Märken

Emmaljunga Double Viking

av Anna 3 november, 2014

Recension av Emmaljunga Double Viking.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Emmaljunga via Babyexperten. Double Viking kostar i detta utförande – två sittdelar och en liggdel – cirka 10500 kr.
Försäljning: Andrahandsvärdet verkar ligga på omkring 6000-8000 kr.
Typ av vagn: Syskonvagn.

Emmaljungas senaste variant av syskonvagn – Double Viking – har många goda kvaliteter. Men jag tänker ändå inleda recensionen med att adressera elefanten i rummet, främst för att ha det överstökat. Det finns ett så kallat Stockholmsmått på 75 cm. Detta mått handlar helt enkelt om att har man en vagn som är 75 cm eller smalare så ska man utan problem kunna ta sig fram i Stockholms kollektivtrafik. Double Viking är 79 cm. Det är 4 cm över gränsen och för mig som rör mig flitigt inne i city så är det tyvärr 4 cm jag märker av. Om Double Viking bara kunde smalna av en anings aning så att den klarar Stockholmsmåttet, något jag är övertygad om att Emmaljunga jobbar på, så finns det inte mycket kvar att kritisera med den här vagnen. Med det sagt – är bredden inte väsentligt så är Double Viking redan idag en väldigt bra och framför allt väldigt rymlig syskonvagn.

Double Viking beställs i delar, det vill säga man väljer själv utförande utifrån behov. Vagnen jag har testta är årsmodell 2014, från årsmodell 2015 finns det flera olika sorters hjul att välja mellan, både lufthjul och punkteringsfria. Förutom att typen av hjul påverkar körkänslan hos vagnen så påverkar de i detta fallet också bredden. Med Ecco-hjulen från 2015 blir Emmaljunga Double Viking 77 cm bred, med lufthjulen från 2015 är den lika bred som med de punkteringsfria från 2014, alltså 79 cm. Vagnen kan användas med två sittdelar, två liggdelar eller en av varje. Eftersom att sittdelen är ergonomiskt formad så kan man inte använda mjuklift i Double Viking. Sitt- och liggdelarna på Double Viking är även kompatibla med det vanliga Viking-chassit, ej Super Viking. Så man kan alltså växla mellan singel- och syskonvagn och använda samma sitt- och liggdel, men chassit kan inte göras om mellan singel- och syskonläge. Det krävs alltså två olika chassin.

Såhär ser sittdelarna för Double Viking ut. Precis samma form, funktioner och utseende som på Emmaljunga Super Viking – men det är alltså inte exakt samma sittdel utan vissa mått skiljer sig åt. Suffletten är ställbar i flera olika lägen, fullt utdragen så stängs sittdelen för väldigt väl och både sol och vind blockeras från att nå barnet. Samtidigt är sittdelen fortfarande luftig, något som nätdelen på baksidan hjälper till med. Sittdelen har fullt sittläge, viloläge samt ett ej helt plant liggläge. Det finns även ett fjärde, helt plant läge men det är endast till för när vagnen ska fällas ihop. För att reglera lutningen på sittdelen så drar man ut remmen på baksidan av den och tiltar sen sittdelen i önskad riktning. Remmen är lite seg i början men ger med sig ju mer den används, och jag tycker det är positivt att sittdelen kan lutas med ett enhandsgrepp och att det kan göras både smidigt och ljudlöst. Sittdelen är utrustad med en fempunkttsele som kan justeras i längd och axelremmarna kan sättas i två olika höjdlägen.

Bygeln är mjukt vadderad, grenbandet sitter ihop med tryckknapp och kan enkelt tas loss om man enklare vill kunna använda swingaway-bygeln. Jag tycker att knappen för swingaway-funktionen är ganska knepig att få grepp om men övning ger färdighet. Sittdelen har ett ställbart fotstöd som går att ha i många olika positioner. Knapparna för att reglera fotstödet sitter på insidan av sittdelsramen, känns ibland lite bökiga att komma åt och jag hade gärna sett att det inte krävde två händer för att fälla ned fotstödet, men själv funktionen att stödet kan regleras i läge är väldigt positivt. Körde jag de större barnen i vagnen så ville jag ha det så gott som helt nedfällt, men med bebisen fäller jag gärna upp det till vågrätt läge så att han kan sitta bekvämt på hela benen.

