Recension av Teutonia Fun.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspriset för Teutonia Fun Black Edition med sittdel och AirRide-hjul är cirka 5000 kr.
Försäljning: Denna version av Fun finns inte till salu begagnat ännu.
Typ av vagn: Fun kan användes både som duo och kombivagn.
Mina tidigare erfarenhet av Teutonia, innan denna vagn rullade över min tröskel, omfattade både Fun och Cosmo men av lite äldre årsmodeller, runt 07-09 ungefär. Jag har aldrig kört en Teutonia privat, utan detta var när jag tidigare jobbade som barnflicka medan jag studerade. Gemensam nämnare för de båda familjerna som ägde en Fun var en yttepytteliten hiss som det var viktigt att barnvagnen gick in. Även Cosmon var trångt packad när den skulle färdas med hiss genom trapphuset. Så för mig har Teutonia framför allt varit vagnar som passat bra när man bor i äldre hus inne i city. De har varit helt okej att köra, men de har inte gjort ett intryck som fastnat hos mig. Denna Teutonia Fun från år 2015, Black Edition med de nya, så mycket bättre än de gamla, AirRide-hjulen i gummi har vänt upp och ned på hela min syn på Teutonia. Den här vagnen gillade jag. Och min man, som just nu är föräldraledig och kör vagn mer än jag gör, körde endast Fun under den period som vi hade den hemma. Och med tanke på att han är gift med mig så kan man nog förstå att han hunnit testa en del och med tiden blivit kräsen när det kommer till barnvagnar. Det är inte bara körkänslan om är god, det finns många bra egenskaper hos Fun och om Teutonia fortsätter utveckla i den här riktningen så tror jag det finns en bra grund för en comeback för detta märke. Teutonia var ju en gång i tiden en dominant på marknaden.
Teutonia Fun har en vändbar sittdel och ett ställbart handtaget. I och med att Fun kan användas som kombivagn, det vill säga med mjuklift eller hårdlift i sittdelen, så har vagnen fullt plant liggläge. Den har även två vilolägen, samt ett sittläge. Att ställa in lutningen på sittdelsryggen är enkelt, på baksidan av ryggstödet finns ett reglage med en spärr som trycks in för att ryggstödet ska bli rörligt. Detta kan med lätthet göras med en hand, och personligen föredrar jag ryggstöd med just enhandsfällning.
Handtaget på Fun har en knäled och kan ställas i ett åtskilligt antal vinklar. Rakt upp är maxläge åt det hållet, vill man få vagnen att ta mindre plats så kan man göra som på handtagsbilden längst till höger överst. När handtaget viks in helt mot sittdelen så sparar man utrymme bakom vagnen exemplevis i kollektivtrafiken. För att reglera handtaget krävs det att man pressar in båda de gråa knapparna på insidan av knälederna. Det kan uppfattas som lite trögt i början men när man väl värmt upp vagnen så gör de inte något motstånd längre och då tycker jag att de är enkla att trycka in.
Suffletten på Fun är så gott som perfekt. Helt bakåtfälld håller den sig slickad mot chassit. Jag uppskattar det faktum att inget överflödigt tyg hänger ned eller är bylsigt, så att vagnen smutsas ned i onödan vid ihopfällning. Suffletten kan sedan fällas ut i fyra olika lägen och har dessutom en rejält tilltagen solkeps, som väl utfälld för att barnet i vagnen skärmas av helt och hållet från både ljus och vind. Vissa suffletter tenderar att sitta som stadigast när de är som mest utfällda, men Funs sufflett har lyckats bra med att hålla sig på plats även i mellanlägena.
Bygeln på Teutonia Fun är en swingaway (1), som kan öppnas upp och vinklas bort för enklare i- och urtagning av barnet. Vill man ta bort bygeln helt så är det förstås inget problem. Bygeln är klädd i tyg och mjuk att hålla i. Något som jag uppfattar som lite ovanligt är dock att bygeln är rörlig, den kan böjas lite fram och tillbaka. Jag tycker inte att det är något som stör men det sticker ut lite från de annars ofta hårda och helt fasta byglar som många sittdelar har. Att handla med vagnen har funkat riktigt bra. Teutonia Fun är ju en rätt nätt vagn, 55 cm bred, men varukorgen är väldigt rymlig och dessutom enkel att komma åt från alla håll (2). Det även när sittdelen är fälld till liggläge. Samtidigt har varukorgen bra kanter som håller småsaker på plats, och långsidorna är lite töjbara så att stora föremål kan föras in även från det hållet.
