Allt Om Barnvagnar
  • Om mig
  • Recensioner
    • Guide
    • Jämförelse
    • Skötväskor
    • Vagnar
    • Åkpåsar
    • Övriga tillbehör
  • Barnvagnar
    • Cykelvagn
    • Duovagn
    • Joggingvagn
    • Resevagn
    • Sittvagn/sulky
    • Syskonvagn
  • Tillbehör
    • Andra tillbehör
    • Handvärmare
    • Regnskydd
    • Sittdyna
    • Skötväska
    • Ståbräda
    • Transportväska
    • Åkpåse
  • Märken
    • 1
      • 7 A.M.
      • Bugaboo
      • Brio
      • Babystyle
      • Babyzen
      • Baby Jogger
      • Beemoo
      • Bjällra of Sweden
      • BOZZ
      • Brio
      • Britax
      • Bugaboo
      • Bumprider
      • Carena
      • Chicco
    • 2
      • Crescent
      • Cybex
      • Diono
      • Dubatti
      • Easygrow
      • Easywalker
      • Elodie Details
      • Emmaljunga
      • Goodbaby GB
      • Greentom
      • Hamax
      • Hauck
      • Hesba
      • iCandy
      • Inovi
    • 3
      • Joie
      • Joolz
      • Kronan
      • Littlephant
      • Maxi Cosi
      • Mountain Buggy
      • Moweo
      • Mutsy
      • Najell
      • Nordic Cab
      • Nordic Crown
      • North 13.5
      • Nuna
      • Orbit Baby
    • 4
      • Vinter & Bloom
      • Outlook
      • Petite Chérie
      • Phil & Teds
      • Quinny
      • Skip Hop
      • Stokke
      • Teutonia
      • The Buppa Brand
      • The Tiny Universe
      • Thule
      • Trille
      • UPPAbaby
      • Voksi
  • Övrigt
    • Anna tipsar
    • Blandade inlägg
    • Bra att ha
    • Fixa vagnen
    • Mässor
    • Resa med vagn
    • Städa vagnen
    • Årskrönikor

Duovagn

Britax Smile 2 – och allt om skillnaderna mot Brio Smile!

av Anna 28 april, 2016
Recension av Britax Smile 2

Recension av Britax Smile 2

Uppdateringar av redan populära barnvagnsmodeller är ju knappast något nytt. Hela principen med årsmodeller bygger ju på just detta. Men ibland tas ett litet större grepp om en vagn. Och just detta har Britax nu gjort med modellen Smile efter att ha köpt upp varumärket BRIO. Den nya versionen av Brio Smile heter Britax Smile 2. Klicka här för en grundlig recension av Brio Smile, publicerad på bloggen i januari 2013. Väldigt mycket är sig likt den gamla modellen. Lägger man händerna på Britax Smile 2 så är det inte någon dramatisk skillnad. Vagnen är sig lik både till utseende och körkänsla. Men visst finns förändringarna där om man tittare närmare!

Precis som med Go och Go Next så har Britax låtit testa om Smiles maxviktskapacitet. Och Smile 2 är nu godkänd för en belastning av 17 kg i sittdelen medan Brio Smile tog 15 kg. Liggdelens maxvikt ligger oförändrad på 9 kg. Sittdelen har precis samma mått i övrigt, likaså chassi och hjul.

Fortsätt läsa
28 april, 2016 77 kommentarer

En första titt på Baby Jogger City Premier!

av Anna 26 februari, 2016

Baby-Jogger-City-PremierNämen vad har vi här? Är det inte… jo minsann! Till min mycket stora glädje så har ett purfärskt exemplar av Baby Jogger City Premier rullat över min tröskel. Premier kallades tidigare City Metro, och jag har skrivit samt lagt upp en del bilder på vagnen bland annat från mässan i Köln. Men nu har godingen alltså fått sitt rätt namn i Premier och ett fåtal exemplar har flugits till Sverige av Baby Jogger och just jag har fått äran att få testköra ett av dem! Hurra!