För ja, sittdelarna på Double Viking är så pass rymliga att alla mina tre barn får plats i dem, med råge. Double Viking har en maxvikt om 15 kg per sittdel (9 kg för liggdelen) så framför allt 5,5-åringen väger en aning för mycket. Men om det är något Double Viking inte kan anklagas för så är det ett svagt chassi. Min uppfattning är att vagnen är riktigt robust och med lätthet klarar av att köra två barn samtidigt som båda innebär en viss övervikt. Som man ser på bilden överst till höger så är utrymmet inget problem. Höjden upp till suffletten är riktigt generös och också min äldsta har luft kvar ovanför huvudet. Fotstöden är mer normallånga och som man ser på bilden med min dotter i liggläget på vagnen så är det fötterna som sticker ut medan övriga kroppen ryms precis som den ska. Bebisen sitter med mycket luft omkring sig och kändes nästan för liten för sittdelen trots att han är 8 månader när bilden togs. Det är ju dock betydligt enklare att göra en något för stor sittdel mer ombonad med exempelvis en sittdyna, än att få en något för liten sittdel att känns rymligare. I mina ögon är Double Viking den syskonvagn med individuellt vändbara sittdelar som bäst rymmer störst barn, och det är enbart positivt.

Liggdelen går inte heller av för hackor. Det bästa med den är att den känns så mysigt ombonad med sin mjuka madrass och sitt genomtänkta liggdelslock som fästs både med kardborre och tryckknappar, eller med bara det ena om man så önskar. Man kan självklart ha liggdelen på den sidan av chassit man själv föredrar, och det är också enkelt att byta plats på den och sittdelen. För att lossa liggdelen från chassit så trycker man in en knapp på undersidan och drar sedan i spärren samtidigt som man lyfter liggdelen rakt upp. Double Viking-liggdelen kan bäras i det bärhandtag som är inbyggt i suffletten. Jag önskar att liggdelens sufflett hade haft ännu ett läge att dra fram, så det blev något bättre skuggning över barnets ansikte. Jag önskar också att det inte krävdes två händer för att fälla ned suffletten, att behöva trycka in knapparna i de båda sufflettfästena samtidigt är ett extra moment jag gärna skulle slippa. Liggdelen är rymlig för att vara för en syskonvagn, på bilden längst upp till vänster så är min yngsta 8 månader och ungefär 70 cm lång och ligger i princip med huvudet mot övre innerkant av liggdelen, och han har som man tydligt ser på bilden en rätt stor växtmån kvar nere vid fötterna.

Dags för lite Double Viking-detaljer. Emmaljungas sykonvagn har två separata varukorgar, ett ganska ovanligt drag för syskonvagnar nu för tiden tycker jag och var initialt skeptisk. Men efter en viss tids användning kan jag se det praktiska i detta, det är enklare att hålla barnens olika saker åtskilda och smart att ha en varukorg för sånt som alltid ska med, typ bärselen och skötväskan, och ha den andra fri för sånt som hivas in och ut ur vagnen – smutsiga skalbyxor, ett bananskal, matkassen man precis handlat och dylikt. Varukorgarna är som bilderna ovan visar väldigt lättåtkomlig från alla håll. Större saker placeras enklast i varukorgen bakifrån men även från sidorna och framifrån kan man komma åt och få fram skötväskan. Emmaljunga Double Viking har en fotbroms som tar bra, fäster ordentligt men ändå är enkla båda att trampa ned och dra upp. Framhjulen är swivelhjul men låsbara.

1: Avståndet mellan sittdelarna. Ganska tight men fästena för att lossa sittdelarna är ändå enkla att komma åt, i alla fall med mina händer. Själva fästet syns bättre på bild 3, ett grått handtagsom man drar uppåt tills man känner att en spärr lossar och själva sittdelen kan lyftas bort.
2: Precis som på årsmodell 2014 av Super Viking så är även hjulen på denna Double Viking av grusätar-typen. Eftersom att dessa hjul nu är utbytta mot en mycket bättre variant så tänker jag inte fördjupa mig så mycket mer i dem. Rent hypotetiskt så tänker jag mig dock att Double Viking med lufthjul inte bara innebär att man slipper borsta hjulen stenfria efter varje promenad utan att hjulen också ger vagnen lite mer gung, som det ofta blir med lufthjul som har lite stuns i sig.
3: Det är enkelt att se vilket läge man har sittdelen i. 3 är sittläge, 2 viloläge, 1 utgör liggläget och sedan det fjärde läget för ihopfällning.
4: Fästet med vilket man kan knäppa ihop chassit när det är ihopfällt, så att det blir enklare att exempelvis lyfta det in och ut ur bilen.

Emmaljunga Double Viking kan fällas ihop i ett stycke med sittdelarna på, eller med liggdelarna på. På bilderna till vänster, tagna inomhus, så är sittdelarna bakåtvända. På bilden där Double Viking är inställd i bagageutrymmet på vår VW Touran så är de framåtvända. Jag tycker att vagnen är betydligt smidigare att fälla med sittdelarna vända framåt, då slipper man jobbet med att få handtaget över sufflettfästena – det är riktigt tight. Men det går absolut. Och vagnen är i sin helhet enklare att hantera ihopfälld i ett stycke än vad den kanske ser ut att vara. Men den är stor. Jag fick finjustera en del innan jag fick vagnen att stå precis rätt i bilen så att bakluckan gick att stänga igen. Självklart tar den mindre utrymme om man ger sig en extra halvminut till att klicka av hjulen.

