Resevagn

Ihopfällda resevagnar!

av Anna 23 februari, 2015

För den som söker efter jämförelsebilder på resevagnar ihopfällda bredvid varandra så kommer här lite ögongodis. På bilden där vagnarna är uppfällda saknas Baby Jogger Zip som skulle stått längst till höger, på de andra två bilderna där vagnarna är ihopfällda så ser man från vänster till höger: Baby Jogger Vue, Chicco Liteway, Quinny Yezz, Bugaboo Bee3 och Baby Jogger Zip. Mest unik ihop- och uppfällning har utan tvekan Quinny Yezz, den är också lättast i gruppen med sina 5 kg. Vue och Liteway är paraplyvagnar – Vue har dock vändbar sittdel – och fälls som sådana. Zip ser ut som en paraplyvagn men med helt handtag, och fälls både som en paraplyvagn och som en vanlig Baby Jogger-vagn med deras Quick Fold-teknik. Bugaboo Bee3 är definitivt bredast ihopfälld men är den vagn som har flest funktioner: vändbar sittdel, fullt liggläge, ställbart handtag, förlängningsbar rygg- och sittyta.

Det kommer komma lite kortare recensioner på samtliga vagnar på bilden ovan som jag inte redan skrivit om!

23 februari, 2015 6 kommentarer

Baby Jogger Zip – en första titt!

av Anna 13 februari, 2015

Dags för en första titt på Baby Jogger Zip, Baby Joggers nyaste modell av barnvagn. Mitt första inryck är riktigt gott. Zip är liten och smidig, lättkörd, jag kan utan problem manövrera runt min fyraåringen i vagnen med bara en hand. Zip fälls både med Baby Joggers karaktäristiska Quick Fold-teknik och med den uråldriga parplyvagnstekniken. Vagnen blir alltså både kortare och smalare vid hopfällning och är riktigt smidig att hantera i och ur bilen. Dessutom har Zip ställbart fotstod, lång sufflett och en maxvikt om hela 20 kg. Min ettåring får inte åka framåtvänt än, annat än tjugo meter mellan port och bil, så det är främst fyraåringen som kommer rullas i denna. Faktum är att jag hittills gillar vagnen så mycket att den på ett spontant infall får följa med oss på vår weekend i Göteborg.

Ställ gärna frågor om vagnen i kommentarerna så ska jag se till att de besvaras ordentligt i kommande recension!

13 februari, 2015 20 kommentarer

Mountain Buggy Nano

av Anna 22 januari, 2015

Recension av Mountain Buggy Nano.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspris för vagnen ligger på cirka 2495 kr.
Försäljning: Det finns endast ett fåtal till salu på andrahandsmarknaden just nu, priset ligger på omkring 1500 kr.
Typ av vagn: Resevagn, sulky.

När Mountain Buggy lanserade sin nya, kompakta resevagn Nano så fanns det i kampanjen med bilder som skulle visa vagnen i förbvaringsfacket inne i flygplanskabin. Nanon skulle helt enkelt, som jag förstod det, vara en konkurrent till Babyzen Yoyo. 55 x 40 x 23 cm, det är en av de vanligaste angivelserna för maximalt mått på handbagage på flygplan. Mountain Buggy Nano har måtten 56 x 31 x 51 och är därmed för stor för att tas med ombord på planet. Visserligen blir vagnen smalare om man klickar av bakhjulen, men att plocka ned vagnen i beståndsdelar innan incheckning tar ju bort den smidighet jag tror man eftersöker hos en vagn som ska funka som handbagage. Med det sagt, släpper man tanken om att enkelt kunna ha vagnen som handbagage så är Mountain Buggy Nano en riktigt liten och smidig vagn, som har många goda kvaliteter. Det finns trots allt många andra användningsområden där dess litenhet också kan komma väl till användning.

Mountain Buggy Nano har en framåtvänd sittvagn med ett ryggstöd som regleras steglöst med remmar och en klämma, se bilden nederst till vänster i collaget ovan. Vagnen har inte direkt något liggläge som synes, utan man får nöja sig med ett viloläge. Det funkar absolut tillräckligt bra för barn från 6 månader och uppåt, lutningen gör att barnets huvud inte riskerar att falla framåt när barnet sover. Systemet med steglös fällning kan man ha lite varierande åsikter om. Det positiva tycker jag är att det är enkelt att smyga ned barnet i viloläget när hen börjar bli sömning, det negativa är att det kan vara lite knepigare att få remmen spänd nog för att få till det mest upprätt sittläget. Sittläget på Nanon har en liten svag bakåtlutning men jag tycker läget är mer upprätt på den här vagnen en på en del andra av Mountain Buggys modeller.