City Premier är arvtagaren till den så väldigt populära Baby Jogger City Versa GT, som togs ur produktion för ungefär två år sedan. Precis som sin föregångare bockar också City Premier av några av de mest eftertraktade egenskaper en barnvagn kan ha. Sittdelen är vändbar, maxvikten är högre än standard med sina 23 kg, varukorgen är stor och rymlig, de punkteringsfria däcken med luftkanaler är formade för att tåla terräng och handtaget kan sänkas och höjas i flera steg. Vagnen fälls ihop i ett kompakt stycke oavsett riktning på sittdelen. Till skillnad från Versan så har Premier fjädring både i chassi och framhjul, och vagnen väger cirka 2 kg mindre med sina 12, 9 kg. Över bakhjulen får jag City Premier till att vara 61 cm bred och varukorgen är väldigt generös i sin storlek. Som bilden ovan visar finns det gott om plats för en normalstor tvååring i Premiers rymliga sittdel, som är ergonomisk med sitt-, vilo- och liggläge åt båda hållen. Klädseln är ett helt nytt slags tyg som jag direkt gör två tummar upp för. Det är inte lika glatt och mycket mer mysigt i känslan än Baby Joggers vanliga klädsel.

Baby Jogger City Premier kommer att finnas tillgänglig i butik från mitten av mars. Priset för vagnen med sittdel ligger på 6999 kr, liggdel finns att köpa till separat. För den som inte kan få nog av förhandstittar på City Premier så har jag en video att visa, där man ser både fjädring, handtag, handbroms och hur vagnen fälls ihop!

PremierInActionJag har inte haft möjlighet att köra Premier några länge sträckor ännu, vi rullade några meter i ett köpcentrum i helgen bara. Men det kan jag kan säga direkt är att den inte är vare sig tungkörd eller tung att styra, att köra med en hand var inget problem alls. Jag märker också av en stor skillnad mot Versa GT vad gäller hävkraften i handtaget, den är förbättrad och Premier känns inte alls lika tung. Att ha den med sig i bilen (VW Touran) var ju också sjukt smidigt! Att inte behöva ta loss sittdelen först men ändå få vagnen så här kompakt, det är verkligen en egenskap jag uppskattar. Det ska bli roligt att få köra Premier mer även i terräng och på långpromenad, och få se vad den verkligen går för!

26 februari, 2016 29 kommentarer

Joolz Geo

av Anna 18 februari, 2016
Recension av Joolz Geo

Recension av Joolz Geo

Inköp: Joolz Geo Mono (singelvagn men en sitt- och en liggdel) kostar 9990 kr som. Vagnen finns även som syskonvagn (Duo) och tvillingvagn (Twin).  Denna vagn är ett recensionsexemplar från Joolz via Baby Plus.
Försäljning:
Andrahandsvärdet för en Geo verkar ligga på runt 7008 – 8000 kronor.
Typ av vagn: 
Duovagn med separat sitt- och liggdel.

Det första jag kan säga om Joolz Geo är att den här vagnen har lärt mig en läxa, om att inte vänta för länge med att köra en barnvagn jag är intresserad av. Nu fick jag slutligen tag en i en Geo från Joolz tack vare nederländska återförsäljaren Baby Plus, men det blev först ett drygt år efter att vagnen släppts. I mina tankar hade jag hunnit höja Geo till skyarna och det var helt enkelt en bild som vagnen (kanske ingen vagn) kunde leva upp till. Jag har därför behövt köra Joolz Geo lite extra länge för att kunna sortera fram vad med vagnen jag gillar, vad jag inte gillar och vilka förväntningar det var rimligt av mig att ha på den.