De två bilderna högst upp till höger visar de två spärrar som finns på Double Viking. Den vänstra av dem sitter mittmellan sitt-/liggdelarna och den högra är en av två spärrar på chassits handtag som ska tryckas in och dras, och sedan ska metallspärren på höger sida också lossas.
Double Viking klarar som sagt inte Stockholmsmåttet. Men vagnen motiverar sin bredd väl med de rymliga sittdelarna. När jag inte försöker åka hiss ned i tunnelbanan vid Stureplan och misslyckas med att komma in, så ska man ändå komma ihåg att det faktum att Double Viking tar sig fram nästan överallt innebär att om man bara har kolla på var 79 cm inte funkar så har man inget problem med bredden. Att åka hiss vid Hötorget, som på bilden, funkade finfint. Att förvara vagnen i husets barnvagnsförråd funkade finfint, faktum är att Double Viking blir ganska kort och kompakt om handtaget viks ned helt. Körkänslan i vagnen är god. Double Viking är enkel att styra och kan köras även med ett enhandsgrepp. Jag ställer mig något fundersam till varför Emmaljunga valt att göra glapp i skumgummit precis på de ställen där jag skulle vilja hålla mina händer, men i övrigt är handtaget bekvämt och skönt att greppa. Jag hoppas få möjligheten att i framtiden kunna testa Double Viking med lufthjul också, för att se om det gör lika mycket för rullet och för att få bort den ibland något stötiga känslan som hjulen ger just på grus som jag tror att de skulle göra.

Mellan mina två äldsta barn är det knappt två år. Hade Double Viking funnits då när jag blev tvåbarnsmamma (och om jag inte varit beroende av att ha en vagn som klarar Stockholms-måttet) så hade jag definitivt varit sugen. Användningstiden hade ju dessutom varit smått fantastiskt, med tanke på att de båda fortfarande får plats i vagnen såhär snart fyra år sedan mitt andra barn föddes. Det finns ytterst få vagnar som är så rymliga över huvudtaget, och som erbjuder den storleken på sittdeln men att man ändå kan ha barnet mot sig – det är riktigt sällsynt. Emmaljunga Double Viking kunde fått ha bara lite mer gung i chassit, men det är som sagt möjligt att det är något jag inte skulle saknat om jag kört den med lufthjul och inget som hindrar den från att vara en härlig kompanjon vid en hurtig powerwalk. Kort och gott; Double Viking känns som en syskonvagn som funkar riktigt bra för den som har barn som är så pass små att de väger under 15 kg och vill åka mycket vagn, kanske fortfarande sover dagtid, men som ändå är långa och behöver extra utrymme för överkropp och huvud. Behöver man en syskonvagn för att promenera med i vardagen, och då man kanske växlar till singel-Viking när man ska åka bil eller handla i affärer, så är Double Viking en klart intressant kandidat.

3 november, 2014 10 kommentarer

En första titta på Beemoo LA och Duo Premium!

av Anna 28 oktober, 2014

Just nu rullar jag två olika modeller av märket Beemoo! Det ena är syskonvagnan L.A. och det andra är singelvagnen Duo Premium. Syskonvagnen är har individuellt vändbara sittdelar, stora lufthjul, bra liggläge och ställbart handtag – egenskaper hos en syskonvagn som ofta efterfrågas. Efter några första promenader så är min uppfattning att vagnen har ett bra rull, utan tvivel klarar terräng och snö, medan den kanske inte är ett förstahandsval om man vill ha något smidigt att kryssa runt inne i stan med. Sittdelarna är normalstora, min snart 4-åring är precis för lång för att liggläget ska funka så upp till en meter är nog vad som ryms. Bebisen satt desto bättre!

Singelvagnen Duo Premium kan ju vid första anblicken verka väldigt snarlik en barnvagn av annat märke, men kommer man vagnen närmre så ser man att den faktiskt är rätt olika på många punkter. Duo Premium har ergonomisk sits, med ställbart fotstöd, teleskophandtag, det finns fotbroms och den har stora luftjul baktill. Vagnen har faktiskt ett ganska skönt gung och är lättkörd, hittills har bebisen somnat som en stock omedelbart efter att vi börjat gå varje gång vi kört med vagnen – och det är ett gott betyg.

Fullständig utvärdering av vagnarna kommer förstås i framtida recension!

28 oktober, 2014 14 kommentarer

Baby Jogger City Lite

av Anna 20 oktober, 2014

Recension av Baby Jogger City Lite

Inköp: Baby Jogger City Lite kostar cirka 2495 kr i ord pris.
Försäljning: Andrahandsvärdet verkar ligga på omkring 1500-2000 kr.
Typ av vagn: Sittvagn, sulky.