Något äldre versioner av Teutonias vagnar har kritiserats kraftigt för är hjulen. De har varit hårda och skumpiga, snabbt blivit fula av grus men framför allt så har hjulen bokstavligt talat ätit grus. Småstenar har tagits sin in inuti hjulen vilket innebär att vagnarna efter en tids användning skramlat som en skallra när man kört runt med dem. Dessa nya gummihjul som denna Fun utrustats med kallas för AirRide, och de är verkligen fantastiskt bra (3). Lagom mjuka, väldigt slitstarka och tar sig över grus utan att äta minst lilla tugga småsten. Tysta och lättrullade. En väldigt bra typ av hjul för den som inte vill ha luftfyllda däck men ändå en snarlik körkänsla. Framhjulen kan låtsas i fast läge om an vill ha enklare för att komma fram i terräng, den gråa spärren vrids bara runt framhjulsfästet (4). Framhjulen i sig är rätt små (5), men har faktiskt klarat av skogsleder och grusväg med ett väl godkänt. Något som bidrar till detta är förstås att chassit har en god fjädring som gör färden mjukare.
Detaljerna hos Teutonia Fun är väl genomtänkta. Först var jag inte ett jättefan av hur Teutonia löst ventilation och vädring i sittdelen sommartid. Den nedre delen av sufflettens yttertyg öppnas upp tvärs över suffletten med en dragkedja och sedan lossar man tyget från ryggstödet, där det sitter fäst med tryckknappar. Det som då återstår är ett lager nät, som släpper in rikligt med luft (1). Har man barnet liggandes direkt i sittdelen kommer det förstås även in en del sol, men har man en mjuklift i så kommer dess kant skugga barnet samtidigt som luften lättare kan cirkulera. Jag hade nog föredragit att ha nätdelen av suffletten lite högre upp, men det är bra att en så rejäl ventilation finns för suffletten är tillverkad i ett kraftigt tyg. Toppen på höst och vinter men kan säkert blir lite svettigt vid varmare väder.
För att lossa sittdelen så krävs två händer, på båda sidor av sittdelens undersida finns en grön spärr som ska dras åt sidan och en grå spärr som ska pressas in (2). Dessa spärrar har minne, det vill säga man kan pressa in dem en i taget eller båda samtidigt, och sedan släppa taget men de förbli ändå lossade. Det underlättar helt klart att man kan sköta den biten i lugn och ro och sedan lyfta sittdelen i bygeln för att vända den, eller för att packa in den separat i bilens bagageutrymme. Bromsen är den smarta varianten som pressas nedåt både när den ska lossas och bromsas. Insidan av suffletten visar att vagnen är tänkt även för den lilla bebisen, där finns två öglor anpassade för att kunna hänga en barnvagnsleksak i (4).
För att fälla fotstödet – vilket man kan ha antingen vågrätt, halvt eller helt nedfällt – så trycker man in den gråa spärren på ena sidan av det (5). Fotstödet får ett plus för enhandsjustering men ett litet minus för att jag upplevde att det tog ett tag att lära sig att få till den rätta knycken för att smidigt vinkla det.
Hittills mest lovord om Teutonia Fun, och de är alla sanna. Men självklart är ingen vagn perfekt. Och till Funs nackdel är storleken på sittdelen. Ett litet barn sitter riktigt bra i den. Min yngsta är 14-16 månader gammal på bilderna ovan och uppskattningsvis omkring 80-85 cm lång. Och han kan säkert växa ett år till och ändå sitta bra. Men efter 2,5 år tror jag att de flesta kommer uppleva att ens barn vuxit ur Funs sittdel. Användningstiden får därför anses vara något begränsat. Nu är det väl dock ändå vanligt att man vid den åldern övergår till en enklare sulkyvariant av barnvagn, men vet man med sig att man får väldigt stora barn och att man vill kunna använda samma barnvagn hela barnvagnsperioden så är detta något man bör vara medveten om. Med det sagt; från att en bebis kan sitta upp och de närmsta åren därefter så är sittdelen väldigt mysig och fint ombonad för barnet. Klädseln är lagom vadderad, det finns grensele ihopknäppt runt bygeln och selen är enkel att använda och har rejäla axelkuddar för ökad åkkomfort. Axelbanden av selen kan även justeras i höjd på ryggstödet. Själva fotstödet har ingen klädsel, stort plus för ett barn med skor och textilklätt fotstöd är ändå ingen rolig kombination.
Så, Teutonia Fun är eller åtminstone var känd för att vara petite i sina mått och gå in överallt. Och det tycker jag stämmer väl, i uppfällt läge känns den riktigt smidig. Men ihopfälld är den tyvärr inte lika banbrytande i storlek. I vår bil, en VW Touran, så gick faktiskt Fun precis på millimetern in i bagageutrymme uppfälld med handtaget infällt (1). Men ihopfälld med sittdelen på, framåtvänd, så är vagnen faktiskt ganska klumpig (2). Det blir klart bättre om sittdel och chassi fälls separat (3). Sittdelen kan då vikas ihop och blir kompakt, och chassit blir mer lätthanterligt. På chassit finns en rem fastnitad som med hjälp av tryckknapp kan låsa ihop det, så att vagnen blir enklare att lyfta och bära (4). När vagnen är uppfälld så kan remmen snurras ett varv runt chassis och sedan fästas ihop med kardborre (5).
