USA än i Europa. Mina barn väger cirka 12 och 20 kg, och helt ärligt känns BOB Revolution Pro robust nog för att palla en joggingtur även om det var jag som satt i sittdelen. Kanske inget jag bör rekommendera, men sammantaget är min bedömning att BOB Revolution Pro har en lång användningstid, utan problem upp till 4-5 års ålder för det normallånga och normaltunga barnet.

BOB Revolution Pro har ett stadsläge och ett joggingläge. Bilden ovan är klickbar och då ser man tydligare spärren ovanför framhjulet med vilken man kan låsa det i ett fast läge (1). Det är en väldigt smidig spärr och det fasta läget på framhjulet är väldigt stabilt, och helt klart ett måste medan man springer för att vagnen ska hålla kursen utan att man ständigt behöver aktivt justera riktningen med händerna på styret. Bakhjulen (2) är precis som framhjulet stora och luftfyllda, det är enkelt att komma åt ventilen för att fylla på med luft och bakhjulen kan både tas loss helt snabbt och smidigt, men det finns också möjlighet att själv justera hur de sitter för att vagnen ska rulla rakt och balanserat. Varukorgen är riktigt stor och lättåtkomlig (3), kanske inte helt givet på en joggingvagn. Men BOB Revolution Pro ska ju även gå att använda som en vanlig vagn och det är verkligen inte ett bekymmer att få med sig ett par matkassar i den här varukorgen.

Något som är väldigt viktigt för att en vagn verkligen ska fungera bra som joggingvagn i praktiken är fjädring och broms. BOB Revolution Pro har en rejäl fjädring inbyggd i chassit (4) och det gör springturen mycket mindre stötig både för den som springer och för barnet i sittdelen. Handbromsen (5) är bra placerad på handtaget och enkel att snabbt krama om. Att en joggingvagn bör ha en handbroms handlar inte bara om att man snabbt ska kunna stanna till utan också om att underlätta för joggaren i nedförsbackar. Med en handbroms som är halvt inpressad får man hjälp med att hålla emot vagnens fart när det lutar utför. Det finns dock även en fotbroms på vagnen (6), vilken fungerar som en bra parkeringsbroms när man ska stanna till helt eller lämna vagnen stående.

Kanske är suffletten extra viktig hos en framåtvänd joggingvagn? Jag kan nog luta åt att jag tycker det. Framför allt om jag ska springa med ett litet barn, jag som annars försöker dra ut på att vända mina kids framåt. Ute på en springtur i skogen känns det dock helt okej att ha min ettåring vänd mot världen, men jag vill fortfarande kunna ha koll på hur han mår, och om han är vaken eller sover. BOB Revolution Pro har en tittlucka uppe på suffletten, med ett lock som mörklägger (1). Ovanför ser man en liten meshficka där man kan lägga någon liten småsak men också snabbt knöla in tittluckans lock. Under finns ett fönster i klarplast (2) som ger en godkänd vinkel in när barnet sitter upp, och en bra vinkel när ryggstödet är nedfällt till liggläge. Är det en riktigt varm sommardag som man är ute och springer, så går det att öppna upp halva bakstycket på vagnen helt för en superb luftgenomströmning (3). Suffletten kan ställas i tre olika lägen – fullt infälld (4), halvt utfällt (5) och fullt utfälld (6). Fullt utfälld så skärmar de av både sol och vind från barnet, jag har sprungit även när det varit kallt ute och det blev inte blåsigt inne hos ettåringen trots att det var kyligt nog i luften för att jag skulle behöva ha vantar på mig.