Baby Jogger har ett stort urval av olika barnvagnsmodeller och är kanske mest kända för att samtliga vagnar är enkla att fälla ihop och blir kompakta. I övrigt skiljer de sig ofta åt i funktioner och användningsområde. City Lite är en lite enklare modell från Baby Jogger men att den är nedbantad i vissa material val och funktioner, vagnen kan exempelvis inte användas med liggdel, innebär inte att vagnen är dålig.

City Lite utmärker sig i Baby Jogger-familjen genom att viktmässigt vara en av de lättaste modellerna med sina 7,3 kg. I Sverige är City Lite godkänd för standard i viktkapacitet, alltså 15 kg. Men i USA och andra länder så marknadsför Baby Jogger den med att den har en maxvikt på 55 lbs, det vill säga ungefär 25 kg. Baby Joggers övriga vagnar för svenska marknaden har 15 kg som maxvikt baserat på de säkerhetstester vagnarna måste genomgå, samtidigt som Baby Jogger själva garanterar att vagnarna håller för en högre maxvikt.

Jag har således känt mig bekväm med att köra alla mina tre barn i City Lite, trots att de väger från 7 och upp till 19 kg. Och enligt min bedömning så klarade vagnen av det med råge, så att City Lite kan ta 25 kg är inget jag tvivlar på.

Babyjogger City Lite är en trehjuling med fotbroms, fast handtag och fast framåtvänd sittdel. Sittdelens rygg regleras steglöst med en rem och liggläget är i princip helt plant. På bild 2 kan man se hur det ser ut, men det blir mer utsträckt när man har ett barn i vagnen förstås. Bygeln/brickan på de översta bilderna ingår inte med vagnen utan kan köpas i ett tilläggspaket tillsammans med regnskydd och en så kallad föräldrakonsoll, det är brickan med mugghållare som fästs uppe vid handtaget.

Jag körde City Lite under sommaren och tror personligen att det är från våren till hösten som vagnen gör sig bäst. Dubbelhjul har aldrig varit någon hit i blötsnö de gånger jag testat det. City Lite är inte heller en vagn tänkt för terrängkörning, men jag blev positivt överraskad över hur den tog sig fram både på gräsmatta, grusvägar och på kullerstenen i Visby. Det finns precis lagom mycket svikt i chassit för att körningen ska bli mjuk. På snett underlag tenderade vagnen att dra en aning å sidan, men framhjulet är låsbart och då slipper man ju det. Baby Jogger City Lite är riktigt lättstyrd och kan enkelt köras med en hand även om man har ett större och tyngre barn i sittdelen. Med tanke på prisklassen på City Lite så är körkänslan över förväntan.

Suffletten på Baby Jogger City Lite är ställbar i tre olika lägen. I längsta läget upplever jag suffletten som något kortare än den hos Baby Jogger City Mini 4W, som jag tidigare recenserat på bloggen. Men den är inte kort, utan täcker tillräckligt bra mot sol. Materialet är lite annorlunda mot Baby Joggers andra vagnar, dock troligtvis inte något man skulle reflektera över om man inte hade dem jämte varandra. En annan skillnad är att sufflettkanten är av hårdplast. Egentligen en ganska snygg detalj tycker jag men om det fyller någon funktion är tveksamt. Om man har ett kort barn eller en bebis i vagnen i fullt liggläge så kan man dock önska sig några centimeter längre sufflett när solen skiner som starkast, med längre barn är huvudet i skugga i och med att huvudet då hamnar högre upp.

1: Baby Jogger City Lite har ett fast handtag som jag tyckte var rimligt i höjd, och jag är cirka 170 cm lång. Min man hade önskat att det gått att få något högre men det fungerade bra även för honom att promenera med vagnen. Handtaget är rätt platt och hårt, kanske inte något man gärna håller i vid dagliga, långa promenader men om vi tänker oss att City Lite främst används vid kortare sträckor, shopping och som bilvagn, så fyller det fasta handtaget sitt syfte. Vagnen är så pass lättstyrd att den enkelt kan manövreras med en hand.
2: City Lite har plasthjul. Det fastnade inte grus i dem trots att vi körde mycket på grusväg, och greppet i terräng är absolut godkänt. Alla hjul är enkla att klicka av och på chassit.
3: City Lite har en fempunktsele med axelkuddar och ställbara remmar.
4: Selremmarna behöver inte paras ihop utan kan klickas i selfästet ett i taget.
5: Suffletten har två tittluckor, som kan rullas ihop och fästas upp med en snodd. Båda tittluckorna är i klarplast.