1: MB Nano har ett fast handtag som inte kan regleras i höjd. Handtaget är klätt i skumgummi och remmen som hänger från handtaget fungerar som en säkerhetsrem, för att förebygga att vagnen rullar bort från en om man skulle tappa greppet medan man kör.
2: Vagnen har en broms som är enkel att använda och som inte kräver att man använder ovansidan av fotan för att trycka upp den. Pressar man på grönt så lossar bromsen, pressar man på rött så lägger man i bromsen. Den här typen av bromsar beskrivs ibland som flip flop-vänliga, och det rimmar ju väl med att Nanon är en vagn tänkt att kunna användas vid resor.
3: Mountain Buggy Nano har en fempunktssele där axelremmarna kan regleras i två olika höjder. Selen är enkel att använda och kan både förlängas och förkortas inom rimligt intervall. Jag gillar att sittdelen har små kanter på sidorna, det ger den en något mer ombonad känsla.
4 + 5: Suffletten på MB Nano är inte någon besvikelse men har inte heller någon direkt wow-faktor. Suffletten har ett infällt och ett utfällt läge, den är även utrustad med en liten solkeps. Jag tycker att suffletten är en ganska viktig del av en vagn, i synnerhet om vagnen ska användas sommartid eller generellt där det är soligt. I mitt tyckte hade det varit klart önskvärt med i alla fall ett till läge på suffletten, så att den blivit något längre.

1: Varukorgen på Nanon är relativt rymlig och väldigt lättåtkomlig. Även om själva korgen inte är så stor så är det rejält med rymd upp till sittdelen, vilket gör det enkelt att bygga på höjden om man packar in lite lättare saker, som en picknickfilt eller ytterkläder.
2: MB Nano har ganska små hjul av plast. Det är inte så mycket stuns i dem men de klarar av gräsmatta och enklare grusvägar.
3-5: Vagnen har ett vadderat, ställbart fotstöd som regleras mellan sina olika lägen genom att man trycker in spärrar i kanten av fotstödet.

Det som gör Nanon så kompakt är sättet den fälls ihop på, den viks som i tre lager. Det är några moment men jämfört men en del andra vagnar så tycker jag att fällningen på MB Nano är lätthanterlig.
1: På insidan av båda sufflettfästena sitter två knappar som ska tryckas in…
2: …samtidigt som man fäller suffletten nedåt, bakåt.
3: När sufflet och handtag pressas mot baksidan av chassit så lossar en spärr inuti som gör att hela chassit viks på mitten.
4: MB Nano är självstående i hopfällt läge.
5: Vagnen låser enkelt ihop sig med en spärr, vilket gör den enklare att hantera när den är ihopfälld.
6: Vagnen har en bärrem, som i uppfällt läge hänger ned i varukorgen.

Nanon blir verkligen liten ihopfälld, det syns kanske extra mycket när man har den i dess förvaringsväska, som medföljer vagnen. Hjul och broms sticker ut, antagligen för att det är dessa man bör ta loss om vagnen ska få lite mindre mått. När vi körde vagnen i somras under vår semester så uppskattade vi verkligen att vi kunde ha med Mountain Buggy Nano i bilen även när vi hade de två extra sätena i bagageutrymmet uppfällda. På högkant passade den perfekt in mellan säten och baklucka, och jag tror att det kan göra Nanon till en attraktiv bilvagn eller extrasulky för många barnfamiljer som kör med sjutsitsig bil. Att bära med sig vagnen har också funkat fint. Vi hade den som extravagn till ett av de större barnen när vi åkte på dagsutflykter och då kändes det skönt att slippa dra runt på tom vagn och bara kunna hänga den över axeln istället. Nano väger 5,9 kg, så att bära runt på den ett tag funkar bra. Det hade det varit ett plus om bärremmen kunnat vara något bredare eller i alla fall ha som en vadderad kudde, av samma stil som finns på axelremmarna hos många barnvagnar. För när man burit på vagnen ett tag så kändes det som att remmen började skära in i axeln, så att gå runt så ett längre tag blev för obekvämt.

Dags att komma in på en av Mountain Buggy Nanos allra starkaste egenskaper, nämligen sittdelens rymlighet. Som redan konstaterats så finns det vagnar som är mindre än Nanon men jag tycker att det är ont om resevagnar som blir riktigt små ihopfällda men samtidigt har en såhär pass rymliga sittdel. I Nanon kan en normalstor femåring få plats på ett för honom bekvämt sätt, samtidigt som en sexmånaders bebis också åker skönt i samma vagn. Nanons maxvikt är väldigt hög, hela 20 kg. Det kombinerat med att sittdelen är så stor och höjden upp till suffletten så pass bra, gör att Nanon kan komma väldigt väl till pass för familjen som ska åka på semester med ett barn som är så pass stort/gammalt att hen inte åker vagn till vardags, men som ändå behöver kunna sitta eller vila när man är på semester. Antingen på grund av att man befinner sig i varmare klimat eller för att man ägnar dagarna åt många, långa promenader som blir för mycket för ett barns små ben. Skulle jag resa bort med mina barn just nu så hade vår yngsta definitivt behövt vagn, vår äldsta skulle inte behövt det alls medan mellanbarnet nog skulle haft glädjen av en då och då. Att då kunna ha en liten Nano med sig, liten att förvara men enkel att ta fram vid behov, skulle känts väldigt smidigt.