Okej, så de flesta har kanske en vanlig duovagn och sedan spritter det i benen på en när man är föräldraledig och man vill ut och springa. Och helt plötsligt finns behovet av en springvagn, och var ska man få plats med den? Det har i alla fall varit en tveksamhet jag har känt, då vi bott i lägenhet och inte haft yta att ha en stor joggingvagn på. I uppfällt läge framför allt så är många jogginvagnar väldigt långa, inget man gömmer undan i ett hörn direkt. Men även i det avseendet kan jag ge BOB Revolution Pro tummen upp, för den viks ihop till ett relativt kompakt paket. Förfarandet är dessutom relativt okomplicerat. På bilderna ovan har jag framhjulet i låst läge, då blir vagnen lite längre än om man fäller med hjulet rörligt. Sedan är det enklast om man lägger i parkeringsbromsen. Därför trycker man in fällningshandtagen på båda sidor av vagnens handtag (3) och viker sittdelen framåt (1). Sedan lyfter man upp vagnen i hopfällningsremmen under sittdelen (4) och lägger sedan vagnen ned på marken (2). Ska man lyfta vagnen och vill att den förblir ihopfälld så låser man ihop remmen på handtaget (som även fungerar som säkerhetsrem runt handleden när man springer) med en kortare ram i chassit. Et voilá – klart!

Men vissa saker gör sig ju bäst i rörlig bild, så därför har jag satt ihop en liten film för att bättre visa ihop- och uppfällning av vagnen och som visar lite av hur vagnen är att springa med. Vilket också är det sista jag tänker skriva om, mitt totalt intryck av BOB Revolution Pro. Efter flera månaders användning så känner jag att det är en springvagn jag kan rekommendera. Den känns gedigen och välkonstruerad både ur barnets och förälderns perspektiv. Trots att det är tungt att springa med vagn så är det fullt genomförbart även för en amatörjoggare som jag. Att springande styra vagnen, trots det låsta framhjulet, är smidigt och tack vare det ställbara handtaget så kan jag ha ett bra grepp men samtidigt gott om utrymme för att aldrig behöva korta av mina löpsteg. Både jag och min man har sprungigt med vagnen, vi är cirka 170 och 185 cm långa, och båda har tyckt att det känts bra både under och efter löpturen. Barnen har suttit bra i vagnen, de har sovit gott och haft bra utsikt ut när de varit vakna. Vi har inte använt vagnen mycket som cityvagn men tagit den med oss till mataffären och även om Revolution PRO känns klumpigare inne på Hemköp än ute i skogen så har det funkat det också. Tid är en bristvara. Att vara med sina barn och att träna är något som många vill hinna med, och med en bra joggingvagn som BOB Revolution Pro så kan man hinna med båda samtidigt och det gör den till ett smart inköp för den med mycket spring i benen.

5 juni, 2015 2 kommentarer

Greentom Upp

av Anna 28 maj, 2015

Recension av Greentom UPP.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Geeentom, inköpspris för vagnen med vändbar sittdel är cirkaa 2900 kr, som fast framåtvänd sulky cirka 2500 kr.
Försäljning: Omkring 2000 kr för sulkyversionen.
Typ av vagn: Duovagn och sulky.

Greentom gör sig ett namn i barnvagnsvärlden genom att ha en starkt uttalad ekologisk profil, med en vagn som både är tillverkad till stor del av återvunnet material och som enkelt kan återvinnas igen när den gjort sitt. Ovanpå det så är vagnen väldigt prisvärd och har många goda egenskaper, som gör att den även som icke-ekologisk modell säkerligen hade kunnat bli populär ändå. Personligen tror jag inte att det finns så många som skulle välja en vagn enbart för att den är snäll mot miljön. En barnvagn är ett bruksföremål och funktion går nog för god intention. Samtidigt är det nog en bonus för många att veta att de med sitt barnvagnsköp kan bidra till något bra.Vill man läsa mer om hur och vad av Greentoms vagnar som ingår i miljötänket så finns information på Greentoms egen hemsida. I den här recensionen kommer jag att avhandla både UPP Classic – som är sulkyvarianten av vagnen – och UPP Reversible – när vagnen har en vändbar sittdel. Båda vagnarna har samma chassi, samma hjul och samma varukorg. Enda skillnaden är att med Reversible fäster man en separat ram på chassit, medan Classic har en sittdelsklädsel som fästs direkt på chassit. Classic har därför en högre maxvikt (18 kg) än vad Reversible (15 kg) har.