Joolz Geo är alltså en duovagn med separat sitt- och liggdel. Det är samma ram och sufflett, så för att växla från liggdelen till sittdel så klär man bara om ramen. Det gör att den ligg/sittdel som inte används är kompakt och enkel att förvara. Geo kan även användas både som syskonvagn och som tvillingvagn, men jag har endast testat den som singelvagn. Geo känns väldigt välbyggd och gedigen, jag gillar materialvalen och kvaliteten i alla detaljer. Det är en vagn som verkligen tål att användas och sådant uppskattar jag. Men jag har också blivit lite besviken på att det känns som att Joolz i vissa avseenden har snålat. Suffletten är så väldigt kort i originalutförande och framhjulen tenderar att samla på sig grus, som låter och lämnar hål. När så mycket med vagnen känns premium så är det tråkigt när några få saker lämnats kvar på budgetnivå.

Joolz-Geo-sittdel

I brist på bebisar har jag i vanlig ordning främst testat sittdelen på Joolz Geo. Den är ergonomisk och kan positioneras i sitt-, vilo- och liggläge. Tyvärr krävs det precis som på Bugaboo Cameleon en tvåhandsfattning för att vinkla sittdelen. De två runda knapparna på vardera sida om sittdelsramen ska tryckas in samtidigt som sittdelen ska vinklas. Ett enhandsgrepp med en justeringsspärr överst på ryggstödet hade utan tvekan varit att föredra och jag hoppas Joolz jobbar om sin sittdelsram inför kommande versioner av Geo. Sittdelen kan vändas åt båda hållen och för att lossa den så behöver man pressa in de rektangulära knapparna under de runda för att lyfta sittdelen från chassit. Både de runda och fyrkantiga knapparna var duktigt tröga i början men blev enklare och enklare att pressa in ju mer jag använde vagnen.

Joolz-Geo-sittdel-detaljer

Joolz Geo har en bygel som snyggt matchar vagnens handtag, och som är av swing away-typen så att det blir enklare att sätta i ett barn utan att man först måste ta loss hela bygeln (1). Sittdelen är rymlig både på bredd och längd, med en utvikt kant längst ned som formas till ett fotstöd (2). Selen består utav fem lösa seldelar, två för axlarna, två i midjan och ett grenselband mellan benen. Remmarna för axlarna och midjan ska paras ihop (3) innan selen knäppas fast (4). Jag gillar den här typen av sele eftersom att det blir mycket enklare att sätta i och ta ur både sittdynor och åkpåsar. Det gör även att man kan lyfta ur ett sovande barn utan att behöver böja och krångla med barnets armar. Sen tycker jag att just spännet på Geo var lite för svårt att para ihop för att jag ska vara riktigt nöjd. Ibland när mitt barn är väldigt trött så vill han inte sitta i vagn fast han behöver sova en stund, och då vill jag inte behöva stå och fumla med selen en enda extra sekund. De två delarna har lite för lätt för att falla isär, det hade varit bra om de gått att kroka ihop på något sätt så man inte behövde hålla ihop dem med handen när man samtidigt ska få ihop selen in i spännet.  Det går att välja två olika höjder på selen och det justerar man på baksidan av sittdelsklädseln genom att öppna upp den med en dragkedja (5). Axelvadderingen är också trädd genom sittdelstyget så även den får man höja, och selbanden hållas fast i kuddarna med hjälp av kardborre(6).

Joolz-Geo-sufflett

Suffletten kan fällas fram i tre steg och har en väldigt liten solkeps som inte fyller någon funktion. Stycket längst bak på suffletten kan öppnas upp och då får man till en riktigt bra vädring av sittdelen. I sitt- och viloläget så räcker suffletten till och den sitter stabilt i det läge man valt. Men när man har sittdelen i liggläge och suffletten fullt utfälld så får barnet likväl båda vind och sol rakt i ansiktet. Joolz Geo skulle verkligen behöva en panel till på suffletten, som kunde öppnas upp med dragkedja och dras ut när man verkligen behöver skärma av barnets ansikte ordentligt.