Jag körde Mountain Buggy Nano i somras på Gotland och testade vagnen på allt från fin asfalt till asfalt som sett sina bästa daga passera för ett decennium sedan. Vi har kört på grus, gräs och traktorstig. Men också inne i köpcentrum och på väldigt mycket kullersten. Handtaget på MB Nano är i en höjd som funkat för både mig och min man trots att det skiljer 1,5 dm i längd på oss och det var inga problem att få med normal steglängd bakom vagnen. MB Nano är ganska lättstyrd, framhjulen svänger enkelt och vagnens rull är klart godkänt. MB Nano känns dock inte som den ultimata promenadvagnen för mig. Vagnen är lite stel i sin körkänsla och även om den tar sig fram på kullersten och grusväg så känns vagnen ganska stötig och framhjulen fastnade ibland i skrevor och hål. För kortare sträckor, på plan mark eller under en resa där övriga fördelar hos vagnen väger tyngre så tycker jag att Mountain Buggy Nano fyller sitt syfte på ett bra sätt och den rymliga sittdelen och höga maxvikten gör ändå att Nanon sticker ut i det övriga utbudet av resevagnar.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. HÄR kan du läsa mer om varför jag har affiliatelänkar på bloggen. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla MB Nano hos: Babyland

22 januari, 2015 4 kommentarer

The battle of the ihopfällning

av Anna 24 juli, 2014

Nej det är ingen tävling förstås, men det är lite kul! Som ni redan sett på bloggen så har jag för närvarande tillgång till både Baby Jogger City Lite och till Mountain Buggy Nano. Båda dessa vagnar har ju som ett av sina kännetecken att de är enkla att fälla ihop och upp, samt att de blir kompakta i ihopfällt läge. Så medan jag jobbar vidare på de fullständiga recensionerna så kan ni kika på dessa två videor och avgöra vilken fällning ni tycker verkar enklast/roligast/bekvämast/snyggast!

Mountain Buggy Nano

Baby Jogger City Lite

24 juli, 2014 2 kommentarer

En första titt på Mountain Buggy Nano

av Anna 14 juli, 2014

Många första tittar just nu, men det är bara kul att få testa så mycket nytt samtidigt och kunna jämföra vagnarna sinsemellan. Igår anlände en liten Mountain Buggy Nano hit till ön. Nano är alltså MBs allra minsta vagn, en resevagn som är tänkt att fungera som handbagage vid flygresor, precis som Babyzen Yoyo. Huruvida den har måtten för det verkar debatteras, men den blir riktigt liten ihopfälld och vi ska pröva hur den funkar att ha med oss när vi har alla sju säten uppfällda i vår bil och därmed ett mycket begränsat bagageutrymme.

MB Nano har en maxviktskapacitet på 20 kg, och sittdelen är väldigt rymlig och suffletten högt placerad. Den verkar vara ett bra alternativ för större barn. På bilden syns min 3,5-åring som uppskattningsvis är omkring 105 cm lång. Nano har ett viloläge men inget liggläge, fotstödet är ställbart i två vinklar och varukorgen kan ta 5 kg. Vagnen har fast handtag och hjul av plast som är enkla att klicka av och på. Efter ett första rull i trädgården och ute på gatan så känns vagnen stabil trots tungt barn i, och den verkar ha bra rull fast hjulen är små. Ska bli spännande att se vad MB Nano gör för intryck på oss!

14 juli, 2014 4 kommentarer

Babyzen Yoyo 0+

av Anna 13 maj, 2014

Minirecension av Babyzen YOYO 0+

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspris för YOYO 0+ ligger på 4295 kr.
Försäljning: Det finns för närvarande ingen 0+ på andrahandsmarknaden.
Typ av vagn: Sulky, resevagn.

Min första recension av Babyzen Yoyo publicerades på bloggen i december 2012. Nu har årsmodell 2014 nått butikerna och den stora nyheten, som jag skrivit om tidigare här på bloggen, är förstås att Yoyo nu kommer med liggdel. Vagnen är alltså uppdelad i två versioner: 0+ för bebisen som behöver ligga plant vänd mot den som kör vagnen, samt 6+ för det sittande barnet som kan vara vänd utåt mot världen.

Det går inte att göra om sin gamla Yoyo till 0+, utan det krävs det nya chassit för att liggdelsklädseln ska kunna fästas på vagnen. Yoyo 6+ har samma pris som tidigare – 3495 kronor, och vid köp av vagnen plockar man själv ihop de delar man behöver – chassi, sitt- eller liggdelsbas samt toppklädsel för sitt- eller liggdel.

Babyzen Yoyo 0+ har en mysig, liten sovyta för bebisen

Mysig, liten sovyta för den lilla bebisen

Yoyo 0+ har inget sittläge utan det är endast plant liggläge som gäller. Med vagnen ingår regnskydd och ett liggdelslock. Suffletten är ställbar i tre lägen och den lossas och fästs med tryckknappar. Längst till vänster ovan är den helt nedfälld och längst till höger fullt utfälld. Jag skulle inte riktigt våga köra vagnen med en bebis i när suffletten är helt nere. Kanske är det mest psykologiskt men det känns så oskyddat för hans huvud, ifall jag skulle råka gå in i något eller någon råka gå in mig.