För att en vagn ska fungera bra på sommaren så är bra ventilation ett måste. City Lite har ett tvådelat bakstycke. Det yttre lagret är heltäckande i samma material som sittdelen. Som bilden längst ned till vänster i collaget ovan visar så finns det i ytterlagret en förvaringsficka, godkänd för en viktbelastning om 1 kg. Perfekt för plånbok och mobiltelefon. Ytterlagret är fast vid sittdelsryggen med kardborre, och kan lätt tas bort och rullas upp. Då återstår endast ett lager nät, som släpper in gott om luft och svalka i sittdelen. Bilden högst upp till höger visar vagnen med bara nätet baktill och suffletten fullt utfälld, ett läge som är perfekt om man ska köra ett sovande barn i vagnen när det är varmt och soligt ut. Det finns dessutom ytterligare en förvaringsficka, av nät med resårkant, på vagnen på baksidan av sittdelsryggen, enklast åtkomlig när sittdelen är uppfälld i sittläge.

1: Föräldrakonsollen med två mugghållare, dock ganska grunda sådana, och ett större förvaringsutrymme i mitten.
2: Bromsen är enkel båda att lägga i och klicka ur.
3: Baby Jogger City Lite har en klädsel som är enkelt avtagbar med dragkedja, på bilden syns fotstödet och det lite grövre materialet på ytan barnet ska vila fötterna mot.
4: Varukorgen är precis som alltid med Baby Joggers vagnar både stor och lätt åtkomlig. På den här bilden syns också att vagnens bakre båge är något böjd, vilket förbättrar benutrymmet för den som kör vagnen.
5: Sittdelsklädseln har resår i sidorna som kan dras undan så man bättre kommer åt fästena för att ha en bygel på vagnen. Det sitter två plattor i dem, som man lossar genom att trycka på den röda knappen, och sen sätter man i bygeln där istället.
6: City Lite med bygeln/brickan på. Den är av swingaway-typen så det är enkelt för barnet att kliva i och ur ändå.

Många vagnar av lite enklare modell och pris har ofta tummat på både ett och annat. Men det finns förstås alltid undantag, och Baby Jogger City Lite är imponerande i det avseende att den funkar att använda både för ett barn på ett halvår och för ett barn på fem och ett halvt år. Oavsett vilket barn vi hade i vagnen så funkade det väl att köra och styra den, och sittdelen är så pass rymlig att till och med femåringen satt bra, lite långa ben möjligtvis men med ryggen något fälld blev det en bra viloplats. För oss blev City Lite något av en livräddare den vecka i somras när femåringen bröt armen och första dagarna hade för ont för att orka gå och inte längre kunde cykla när vi gick på längre promenader.

Baby Jogger har ju sin egna Quick Fold-teknik, som gör det barnsligt enkelt att fälla ihop vagnen. På City Lite görs fällningen i på följande sätt. 1: Först trycker man in den röda säkerhetsspärren på insidan av chassit. 2: Sedan drar man i remmen placerad mitt i sittdelen, och lyfter vagnen uppåt. 3: När vagnen fällt ihop sig så låser den sig automatiskt med spärren på sidan av chassit. För att fälla upp vagnen igen så lossar man bara spärren och lyfter vagnen uppåt i handtaget, tills den klickar fast sig i uppfällt läge.

City Lite blir liten och platt ihopfälld. Med sin låga vikt är vagnen verkligen som gjord för att använda vid bilåkning. Den tar lite plats i bagageutrymmet, är enkel att fälla upp och ihop, samt lätt lyfta. Vill man ha vagnen ännu mindre så tar man snabbt av hjulen och får ett riktigt kompakt paket. I mitt tycke är den här typen av vagn enklare att förvara, i bilen och andra förrådsutrymmen, än paraplyvagnar som fortfarande är väldigt långa när de är ihopfällda.

Om man är intresserad av en Baby Jogger-vagn så tror jag att det kan vara enkelt att förbise City Lite som en modell där det bästa är avskalat: lite annat material, lite kortare sufflett, lite färre funktioner. Men även om det är sant så tycker jag att City Lite erbjuder väldigt mycket mer än många andra vagnar i samma prisklass. Enkel men funktionell, rymlig sittdel, lättkörd med fjädring i alla tre hjul och smidig som resevagn. Det är kanske inte rätt vagn för långpromenader, även om jag använde den till det och kom nöjd hem från turen, men för det syftet har Baby Jogger andra modeller – skräddarsydda för långrull och terräng. City Lite gör sig bäst på plan mark men vill man ha något att rulla till förskolan med, handla med eller att ha till hands i bilen så blir man troligtvis inte besviken.

20 oktober, 2014 19 kommentarer

En första titt på Easywalker Mosey

av Anna 15 oktober, 2014

Något av det allra bästa med att ha den här bloggen är när jag får möjlighet att testa något helt nytt. Easywalker är inte ett okänt märke i Sverige men kanske inte heller det mest omtalade. Deras June är en omdiskuterad modell som många hade höga förhoppningar på inför lanseringen och sedan inte blev särskilt nöjda med. Dålig hävkraft och ogenomtänkt, var väl några av de omdömen som var mer rakt på. Easywalker släppte därefter Mini, som skulle vara bättre och nu i september kom denna modell som alltså är helt ny – Easywalker Mosey. Vagnen finns ännu inte på svenska marknaden, detta är ett recensionsexemplar från Easywalker via Baby Plus i Nederländerna. Men efter snart tre veckors körning så tycker jag att den här vagnen absolut borde vara av intresse för återförsäljare i Sverige.