Joolz-Geo-solskarm

Det finns dock en lösning på problemet! Den här solskärmen är ett Joolz-originaltillbehör till Geo och jag har köpt till den separat till vagnen, den kostar cirka 400 kr. Med solskärmen på så blir suffletten precis så lång som jag vill att den ska vara, och om inte Joolz vill bygga om sufflettkonstruktionen så att den kan förlängas så tycker jag de kunde slänga med solskärmen på köpet – det kommer onekligen göra kunderna gladare. Solskärmen knäpps fast med tryckknappar och kan även öppnas upp med dragkedja på insidan. Inuti finns ett UV/insektsnät gömt, och det kan träs över ramen (funkar både med ligg- och sittdel i och med att det är samma ram) för att skydda barnet lite extra. En smidig lösning och ett smart tillbehör, det gjorde Joolz bra.

Joolz-Geo-varukorg

Varukorgen är också rätt fantastiskt! Jag lyckades inte fånga det på bild men jag handlade mat som jag bedömer att jag skulle behövt tre plastkassar för att få hem och det gick i varukorgen utan problem. Den är otroligt rymlig och lätt att komma åt med sittdelen framåtvänd. Med sittdelen bakåtvänd så dippar ramen ner i varukorgen och äter uppe en del av utrymmet om man använder sittläge. I vilo- och liggläge är åtkomsten fortfarande god. Varukorgen kan ta 10 kg så lite mer än standard för varukorgar, vilket brukar vara 5 kg. Men framför allt kan man få ned även stora men lätta saker, som en hög med jackor när man besöker ett museum till exempel. Varukorgen har även två lite mer unika egenskaper. Dels kan man trycka ned den bakre kanten i flera steg, så att det är enklare att lägga i och ta ur saker. Dels kan hela varukorgen enkelt lossas från chassit och bäras i dess bärhandtag. Varukorgen jobbar alltså dubbelt som en shoppingkorg, något som är praktiskt om man vill ha med sig sina saker fast barnvagnen ska parkeras en bit bort. Eller om man bor några trappor upp i ett hus utan hiss och vill få med sig sina varor i ena handen och bär barnet på andra armen.

Joolz-Geo-handtag

Handtaget på Joolz Geo gillar jag skarpt! Dels är det riktigt fint i läderimitation med sydd söm, dels så är det skönt att hålla i. Handtaget regleras med ett tvåhandsgrepp, två små metallspärrar på insidan av handtaget som ska pressas nedåt samtidigt som man skjuter ut eller ihop handtaget. I sitt högst läge är är det nästan för högt för mig, och jag gillar höga handtag så jag uppskattar att maxhöjden är väl tilltagen. I sitt lägsta läget är handtaget långt ned på chassit, vilket för att vagnen tar liten plats när den förvaras. Handtaget regleras inte steglöst utan har fasta höjdnivåer. Både jag som är 170 cm och min man som är ungefär 1,5 dm längre har kunnat gå bekvämt med Joolz Geo, utan att känna att vi behövt korta av stegen när man går i snabbare takt.

Joolz-Geo-ihopfallning-hjul

Joolz Geo är en stor vagn. Den är normalbred med sina 60 cm men eftersom att den är konstruerad för att även orka med två barn när den ska köras som syskonvagn sår den relativt lång i chassit och känns helt enkelt rejäl. För mig är det ett plus, jag gillar vagnar som är stabila och känns som att den tål en hel del för jag tycker inte om att vara försiktig med min barnvagn. I Joolz Geos fall innebär detta även att vagnen är rejäl när den är ihopfälld. Dels väger Geo Mono knappt 12 kg som sittvagn och knappt 13 kg som liggvagn, dels  kräver den en rejäl famn för att kunna lyftas in i bilen. Jag gillar ihopfällningen av Geo. De två spärrarna vid det svarta plastpartier på handtaget ska lossas och sedan fälls vagnen framåt och nedåt, framhjulen viks in under chassit. Den blir lite plattare men inte så väldigt mycket kortare och bibehåller samma bredd. Vill man fälla den som liggvagn får man ta av liggdelen först och sittdelen måste vara framåtvänd för att vagnen ska kunnas fällas med den på. På chassit finns ett lås som håller ihop vagnen så att den inte börjar fällas ut igen när den lyfts upp. Tar man sittdelen separat och fäller chassit för sig så går det att få vagnen lite mer kompakt packad till exempel i bilen.