Fullt uppfälld skärmar suffletten av omvärlden bra men står solen högt så är det en mycket begränsad skugga över barnets ansikte. På årsmodell -14 av sittdelen finns numera en solkeps och jag önskar innerligt att Babyzen adderar en sådan även på liggdelen, för efter en dryg månads körning är en sådan det enda jag saknar hos vagnen.

Så lite blir Babyzen Yoyo 0+ när vagnen fälls ihop

Yoyo 0+ blir mycket liten ihopfälld

Yoyo är lika liten ihopfälld som den alltid har varit, och kan även med liggdelen på tas som handbagage. Även ihopfällningsmekanismen är densamma – vik ned handtaget, lossa spärren under vagnen och fäll ihop. Jag rekommenderar att man fäster liggdelslocket ordentligt innan ihopfällning, annars finns det risk att det fladdrar ut och då blir vagnen förstås inte riktigt lika kompakt. På bilden ovan till höger syns förvaringsfickan som är lokaliserad på undersidan av fotändan av liggdelen. Perfekt storlek att förvara regnskyddet i.

Hjulen har fått en ny typ av gummi som klarar grus och småsten mycket bättre än de gamla, se närbild nedan. När vagnen demonstreras i butik så trycks en kulspetspenna hårt in i däcket men trots detta våld så uppstår inget hål. Eftersom att samtliga promenadevägar i vårt bostadsområde varit nedgrusade sedan vintern så har jag testat vagnen mot detta påstående, och förutom lite damm så ser hjulen verkligen riktigt fina ut. Trots att jag vet hur mycket stenar jag har kört över syns inga spår av det.

Liggdelen har en fempunktssele och en löstagbar liten huvudkudde i fleece, samma färg och material som insidan av liggdelslocket. Jag måste säga att jag uppfattar liggdelen som väldigt bekväm, trodde kanske att min bebis skulle känna sig låst när han var fastspänd i sele och med huvudet på en kudde, men det har snarare varit precis tvärtom – han har stortrivts. Dock är han en ryggsovare även i vanliga fall, så jag har inte behövt fundera över hur jag skulle lösa det om han varit mag- eller sidosovare.

Babyzen Yoyo 0+ har ett mysigt liggdelslock och en mjuk liten kudde

Mysigt liggdelslock och mjuk liten kudde

Liggdelslocket sitter fast runt liggdelens botten med dragkedja. Det går att ta av helt och det går även att vika ned översta delen och fästa den så med hjälp av två knappar på vardera sida av locket. Liggdelslocket är fodrat med fleece och känns absolut mest lämpligt vid kallare temperaturer, vid 10+ höll det värmen fint när bebis hade på sig ett lager vanliga kläder och en onepiece utanpå. Vill man ha det helt uppvikt och fastsatt maximalt med dragkedjan så går liggdelslocket till nästippen på en drygt 60 centimeter lång bebis.

Varukorgen på Yoyo är av samma storlek som tidigare, klart godkänd men inget med storhandlar på ICA med. På bilden längst ned till höger i collaget ovan så har jag med lätthet fått plats med bärselen, en barnvagnsleksak och en miniskötväska (okej, liten plastpåse) packad med två blöjor och ett paket våtservetter. Det nödvändiga, helt enkelt.

Babyzen Yoyo 0+ är en mycket smidig liggvagn att ha i bilen

Otroligt smidig liggvagn att ha i bilen

Babyzen Yoyo 0+ är antagligen den enda liggvagnen som det skulle rymmas tio stycken av samtidigt i bagageluckan på vår bil! För oss har den varit perfekt att ta med när vi även ska fylla bilen med en massa annat – matkassar eller stora paket med möbler från IKEA. En annan lösning på det problemet är nog ofta att ha barnet i babyskyddet med adaptrar på ett mindre barnvagnchassi, men ska man vara borta hemifrån längre så är det ju bättre för barnets rygg att kunna ligga helt utsträckt.

Körkänslan i Yoyo 0+ är förstås väldigt lik den i i vanliga Yoyo, men tyngdpunkten är förstås annorlunda placerad med ett liggande barn i vagnen och jag tycker att det gör vagnen mer stabil och ännu mer lättkörd. Något både jag och bebisen verkligen uppskattar är hur nära vi kommer varandra när han ligger i 0+, vi kan utan problem se varandra i ögonen och jag tror det har bidragit till att detta är en av få vagnar han legat i, i vaket tillstånd, utan att vara missnöjd. Liggdelen är rymlig och lär för de allra flesta fungera minst de utlovade första sex månaderna. Min bebis är 3,5 månad nu och stor för sin ålder men han har mycket utrymme kvar för att växa på, främst nere i fotändan.