Greentom Upp_5 Greentom UPP Reversible är inget mysterium att förstå sig på, funktionerna är enkla och kräver ingen manual. Vagnen utgörs av chassit och en avtagbar, vändbar ram. De gråa cirklarna är funktionsknappar. De på ramen används för att vinkla sittdelen och för att lossa ramen från chassit. De gråa knapparna på chassit pressas in och vrids runt när vagnen ska fällas. Suffletten är inte den längsta (1) men den har en liten solkeps som kan fällas ut (2). Det ideala hade förstås varit om man antingen hade kunnat förlänga hela suffletten ett helt steg till eller om solkepsen åtminstone varit någon dryg decimeter längre. Men suffletten skärmar av något både vad gäller sol och vind. Sittdelen är ergonomisk, den fälls alltså i sin helhet och har alltid den skålade formen. Sittdelen kan framåtvänd vinklas till ligg-, vilo- och upprätt sittläge. När sittdelen är vänd bakåt finns endast viloläge (4) och liggläge (5). För ett litet barn räcker det fint, upp till ett år klarar sig nog många barn med att ligga ned eller lutas bakåt. Och så finns ju förstås alltid alternativet att vända sittdelen framåt om barnet vill sitta upp ordentligt. Vill man ha sitt barn bakåtvänt även en bit upp i åldern så är det en nackdel hos vagnen att detta ej är möjligt. Min yngsta på bilden ovan är 14 månader och vill gärna kunna sitta upp i vagnen när han är vaken, men när vi använde UPP Reversible för honom att sova i så var ramens lutning inte ett problem. Sittytan är rätt rymlig och utrustad med fempunktsele (5). En normallång ettåring har gott om utrymme att växa på både vid huvud och fötter (6). Fotstödet är i hårdplast och det tycker jag är toppen om man har ett barn som kan gå och kanske ofta sätts i vagnen med skor på efter att ha lekt i sand och lera först.

Greentom_reversible

UPP Reversible är en väldigt liten och smidig vändbar vagn, enkel att köra och med godkänt rull. Hjulen är inte de största och det händer ibland att vagnen kör ned sig i djupare vattenrännor i trottoarerna. Den gör sig således bäst på jämna underlag. Till skillnad från vad man kanske kan tro, så är UPP Reversible allt annat än stötig. Faktum är chassit känns rätt mjukt och att den mjukheten i plasten gör vagnen lite stuns. Även promenader på grus har funkat helt okej, utan att barnet i sittdelen har skakats om för hårt.

I kollektivtrafiken är det toppen med handtag som på något sätt kan fällas in eller förkortas, och en sådan funktion saknas hos UPP Reversible. Men vagnen har redan så nätta mått, så det har inte känts som att den har tagit för mycket plats ändå. Sen är det givetvis så att det fasta handtaget kan innebär att vagnen inte funkar för alla längder på föräldern. Jag med mina 170 cm har tyckt att höjden varit rimlig och min dryga decimetern längre man har också kört vagnen utan problem. Man kommer nära chassit när man går, men samtidigt så är bågen mellan bakhjulen vinklad uppåt så det finns utrymme för att ta ut stegen ändå. UPP Reversible är ingen terrängvagn och inte en vagn jag skulle välja för dagliga långpromenader men som extravagn eller resevagn så funkar den bra. Förutsatt att man har ett barn i en ålder som går väl ihop med att sittdelen bara kan ställas i vilo- och liggläge bakåtvänt. För det är just den detaljen som känns som Reversibles främsta minus.

Greentom Upp_3

UPP Classic är en fast framåtvänd sulky där klädseln fästs direkt på chassit. Det gör att vagnen kan ta en högre vikt och det gör också sittdelen något rymligare, upplever jag det som. UPP Classic har en så kallat vanlig sittdel (4), där ryggstödet kan fällas ned till ett viloläge (5). Något liggläge finns inte men för ett större barn så funkar lutningen utmärkt, den är att jämföra med lutningen hos andra mindre vagnar, tänk MB Nano och Babyzen Yoyo. Ryggstödet fälls med ett enhandsgrepp och kan regleras steglöst (3). Sittdelen har en fempunktssele, axelremmarn kan lossas helt om man bara vill spänna fast barnet över höften (6). Precis som på Reversible-sittdelen så har UPP Classic en sufflett av kort modell (1) men saknar dock en solkeps som förlänger i fullt utfällt läge (2). I sittläget så skyddar suffletten bra mot sol, men i viloläget känns det något kort.