Bakhjulen på Joolz Geo är luftfyllda och rejäla, jag tycker de ger vagnen en lite extra stuns som man känner av när man kör på grus eller i lite terräng. Jag önskar att framhjulen också kunde vara luftfyllda men de är punkteringsfria. Och inget ont om det, storleken får godkänt och hjulen är väldigt lättsvängda. Vill man ha lite extra kontroll över vagnen så är det löjligt enkel att låsa framhjulen i ett fast läge genom att trycka ned de gråa knapparna ovanpå framhjulsupphängningen. Tyvärr tenderar det att fastna grus och småsten i framhjulens yta. Det är ett estetiskt problem men det låter trist när man kör vagnen inne i affärer och det ser fult ut. Även detta är ett problem som Joolz snabbt skulle kunna bygga bort och som skulle göra att vagnen kändes lika lyxig som den ser ut att vara.

Joolz-Geo-liggdel

Att förvara den del av Joolz Geo Mono som just då inte används är knappast utrymmeskrävande. Ramen använder man ju oavsett, och sitt- och liggdelen utgörs av tyg som fästs på ramen med dragkedja. Det är några moment för att få dem på plats så jag skulle inte tycka att det kändes smidigt om man ville växla mellan sitt- och liggdel dagligen, men det är det sällan med den här typen av konstruktion. Vill man kunna göra det ska man snarare ha en duovagn med helt separat ligg- och sittdel. Med det sagt, både tygerna tar upp väldigt lite plats och med instruktionsbok till hjälp klarar man uta problem att montera dem korrekt. Liggdelen kräver några fler moment då den ska spännas ut och huvudändan av liggdelen skärmas av med en extra panel klädsel, syns bäst på bilden överst till höger i collaget ovan. Liggdelen uppfattar jag som både rymlig och mysig, med en mjuk madrass och ett rejält liggdelslock som fästs med dragkedja och med tryckknappar. Liggdelen blir lite svårare att komma åt, men med tanke på att bakstycket kan tryckas ned så går det ändå bra att lägga in saker även från det hållet.

Joolz-Geo-barnen

Hur funkar då Joolz Geos sittdel för barn i olika åldrar? Maxvikten för barnet är 15 kg så det är förstås en begränsning, men ryggstödet är långt nog för att rätt stora barn ska rymmas. På bilderna till höger syns min femåring, som utan tvekan är alldeles för lång och stor för Joolz Geo. Men notera att hon trots detta faktiskt kan sitta normalt utan att huvudet tar i suffletten vare sig den är ned- eller uppfälld. Så har man barn med lång överkropp kan man ändå känna sig trygg med att Geo kommer att fungera länge. Tvåringen på bilderna till vänster har gott om plats för både huvud, ben och på bredden. Han har vid något tillfälle suttit i vagnen med både overall och tjock åkpåse och det har ändå inte känns trångt för honom.