Sammanfattningsvis så kommer 0+ känns väldigt bekant för den som redan kört Yoyo. Smidigheten och körkänslan finns kvar även med liggdel på chassit. Det finns ett minus med vagnen, och det är att jag verkligen saknar ett fjärde läge på suffletten. Ska man på solsemester så kommer man inte känna att suffletten som den är ger ett tillräckligt bra skydd. Det finns ett särskilt parasoll för vagnen som man kan komplettera med, själv har jag använt en solkeps sydd av Mamma på vift – finns flera olika varianter på sådana och alla hakas fast på vagnens sufflett med ringar. Med denna solskärm på så blir skyddet för sol och vind helt perfekt, för det kan fortfarande komma in luft i liggdelen men oavsett solens position på himlen så är bebisens ansikte i skugga.

Mitt omdöme av Babyzen Yoyo 0+

För mig personligen skulle det inte fungera att ha Yoyo 0+ som enda vagn. Jag behöver mer packutrymme och en vagn som klarar lite terräng och funkar för snabba långpromenader. Men som resevagn och extravagn för ett spädbarn så är den något alldeles extra. Visserligen är prislappen rätt mycket saftigare än för övriga resevagnar, men det finns mig veterligen inte särskilt många alternativ om man vill ha sin bebis mot sig med plant liggläge och ändå ha en vagn som blir så liten ihopfälld att den kan tas med överallt. För den som reser mycket eller kanske bor lantligt och har en rejäl vagn för det, men ofta åker bil med begränsat bagageutrymme, så är ju Yoyo precis vad man söker efter. Och när man inte behöver den så kan man lägga in den i garderoben och nästan glömma att den finns där. Så även om vagnen är dyr för sin genre så är min upplevelse att Yoyo 0+ att man får mycket för pengarna.

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Se pris för Babyzen Yoyo+ 0+ hos: Babyland
Se pris för Babyzen Yoyo+ 0+ hos: Jollyroom

13 maj, 2014 7 kommentarer

En första titt på Yoyo 0+!

av Anna 31 mars, 2014

En liten godbit har anlänt, säg hej till Yoyo 0+! Jag har skrivit om Babyzen Yoyo tidigare och även beskrivit den ingående i en recension. Yoyo finns nu alltså både som framåtvänd sittvagn – 6+ – och som bakåtvänd liggvagn – 0+. Yoyo 0+ ska förstås fungera från 0 månader och uppåt och efter de här första dagarna med vagnen kan jag intyga att mina relativt stora 8 veckors bebis ryms fint. Han är knappt 60 cm lång och kan växa en bra bit till innan han slår i med huvud eller tår. Vi har inte hunnit med några längre promenader men körkänslan i 0+ är inte så förvånande snarlik den hos 6+, med skillnaden att tyngdpunkten hamnar lite lägre och längre bak, jag tycker vagnen faktiskt känns ännu bättre balanserad med liggdelen på.

Yoyo har fått ett nytt chassi som möjliggör att en liggdel monteras på vagnen. Suffletten är ställbar i tre steg och det ingår både en liten kudde och ett fleecevadderat överdrag till liggdelen. Bilden på vagnen ihopfälld längst ned till höger i collaget ovan är med överdraget kvar på och regnskyddet ligger i den lilla fickan som sitter på undersidan av liggdelens fotstöd. Utan de blir vagnen förstås ännu mindre.

Nu ska vi rulla 0+ lite mer, hittills kan jag säga att det funkar ypperligt som inomhusvagn för att söva bebis vid middagsluren, och sen återkommer jag med en lite mer detaljer recension. Låt mig veta om det är något särskilt du vill att jag ska undersöka och skriva om!

31 mars, 2014 6 kommentarer

Joie Mirus

av Anna 20 januari, 2014

Recension av Joie Mirus.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Joie. Ordinarie inköpspris för Mirus ligger på cirka 1595 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet just nu verkar ligga på mellan 600 och 1000 kr.
Typ av vagn: Resevagn, vändbar sulky.

För några år sedan var små vändbara vagnar väldigt sällsynt men nu finns det fler och fler, de flesta med sin egen lösning på hur en vagn bäst konstrueras för att barnet ska kunna vara vänd både framåt och bakåt utan att chassit för den sakens skull blir onödigt stort och tungt. Joie Mirus är en riktigt lättviktare med sina knappt 7 kg och och överlag har Mirus väldigt nätta mått – vagnen är endast 46 cm bred. Vändbarheten är på vagnen löst med att överfällbart handtag, sittdelen är alltså fast på chassit medan handtaget kan svingas över sittdelen för att byta mellan bakåt- och framåtvänt läge.

Joie Mirus har både sittläge, viloläge och liggläge, och liggläget är nästintill plant. Vagnen går således bra att använda även till en bebis som ligger i mjuklift. Sittläge är i princip upprätt och det är lätt att växla mellan de olika lägena. Mirus sufflett täcker vagnen väl i fullt utfällt läge men jag upplevde det som lite bökigt att få till ett bra mellanläge på den. Helt bakfälld skymmer den inte barnets sikt ut ur vagnen alls och den håller sig bra på plats.