Av förklarliga skäl, min bebis är inte längre rent tekniskt en bebis, har jag inte kunnat testa Teutonia Fun annat än som sittvagn. Men för den som är intressera av Fun som kombivagn så kan jag bjuda på lite bilder på hur Teutonias egen hårdlift sitter i vagnen. En hårdlift har alltså lite mer stadga än en mjullift. Liften kan förstås fästas ordentligt i sittdelen och passformen är superb. Locket är helt avtagbart, smart om man ska få en sommarbebis, och det finns gott om smarta förvaringsfickor. Ska man parkera vagnen i ett barnvagnsrum och bära bebis uppför trappor så är den här typen av kombivagn en smart lösning.
Med de förbättringar som genomförst på Teutonia Fun så har jag fått en helt ny syn på vagnen. Jag kan nästan tycka att det är synd att den här versionen kom för ett år sedan, så hade jag fått möjlighet att testa den även med liggdel och hunnit köra den en ännu längre period. Både jag och min man gillade verkligen att köra vagnen, lika mycket för kortare turer till förskolan och mataffären som för de rejäla långpromenaderna på över en mil. Vagnen är enkel att svänga och manövrera, lätt att packa, funktionerna är alla genomtänkt och utformade för att göra det så enkelt som möjligt för mig som förälder att använda vagnen. Ettåringen sov väldigt gott i Fun och när han var vaken och satt upp i den så märkte vi tydligt av hur mycket han uppskattade sittdelen. Den är väl anpassad för hans storlek och att han såg ut på sidorna så bra visade han mycket uppskattning för. Suffletten i dessa fulla längd är redan saknad, nu när jag kör andra vagnar som inte lyckats alls lika bra som Fun på den punkten.
Enligt min mamma var det Teutonia eller Emmaljunga som gällde när jag var liten. För förstagångsföräldrar idag så är Teutonia dock inte ett särskilt känt märke. Men det förtjänar sin comeback. Så bra som denna Teutonia Fun är så borde fler få upp ögonen för både märket och modellen. Själv känner jag efter denna positiva erfarenhet ett omåttligt sug efter att se vad den nya Teutonia Cosmo går för, och om Cosmo kan ha fått ett lika lyckat ansiktslyft i och med att det är den enda andra Teutonian jag har erfarenhet av. Om något hunnit räkna ut Teutonia från marknaden så misstänker jag att det gjordes alldeles för tidigt. Jag var själv nära att gå i den fällan. Men nu vet jag att jag hade fel. Det ska bli kul att se hur Teutonia tar detta vidare framöver!
Förutom sina barnvagnsmodeller så har Cybex ett fint utbud av tillbehör, och vill man använda mugghållare på sin vagn så funkar det smidigt på Balios M i och med den lilla knoppen på chassit så man direkt kan klicka fast mugghållaren på (1). Sittdelen har ett fotstöd som kan ställas i tre lägen (2-4), för att reglera det måste man pressa in de vita knapparna på båda sidor om fotstödet. På en del vagnar kan stödet fällas upp bara genom att man drar i det, men fällas ned om knapparna pressas in. På Balios måste de pressas in oavsett.
Greentom UPP Reversible är inget mysterium att förstå sig på, funktionerna är enkla och kräver ingen manual. Vagnen utgörs av chassit och en avtagbar, vändbar ram. De gråa cirklarna är funktionsknappar. De på ramen används för att vinkla sittdelen och för att lossa ramen från chassit. De gråa knapparna på chassit pressas in och vrids runt när vagnen ska fällas. Suffletten är inte den längsta (1) men den har en liten solkeps som kan fällas ut (2). Det ideala hade förstås varit om man antingen hade kunnat förlänga hela suffletten ett helt steg till eller om solkepsen åtminstone varit någon dryg decimeter längre. Men suffletten skärmar av något både vad gäller sol och vind. Sittdelen är ergonomisk, den fälls alltså i sin helhet och har alltid den skålade formen. Sittdelen kan framåtvänd vinklas till ligg-, vilo- och upprätt sittläge. När sittdelen är vänd bakåt finns endast viloläge (4) och liggläge (5). För ett litet barn räcker det fint, upp till ett år klarar sig nog många barn med att ligga ned eller lutas bakåt. Och så finns ju förstås alltid alternativet att vända sittdelen framåt om barnet vill sitta upp ordentligt. Vill man ha sitt barn bakåtvänt även en bit upp i åldern så är det en nackdel hos vagnen att detta ej är möjligt. Min yngsta på bilden ovan är 14 månader och vill gärna kunna sitta upp i vagnen när han är vaken, men när vi använde UPP Reversible för honom att sova i så var ramens lutning inte ett problem. Sittytan är rätt rymlig och utrustad med fempunktsele (5). En normallång ettåring har gott om utrymme att växa på både vid huvud och fötter (6). Fotstödet är i hårdplast och det tycker jag är toppen om man har ett barn som kan gå och kanske ofta sätts i vagnen med skor på efter att ha lekt i sand och lera först.