Joolz-Geo-ute

Sist och allra viktigaste – hur är Joolz Geo att köra? Jag har verkligen hårdtestat den här vagnen och hunnit göra det både på barmark och i snö. Jag har gått inne i stan, åkt tunnelbana, suttit på en buss, promenerat på stigar som är knepiga att ens gå på och tagit mig fram genom skog och längs eljusspår. Och jag har faktiskt kommit fram överallt. Det finns lite fjädring i chassit och åkturen känns aldrig stötig, men trots att jag lyckades knixa mig över en stenig skogsstig så skulle jag ändå säga att Joolz Geo främst är avseed för plant underlag eller lättare terräng. För den som regelbundet tänker gå i skogen rekommenderar jag ändå något med större, gärna luftfyllda, framhjul. Till Joolz andra modell Day finns stora terränghjul, men mig veterligen är inte det ett tillbehör som finns tillgängligt för Geo än i alla fall. Men på långpromenader på asfalt och inne stan så rullar Geo på riktigt, riktigt bra. Jag som alltid har ett stall av vagnar hemma märkte att jag gång på gång valde att köra Geo när jag skulle ta mina timslånga helgpromenader när minstingen ska sova middag. Det är något med körkänslan, att Geo ångar på utan att jag måste trycka vagnen framför mig. Dessutom uppskattar jag alltid en vagn med ett handtag som placerar mig långt från vagnen, för jag gillar att ta lång kliv (jag provgår alla vagnar jag kör enligt Monty Python silly walking-teknik) och att kunna göra det utan att skotippen kickar i chassit. Det hände inte på Joolz Geo. Den är dessutom enkel att styra och det är inget problem att svänga sig fram med enbart en hand på handtaget. Som promenadkompis är Joolz Geo ett av mig väldigt uppskattar sällskap.

Det finns en risk för att du som läst dig igenom den här recensionen uppfattat mig som åtminstone delvis negativt inställd till Joolz Geo. Och det är både sant… och samtidigt inte. Geo är en väldigt bra vagn och framför allt körkänslan är väldigt fin – vilket enligt mig kanske är det allra viktigaste hos en barnvagn eftersom att det aldrig kan rättas till med ett tillbehör. Men jag hade höga förväntningar på Geo, för höga, och de införlivades inte till fullo och det har påverkat mitt intryck. Joolz har grunden till en riktigt bra vagn i Geo och skulle helt enkelt behöva kika lite på konkurrenternas lösningar och applicera dem på sina egna vagnar. En längre sufflett, enklare enhandsvinkling av sittdelen och annat material i framhjulen – med de detaljerna åtgärdade så skulle jag gärna köra Joolz Geo igen.


Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla Joolz Geo2 hos: Jollyroom

18 februari, 2016 12 kommentarer

Ny kollektion från Bugaboo – Cameleon Classic + Collection!

av Anna 1 februari, 2016
BugabooClassicCollection-1


Purfärska nyheter direkt från Bugaboo! Märkets populära Classic-kollektion av Bugaboo Cameleon3 uppdateras nu till en kollektion Classic +, helt i Bugaboos anda med hur uppdateringar namnges. Det är svårt att inte imponeras av hur konsekventa de är i det avseendet. Classic + är alltså Cameleon3 i en stilig look med quiltat foder à la Bugaboo Frog, men nu med en del roliga uppdateringar. Dels kommer vagnen i en helt ny färg, dels har alla Cameleon i Classic +-kollektionen fått både bygel och handtag i läderimitation – en efterlängtad feature som främst synts på Bugaboos limited edition-vagnar!

BugabooClassicCollection-2

Färgnyheten är detta så fina gråmelerade tyg! Det finns inget trendigare än gråmelerat i barnvagnsvärlden just nu, och Bugaboo har ju redan varit där och nosat med några limiterad utgåvor, såsom Cameleon3 3rd Avenue och Cameleon3 Blend. Nu hoppas jag bara så innerligt på att detta kan tas som ett tecken på att Bugaboo även kommer släppa gråmelerad suffletter till Donkey och Buffalo, Bee har ju haft det sen Bee3-releasen! Vågar man till och med önska även gråmelerat sittdelstyg också till Donkey och Buffalo? Vi vet i alla fall att det även kommer komma Bugaboo accessoarer i grått, då det i pressreleasen står att utvalda tillbehör också ska släppas i den nya färgen. Jag tänker sittdyna, åkpåse och parasoll? Ser fram emot att se vad det kan handla om!

Förutom grått kommer Cameleon3 Classic + också finnas i khaki, marinblått och sand. Classic +-kollektionen finns tillgänglig hos återförsäljare från 1 mars och kommer kosta 11250 kr.