Fotstödet är ställbart i flera olika lägen, vilket kan ses på bild 1 till 3. Det finns även ett fast fotstöd på chassit, vilket är bra om det är ett större barn med lite längre ben som ska sitta i vagnen. På bild 4 syns dels detta fotstöd, dels skymtas mekanismen under klädseln det ställbara fotstödet. För att reglera ska en spärr hållas inne. När man väl lärt känna var denna spärr sitter så är fotstödet enkelt att reglera. Joie Mirus har en mycket praktiskt och lättanvänd swing away-bygel, som fälls upp för att lättare kunna lyfta barnet i och ur vagnen. Spärren är enkel att trycka in och bygeln kan som bild 5 visar ställas i uppfällt läge, så man behöver inte själv hålla undan den med handen. På de tre översta bilderna syns även de gråa spärrar med vilka framhjulen kan ställas in från att vara rörliga till att vara fasta. De trycks bara upp och ner, de krävs dock att hjulen är i det rätta läget och inte snedställda för att spärren ska gå i och hjulet låsas.

På första bilden ovan syns bromsarna på bakhjulen. De är enkla både att trycka ned och upp och tar bra. På mittbilden syns handtaget som ska hållas in för att ryggstödet på sittdelen ska kunna fällas från sitt- till liggläge och vice versa. Vagnen kan fällas ihop oavsett åt vilket håll du har handtaget och blir då kompakt, vilket är logiskt med tanke på att den även som uppfälld är liten.

Bilderna 1 till 3 visar hur spärren på handtaget fungerar. För att kunna fälla ihop vagnen så ska den lilla grå spärren tryckas åt sidan och sedan själv knappen tryckas in. Sen är bara att fälla hela chassit och se till att selen inte hänger utanför sittdelen för det finns risk för att den då fastnar i chassits mittnav och låser ihopfällningen. Det hände vid ett tillfälle och var iofs lätt åtgärdat men det kunde nog ha blivit klurigare att fixa om man försökt trycka på för att fälla ihop vagnen trots motståndet som kändes. Bild 4 visar vagnens varukorg, som faktiskt är rymlig i förhållande till vagnens storlek och även väldigt lätt att komma åt. Bild 5 och 6 visar spärrarna, en på vardera sida om chassit, som ska dras upp för att handtaget ska kunna fällas över. När det är i rätt läge så klickar de till och låser sig automatiskt.När jag läst en del andras beskrivningar av Joie Mirus så har ”dockvagn” varit ett ord som dykt upp flera gånger. Jag har själv nämnt det ovan, och det stämmer ju att vagnen är väldigt liten och faktiskt kan se ut nästan som dockvagn om den ställs jämte en fullstor duovagn. Båda mina barn har fått testa vagnen med den stora endast för en bild, då han absolut kändes som framför allt för lång för att sitta bra i sittdelen på Mirus. 2,5-åringen satt bättre men ryggstödet är för kort även för henne och hon är cirka en knapp meter lång på bilderna ovan. Sittdelen är hyfsat rymlig på bredden, bygeln sitter ganska långt men iom att den kan svängas undan så är det ändå inget problem att få barnet i och ur vagnen. Nu har jag inget mindre barn att testa vagnen med men den känns som bäst lämpas för barn upp till två år som mest, och som ultimat för barn som är från nyfödd och upp till drygt ett år. Det gäller både storleken på sittdelen och för körkänslan.

Joie Mirus är enklast att köra med sittdelen framåtvänd, helt enkelt för att hjulen då är som man är van vid att barnvagnshjul brukar vara: de bakre är fasta och de främre kan alterneras mellan att ha snurrbara eller låsta. Med handtaget över fällt så är det bakhjulen som rullar främst, så de är alltid fasta och sen får man välja hur man vill hjulen närmast en. Jag tyckte det var enklast att ha även dem låsta och köra vagnen som att den hade fyra fasta hjul. Med bakhjulen rörliga och de främre fasta blev det svårare att svänga vagnen, framför allt när man har barn i sittdelen som väger kring vagnens maxkapacitet om 15 kg. Även här tror jag att det problemet skulle vara mindre om man kör en bebis eller ett lättare barn i Joie Mirus. Körkänslan i sig är inte så illa, vagnen har lite stuns i chassit och helt godkänt rull. Ett stort aber för vår del som förälder, vi är 170 respektive 185 cm långa, är att handtaget inte är ställbart i höjd och tyvärr en aning för lågt. För min del gick det an men för min man, som man ser på bilden ovan till höger, så fick han både böja på ryggen och korta av sina steg för att kunna gå bekvämt med vagnen.