Mosey säljs som duovagn, och liggdelen är ihopvikbar för enkel förvaring och för att vagnen ska bli mindre ihopfälld. Maxvikten är 20 kg och sittdelen är riktigt rymlig På bilden nere till höger syns min snart 4-åring på 105 cm i sittdelen med den höj- och sänkbara suffletten i högsta läget. Hon har nästan två decimeter kvar innan huvudet slår i! Sittdelen är förstås vändbar, har ett väldigt bra liggläge, vagnen fälls i ett stycke oavsett riktning på sittdelen och blir kompakt. Handtaget kan fällas hela vägen in så den bara sticker ut några centimeter mer än bygeln, en riktigt bra vagn för kollektivtrafiken med andra ord – speciellt med tanke på att vagnen är blott 54 cm bred. Hjulen är skumfyllda och med bra rull. Första intrycket av Moseyn är som ni hör väldigt positivt, jag ser fram emot att snart kunna återkomma med en full recension!

15 oktober, 2014 4 kommentarer

Brio-åkpåse i Brio Go

av Anna 13 oktober, 2014

En vanligt förekommande fråga är: hur får man en åkpåse att sitta bra i sittdelen på Brio Go? Go har nämligen ett ryggstöd som sitter ihop med suffletten, så de flesta åkpåsars upphängning i form av en ficka att trä över ryggstödet funkar ganska illa. Men Brio har sin egen lösning på detta – knappar och knapphål! Med den typen av upphängning så är glidande åkpåse ett minne blott. Och för den som inte har tidigare erfarenhet av att sätta sprattlande barn i en vagn så kan jag säga att utan en åkpåse som är förankrad på något vis så slutar det ofta med att åkpåsen ligger på marken eller åtminstone ihoprullad till en korv på fotstödet, väldigt irriterande.

1: Högst upp på ryggstödet på Brio Go, på bilderna en Next, så finns en liten tygflik.
2: Den kan vara antingen bakåt- eller framåtvänd.
3: I fliken finns två skåror, alltså två knapphål!
4: Högst upp på kanten av denna Brio Shiny-åkpåse hittar man två knappar fastsatta med resårband.
5: Gissa vad? Jo, knappen passar i knapphålet!
6: Tjoho, åkpåsen sitter fast i vagnen och kan inte glida ens en centimeter.

Brio Shiny är ju en lite tunnare variant av åkpåse, som funkar bra på hösten men även vintertid i kombination med lite mer kläder på barnet. Vill man har en rejält varm vinteråkpåse som funkar lika bra i Brio Go som Shiny, så är Brio Technical ett alternativ man bör se över. Den åkpåsen håller gott och väl för ned mot 20 minusgrader och har alltså också knappar upptill på bakstycket. Har man en Brio Go och är petig med att åkpåsen inte glider så finns det således två saker man kan göra: antingen kan man använda sig av Brios egna åkpåsar i Go, eller så kan man vara lite händig och modifiera andra åkpåsar så att de också kan sitta glidfritt, genom att själv sy dit två små knappar.

13 oktober, 2014 8 kommentarer

Bugaboo Bee3

av Anna 7 oktober, 2014

Recension av Bugaboo Bee3

Inköp: Bee3 kostar 6500 kr med silverchassi och 7100 kr med svart chassi.
Försäljning: Det finns för närvarande ingen Bee3 ute på andrahandsmarknaden.
Typ av vagn: Duovagn, liggdel finns att köpa till vagnen.

Jag har nästan tappat räkning på hur många olika varianter av Bugaboo Bee jag har ägt. Något som kanske säger en del om mitt förhållande till den här vagnen. Det är en himlastormande kärlek på avstånd och sen har den ofta mest stått och sett väldigt snygg ut i ett hörn av vårt hem. Men ändå fick jag direkt puls när jag såg att Bugaboo släppte en ny version av mitt älskade Bee. Precis som med min Bugaboo Donkey så har jag importerat mitt Bee3 från Baby Plus i Holland. Jag skrev om det redan vid beställningen. Förfarandet var lika smidigt den här gången. Drygt två dygn efter att den skickats stod vagnen och strålade i min hall. I den här minirecensionen kommer jag främst att fokusera på skillnaderna mellan Bugaboo Bee3 och Bugaboo Bee+. Jag kommer även berätta i allmänhet vad jag tycker om vagnen.