Upp_sulky

Jag måste säga att jag föredrar UPP i Classic-utförandet. Det är mer körglädje i vagnen då och bättre funktioner, exempelvis att vagnen kan fällas ihop i ett stycke. Med ett stort barn som väger vad vagnen max klarar av, så kan UPP Classic när man ska nerför högre kanter bli något framtung och tillfälligt instabil. Det är lite lurigt hur man ska tackla det men det handlar om att öva upp den rätta tekniken. Och om att förstås inse vilka underlag den här vagnen ska användas på. UPP Classic är dock imponerande i sin på samma gång litenhet utanpå och sin rymlighet inuti. Min ettåring satt bra i den, men min fyraåring på 110 cm satt också riktigt bra i vagnen.

UPP Reversible måste tas isär i två delar innan ihopfällning, ramen får lossas från chassit och sedan fäller man ihop chassit som då får en kompakt form – se bild ovan med röd sittdel. UPP Classic kan fällas i ett stycke, och blir då även självstående. Det är såklart mycket mer behändigt och något som gör vagnen intressant i resevagns- och bilvagnskategorin. Själva ihopfällningen är inte helt exemplarisk, på ena sidan av chassit ska den grå funktionsknappen vridas och på den andra pressas in. Jag tyckte inte att det var helt enkelt gjort och ofta behövde jag hjälpa till med ett knä för att påbörja själv ihopfällningen efter att alla spärrar släppt. Väl ihopfälld är vagnen väldigt kompakt, och samtidigt lätt att lyfta och hantera. Placerar man den på högkant på sidan i ett bagageutrymme så får man i de allra flesta bilar gott om utrymme kvar till annat.

Dags för detaljer:
1: Varukorgen. Den är hopplöst liten. Inget man får ned en normalstor skötväska i ens. Om man inte, vilket jag faktiskt testade, trycker bort fotstödet förstås för då kan man med lite kraft pressa ned en normalstor skötväska däri. Annars ryms det förstås ett paket våtservetter och lite annat löst, men att öppningen är så liten och inte flexibel gör att utrymmet är kraftigt begränsat.
2: Bromsen är enkel att använda, man behöver aldrig trycka uppåt med often för att lossa den och den har tagit bra.
3: Bygeln har samma funktion oavsett vilken sittdel man använder den till. Den är inte av swing away-typen, men är inte heller hård och fast som en bygel annars kan vara. Precis som med chassit så har plasten i bygeln lite giv i sig, så man trycker ihop den och kan sedan lossa den från ramen eller chassit.
4: Spännet på baksidan av UPP Classic, med vilken ryggstödet regleras.
5: Hjulen, som inte ser så mycket ut för världen men som klarade grus med godkänt betyg.

Mitt sammanlagda intryck av UPP är att jag applåderar det miljövänliga anspråket på vagnen och att det faktum att priset håller en så bra nivå trots detta är desto mer imponerande. UPP Reversible är en god tanke, det finns åtminstone ett vändbart alternativ och vill man använda vagnen till bebis (liggdelen har jag ju inte testet) så kommer det funka bra. Men det är UPP Classic som är den bättre vagnen av de två versionerna. Söker man en smidigt sulky och tycker att det är viktigt med ekotänk så klarar UPP Classic allt som en vanlig paraplyvagn klarar – fast med en generellt högre maxvikt, ett helt handtag och riktigt schysst tillverkningsmaterial. Om inte annat hoppas jag att dessa vagnars existens ska skynda på hur andra tillverkar tänker kring eko och återvining när de tar fram nya modeller.

28 maj, 2015 5 kommentarer