Joie Mirus har ett lågt pris i nyinköp och känns inte ranglig i konstruktionen, funktionerna på vagnen är lättanvända och vagnen är lätt och även liten ihopfälld. Önskvärt hade varit om alla hjulen kunde växlas mellan fast och rörligt läge, det hade körkänslan definitivt vunnit på när man vill använda Mirus med sittdelen vänd mot sig. Joie Mirus känns bäst anpassad både för små barn och för lite kortare föräldrar. Söker man efter en smidig liten extravagn eller resevagn med möjligheten att ha sitt barn mot sig så tycker jag att Joie Mirus kan uppfylla syftet – den känns riktigt smart om man ska resa med en liten bebis som man inte vill ha framåtvänd, men för att det ska bli en vagn i helt i min smak så krävs just att barn som väger även närmare 15 kg sitter lite bättre och att jag som kör vagnen får det lite enklare att framför allt svänga.

20 januari, 2014 2 kommentarer

Resa med barnvagn – Babyzen Yoyo och Baby Jogger City Mini!

av Anna 29 juli, 2013

Hej alla barnvagnsentusiaster, nu är jag tillbaka från min semester och bloggen kommer att uppdateras i mer vanlig frekvens framöver!

Hur skönt det än har varit med semester och att befinna sig långt från närmsta dator, så befinner jag mig nu åter i Sverige. Ledigheten är inte helt över men jag tänkte skriva ett inlägg om mina upplever av att resa med vagn utöver våra årliga resor till Gotland. Min familj och jag har nyligen tillbringat två veckor i södra Frankrike, det var riktigt varmt – sällan under 35 grader, och väldigt varierade terräng: allt från slät asfalt, till stigar i åkrar och mycket gamla kullerstensgränder. Jag hade våndats över vagnvalet inför resan väldigt länge men beslutade mig till slut för något som skulle visa sig vara en helt ypperlig kombination: Babyzen Yoyo och Baby Jogger City Mini 4W.

Yoyon har jag ju erfarenhet av sedan tidigare, men då i vardagsanvändning och även om jag alltid har gillat vagnen väldigt mycket så inser jag nu att den verkligen kommer till sin rätta när man är på språng och behöver en mycket kompakt vagn som kan fällas upp och ihop stup i kvarten utan att suga musten ur en. Dessutom var det, för oss, helt ovärderligt att ha en vagn tillgänglig under våra relativt långa mellanlandningar. Att Babyzen Yoyo fick följa med berodde således mest av allt på att jag behövde en vagn som kunde fungera att ta med på planet. Och det var faktiskt inget problem, jag hade den i dess förvaringsväska och den gick utan problem in i förvaringsutrymmet över sätena på de större planen och när vi en sträcka åkte ett mindre plan så hade jag den under stolen framför mig. (Vi flög Lufthansa alla sträckor.) Vagnen tog lika mycket plats som sportbagen mannen som satt i raden bredvid mig hade med sig som handbagage. Jag hade dock i förväg fått tips om att packa ihop vagnen utom synhåll från incheckningsdisken. På Arlanda i Sverige var det inget problem ändå men i Tyskland var det mer tveksamma till att vagnen verkligen kunde bli så liten som jag påstod, och insisterade på att få gate checka den. Men eftersom att jag är rädd om vagnen så lyckades jag till slut visa att den inte var större än att ett vanlig handbagage. De gånger då vagnen fälldes ihop och lades i väskan innan vi gick genom gaten var det aldrig någon i personalen som ens höjde på ögonbrynen, inte heller i säkerhetskontrollen. Och vilken lättnad efter en utdragen landning att genast kunna hiva ned 2-åringen i en vagn med viloläge och slänga åt henne en sjal som filt, hon slocknade direkt och vi andra kunde i lugn och ro hinna med det vi måste!

Väl på plats i Frankrike så fortsatte Babyzen att imponera men i den gamla medeltidsstaden Carcassonne så var det skönt att den hade en bärrem och gick att ta över axeln när kullerstenarna blev helt oöverkomliga. Både min 4-åring såväl som min 2-åring har suttit i vagnen och de ryms ungefär lika bra. Båda är något för långa och har huvudet över ryggstödskanten men eftersom att de ändå är så pass stora så klarar de av att sitta i vagnen kortare stunder utan fullt huvudstöd. Jag har tidigare rekommenderat Babyzen Yoyo men nu ännu mer så – just som resevagnen känns det som att den klarar mycket som inga andra vagnar ens kommer nära att göra. Förstås extra plus för att den tar noll utrymme när den inte behövs. Som ni ser på bilden nedan så får Yoyon dessutom perfekt plats i sittdelen på Baby Jogger City Mini, så råkar man plötsligt ha två barn som vill gå och inte vill köra varsin tom vagn, så är det problem också enkelt löst.

Förutom Babyzen Yoyo så kände jag att jag behövde en till vagn som var liten och kompakt men som också var något mer gedigen och tålig, som skulle klara lite mer terräng och som även funkade fullt ut för två stora barn. Efter att ha funderat på många olika alternativ, bland annat min gamla favorit Bugaboo Bee+, så blev jag väldigt intresserad av Baby Jogger City Mini. (Det kommer att komma en fullständig recension av vagnen senare.) City Minin finns med både tre och fyra hjul, jag tyckte att fyrhjulingen kändes bäst med tanke på stabilitet – men då ska det tilläggas att jag inte haft en Mini med tre hjul att jämföra med så kanske är det bara något i mitt huvud. Och jag måste säga, att ta med sig BJ City Mini 4W på vår resa kändes som en riktig jackpot!