Fortsätt läsa

7 oktober, 2014 34 kommentarer

Retrospective-kollektionen från Andy Warhol + Bugaboo

av Anna 3 oktober, 2014

Det här är vad jag fick se hos mitt besök i Bugaboos showroom i Köln, men inte fick skriva om. Bugaboos senaste, och sista, designsamarbete ihop med Andy Warhol Foundation. Bilderna gör faktiskt inte dessa fantastiska suffletter rättvisa. Såhär skriver Bugaboo själva om släppet av mönstrena Banana, Globetrotter, Butterflies och Marilyn Monroe:

”Med Retrospective-kollektionen från Andy Warhol + Bugaboo kan du på ett roligt sätt formge din barnvagn efter egen smak. Suffletten passar alla Bugaboo-barnvagnar. Välj fritt mellan de nya mönstren Butterflies, Globetrotter, Marilyn Monroe och Banana. Du väljer själv om du vill ha mönstret på insidan eller utsidan av suffletten (utom Marilyn Monroe – hennes skönhet förtjänar att visas upp). Slutligen väljer du färg på den enfärgade sidan (utom för mönstret Banana, som kompletteras perfekt med svart på baksidan). En bärpåse medföljer i samma mönster som suffletten.”

Alla mönster finns alltså till alla Bugaboos barnvagnar – Cameleon3, Donkey, Buffalo och Bee3 (funkar även på Bee+). Alla suffletter kostar 1390 kr och då ingår den matchande tygväskan. De kommer finnas i butik från november, men i och med att det finns så många kombination så bör den som är sugen på en sufflett vara medveten om att alla återförsäljare inte köpt in alla kombinationer, snarare tvärtom – de har gjort ett urval. Är man ute efter en särskild kombination kan man få lite lite, och upplagan av suffletter är limiterad.

Min personliga favorit för min Bugaboo Donkey är Butterflies, den finns med soft pink eller ice blue som utsida eller insida. Själv tänker jag att hur ljuvligt är det inte för en bebis att få ligga och titta upp på en himmel av fjärilar? Och på utsidan… mjo, det lutar åt isblått som matchar min nyaste åkpåse! Men sen är jag lite sugen på en cool Banan för mitt Bee3. Suffletterna är alla givetvis förläningsbara och för Bee3 finns ju bara förlängingsbara i det nya sufflettmaterialet, men denna sufflett är i canvas – så gillar man det ska man verkligen passa på! Vilken är din favorit, och till vilken vagn?

3 oktober, 2014 7 kommentarer

En första titt på Emmaljunga Double Viking!

av Anna 1 oktober, 2014

Nämen, titta här! Något försenat men nu är det äntligen dags att testköra Emmaljungas syskonvagn, Double Viking. Detta är modellen från år 2014, så alltså inga lufthjul på tyvärr. Mitt första intryck av vagnen är väldigt gott. Jag är uppriktigt imponerad av sittdelarna, de är väldigt rymliga och verkar erbjuda sittkomfort på hög nivå lika väl för en bebis på 7 månader som för ett stort barn på 5,5 år. Visst känner jag av vagnens bredd, 79 cm märks av på flera olika sätt, men om man inte ska trängas i stadsmiljö eller i tunnelbanan så känns Double Viking hittills som ett väldigt intressant alternativ.

Återkommer senare i höst med full recension av vagnen och även med en jämförelse mellan EL Double Viking, Bugaboo Donkey och Kronan Syskonvagn – så håll utkik!

1 oktober, 2014 6 kommentarer

Stokke Prampack

av Anna 26 september, 2014

Vid min resa ned till Kind + Jugend-mässan i Köln så tog jag med mig min bebis, och då behövde jag också en barnvagn. Eftersom att jag vanligtvis inte reser annat än med bil och Gotlandsbåten så har jag begränsade erfarenheter av hur en barnvagn ska packas men efter lite reserach så insåg jag att Stokkes Prampack var mitt bästa alternativ. Såhär i efterhand är jag mer än nöjd med väskan och kan rekommendera den för alla som reser med en vagn de är rädda om.

Stokke Prampack kostar cirka 1295 kr ny och brukar kunna hittas på Blocket för allt mellan 500 och 1000 kr. Andrahandsvärdet är alltså bra. Ska man bara resa en enstaka gång kan man i teorin köpa väskan begagnad, använda den och sen sälja vidare den för i princip samma summa. Väskan på bilderna är ett hyrexemplar från HyraBarnvagn i Gamla Stan i Stockholm. Ett perfekt upplägg för mig som bara behövde den i fyra dagar.

Go Next i Stokke PramPack

Att packa ned en Brio Go Next i Stokke Prampack var inte svårt. Jag hade vagnen med sittdel på och fällde ihop den precis som vanligt, efter att först ha tagit av alla hjulen. Framhjulen, som kan vara lite oljiga, la jag i en plastkasse och sen la jag alltihop i varukorgen. Det är viktigt att ta av hjulen eftersom att det annars ofta är de som tar stryk vid ovarsam hantering och blir en hjulaxel böjd så kan vagnen bli helt obrukbar. Sen behövs det knappt någon instruktionsbok, det är helt logiskt vilka spännen som hör ihop och även i vilken ordning det bör göras. Förstå de orangea remmarna rakt över vagnen, jag la även en filt i botten av väskan och en precis över fotstödet, för extra dämpning. Sen den långa svarta remmen längs över chassit och till slut viker man över locket och sätter det på plats. Sen är det klart!