Vagnen fälls med Baby Joggers supersmidiga fällning, bara lyft vagnen i remmen i sätet så blir den platt som en pannkaka. Vi checkade in vagnen och använde förvaringsväskan för City Mini som resväska, den är egentligen gjord för trehjulingen men det var inget problem att klämma in ett fjärde hjul och vagnen klarade sig helt utan skador båda på resan dit och hem, även om väskan fick sig en del törnar. Då hade jag dock virat små handdukar runt hjulupphängningarna för säkerhets skull. Det som blev så bra med City Minin var dels att den har en maxvikt på 22,5 kg, så det fanns goda marginaler för mina barn. Vagnen har dessutom en heltäckande sufflett och i princip fullt liggläge. Hjulen är relativt små men klarade av all terräng vi testade vagnen i, på sandstranden kunde jag dra den bakom mig. Vi använde City Mini till det barn som behövde sova medan Yoyon fick fungera mer som tillfällig avlastning för det andra barnet, och som räddaren i nöden på mellanlandningarna. För oss med en 2,5-åring och en 4-åring så var de här två vagnarna en riktigt bra kombination och jag kan verkligen rekommendera dem båda att ta med sig på resa.

29 juli, 2013 7 kommentarer

En första titt: Joie Mirus och Brisk!

av Anna 11 juli, 2013

Bakåtvända sulkys-utbudet har utökats med Joie Mirus, den svarta vagnen på bilderna ovan. Från Joie finns även den med traditionella paraplyvagnen Brisk. Mitt första intryck av vagnarna är att Brisk utan problem fyller sina funktioner – vagnen blir normallång, som alla paraplysulkys, men liten ihopfälld, sittdelen har ett ställbart ryggstöd och fotstöd, enhjuls-broms som är enkel att låsa och låsa upp samt ett vanligt, tvådelat handtag. Det jag tycker sticker ut med vagnen är att den har singelhjul framtill och dubbla hjul enbart baktill. En funktion som jag rent generellt tycker gör en vagn roligare att köra. Självklart finns det även andra paraplysulkys med den egenskapen med dubbla hjul är fortfarande standard på de flesta.

Joie Mirus är klart mer unik i sin design. Till skillnad från Njoy Bubble, som ni hittar en recension av lite längre ner på bloggen, så har Mirus en fast sittdel men ett vändbart handtag. Att vända handtaget är väldigt enkelt och smidigt så den delen av konstruktionen är smart löst. Handtaget och vagnen känns inte heller rangligt, trots att det kanske kan kännas som en risk med ett vagn uppbyggd på det här sättet. Vagnens sittdel är ganska liten, min fyraåring på knappt 110 cm och 15 kg är absolut för stor för vagnen men den skulle kunna funka i nödfall. Liggläget är mycket bra, nära på helt plant så får mindre barn så är sittdelen välutformad. Bygeln är av swing away-typen, dvs den går att öppna i ena sidan för enklare i och urtagning av barnet. Sufflette är klart godkänd, likaså är varukorgen rymlig.

Men, även om en vagn är smart på pappret så måste den gå att köra också. Jag ska givetvis utvärdera Joie Mirus ännu mer men mitt första intryck är ändå att med handtaget ställt så att barnet är vänt framåt – då är Mirus en ganska smidig liten paraplyvagn som små barn absolut kan sova gott i. Den är lätt att köra och svänga. Problemet med vagnen uppstår först när man vänder handtaget så man har barnet mot sig. Mirus hjul är nämligen fasta baktill och snurrbara – men låsbara – framtill. Med barnet mot föraren har man alltså de fasta hjulen framåt och hjulen närmast än kan man antingen låsa eller ha snurrbara. Och att ha dem snurrbara är inte ett alternativ, åtminstone inte om man har ett barn med vagnens maxvikt på 15 kg i sittdelen. Vagnen går helt enkelt inte att styra när hjulen fram är i en fast riktning och de bak hjälplöst roterar runt när jag försökt svänga vagnen runt ett hörn. Låser man bakhjulen så blir det bättre men det jag saknar med Joie Mirus är att möjligheten att själv bestämma vilket av de två hjulparen som ska vara fast och vilket som ska vara styrbart. Hade alla fyra hjul gått att snurra och låsa, så hade jag ju när jag vill köra vagnen med barnet mot mig ändå kunnat få fasta hjul baktill och snurrbara framtill. Det är något jag absolut tror hade underlättat för själva körupplevelsen och en funktionen som behöver förbättras i vagnen.

I vilket fall som helst applåderar jag amibitionen att göra en vagn som efterfrågas av många konsumenter, och förhoppningsvis så får vi se en mer lättstyrd Joie Mirus i framtiden!

11 juli, 2013 17 kommentarer