Stokke Prampack har flera handtag, för olika typer av hantering. Dels två för att lyfta väskan rakt upp, dels ett som man håller i när man ska dra väskan efter sig. I botten finns nämligen två små hjul samt en ficka för adresslapp. Planerar man att dra vagnen nedpackad i väskan en längre sträcka så bör man dels tänka på att väskhjulen knappast lämpar sig för terräng, dels att balansera packningen så att tyngden hamnar nedåt.

Enkel att rulla ihop och förvara

Först en bild som visar att hjulen faktiskt får plats i varukorgen, man får bara se till att placera bakhjulen på rätt ställe så att hjulaxlarna inte trycka emot underdelen av sittdelen när vagnen fälls ihop. Och som sagt, lägg gärna hjulen – oavsett vilken vagn det är – i en plastpåse innan. Det är inte kul med oljefläckar på klädseln.

Det jag gillade allra mest med Stokke Prampack är hur lätthanterlig väskan är när den är tom. Den rullas ihop enligt sovsäcksprincipen och det finns en särskild rem för att spänna ihop den riktigt tight. Jag som åkte kollektivtrafik till flygplatsen, med bebis i vagn och en resväska att dra efter mig, tyckte det var toppen att väskan rymdes i vagnens varukorg och att den annars är lätt nog att faktiskt bära i handen. Skulle jag resa regelbundet skulle jag investera i ett eget exemplar, och ja – trots att jag med egna ögon bevittnade allt annat än snäll hantering av barnvagnen när den låg i väskan så klarade den både dit- och hemresan helt utan blessyrer. Högst betyg på det!

Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla Stokke PramPack hos: Babyland
Handla Stokke PramPack hos: Jollyroom

26 september, 2014 10 kommentarer

Stokke Trailz

av Anna 24 september, 2014

Minirecension av Stokke Trailz.
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, Stokke Trailz kommer ut på marknaden nu i september och kostar då cirka 12000 kronor med sitt- och liggdel.
Försäljning: Det finns för närvarande ingen Trailz på andrahandsmarknaden.
Typ av vagn: Duovagn.

Jag har tidigare här på bloggen publicerat en recension av Stokke Crusi, vagnen som är Trailz föregångare och rent utseendemässigt väldigt snarlik. Det här blir en minirecension som främst fokuserar på likheter och skillnader mellan Crusi och Trailz. Det är alltså bara chassit som har förändrats på vagnen, sittdel och liggdel är desamma. I våras körde jag vagnen med både ligg- ooch sittdel när min bebis var ungefär 3-4 månader gammal, men som bilden ovan visar så får han fortfarande vid 7 månaders ålder plats i liggdelen, och det med marginaler.

Det som utmärker sig mest hos Trailz är förstås lufthjulen, de framtill är snurrbara och luftdäcken ihop med lite fjädring i chassit ger vagnen en mycket bättre stuns. Den känns inte alls skramlig på ojämnt underlag, vilket Crusi ibland tenderade att göra, och den tar sig mycket bättre fram i terräng. Körningen blir också tystare och mjukare, så skillnaden märks även av på plant underlag, exempelvis asfalt. Har man kört Crusi tidigare så tror jag att man märker av skillnaden direkt, och den är definitivt till det bättre.

Den andra förändringen är att chassit har fått knäledshandtag, medan Crusi alltså hade teleskophandtag. Enklare att hitta rätt höjdläge nu, samt att variera om föräldrarna är väldigt olika långa. I den vinkel jag hade handtaget så kändes det åtminstone som att jag kom längre bort från chassit och som att jag kunde hålla armarna i en mer ergonomiskt korrekt vinkel. En annan fördel är att man kan vika in handtaget helt och med Trailz-chassit tar vagnen därmed upp mindre plats vid resor i kollektivtrafiken. Chassit blir också mindre ihopfällt i och med knäledshandtaget, bild på det finns i collaget här under.

En rolig funktion med liggdelen, som jag är osäker på om den är avsedd att användas så – men det funkar ju, är att suffletten kan lossas med en dragkedja och därmed kan fällas över helt och fungera som ett ypperligt solskydd oavsett varifrån solen lyser. Och ändå samtidigt släppa in massa luft från skuggsidan!

Nya hjul, nytt handtag. På pappret ser det inte mycket ut men det gör stor skillnad för hur vagnen upplevs. Efter att ha kört Trailz så tänker jag att den har alla bra funktioner hos Crusi och de två sämsta egenskaperna utbytta mot något bättre. Om du överväger att köpa en Stokke Crusi så tycker jag att du ska tänka om, och välja en Trailz istället!

24 september, 2014 12 kommentarer