Länkarna nedan är affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får jag provision på ditt köp och det kostar inte dig något extra. HÄR kan du läsa mer om varför jag har affiliatelänkar på bloggen. Tack för att du väljer att supporta din lokala barnvagnsnörd!

Handla Bugaboos barnvagnar och tillbehör hos: Bugaboo

1 februari, 2016 2 kommentarer

Maxi-Cosi Stella

av Anna 8 januari, 2016

Maxi-Cosi-Stella-frontRecension av Maxi-Cosi Stella
Inköp:
Maxi-Cosi Stella har ett inköpspris på strax under 5000 kr. Denna vagn är ett recensionsexemplar från Maxi-Cosi. (Längst ned i recensionen kan du vinna just denna vagn.)
Försäljning:
Går ej att säga, vagnen är för ny.
Typ av vagn: 
Duovagn med separat sitt- och liggdel.

Maxi-Cosi Stella är långt ifrån den första barnvagnen från Maxi-Cosi, som annars nog är mest kända för deras högkvalitativa bilbarnstolar – och i synnerhet för deras babyskydd. Men Stella känns som den första barnvagnsmodell från märket som det verkligen har satsat på och mycket med den är också väl genomtänkt. Den har Maxi-Cosis och Quinnys (som delar moderbolag) karaktäristiska bygel, chassit blir komptakt ihopfälld och de foamfyllda hjulen klarar av både lite snö och lite terräng. Sittdelen har ett bra liggläge och är ombonad, det går att klämma ned en femåring om det kniper men främst är Stella en vagn för barn upp till ungefär tre års ålder, maxvikten är dessutom standard – alltså 15 kg. Det jag gillar med Stellan är att den är lättrullad och så är jag förtjust i sittdelen, men ihopfälld med sittdel på är den inte riktigt så kompakt som den skulle behövt vara för att vara en utstickare på det området. Med det sagt så är det en prisvärd vändbar vagn som jag tror kan uppskattas för den som vill ha något mindre än en vanlig duovagn men något mer stabilt än de många vändbara vagnar som känns bäst anpassade för sommarhalvåret.

Maxi-Cosi-Stella-sele-sittdelDetta recensionsexemplar av Maxi-Cosi Stella är i färgen River Blue, och det ingår med Stellas sittdel även en uttagbar sittdyna i samma färg (1). Jag som har kört Stella på höst och vinter har valt att plocka ur sittdynan för att få mer utrymme för en åkpåse. Att sätta i och ta ur sittdynor och åkpåsar var kanske inte det enklaste med Stella även om sittdelen var bra förberedd. På baksidan av ryggstödet finns två dragkedjor i klädseln (3), och drar man ned dem så kommer man åt själva ryggplatten där man kan pilla igenom selfästena. Jag som testade att göra detta flera gånger kan säga att det blev enklare för varje gång men det tog några försök att få till den rätta vinkeln. Selen är en fempunktsele uppdelad på tre remmar, och spännen på axelremmarna måste precis som i en bilstol paras ihop innan selen kan spänns ihop (2). Remmarna kan dras ut så de blir riktigt långa, vilket är bra om man vill köra ett större barn i vagnen eller om den ska användas vintertid med åkpåse och tjockare kläder.

Maxi-Cosi-Stella-sittdel-lagenMed sittdelen vänd bakåt, vilket är hur jag främst har använt Maxi-Cosi Stella, så är det enkelt att komma åt varukorgen framifrån (1). För att justera de olika lägena på Stellas ryggstöd så spänner man upp den svarta spärren högst upp på baksidan av ryggstödet (2). Om vagnen ska fällas ihop med sittdelen på, då måste den vara framåtvänd, så använder man samma svarta spärr kombinerat med den gråa spärren på den för att vika ihop sittdelen. Med fotstödet uppfällt kan man få till en bra liggyta som är både lång och plan (3). Maxi-Cosi Stella har tre lägen på ryggstödet; plant liggläge (4), viloläge (5) och sittläge (6). Sittläget är inte helt upprätt men jag skulle inte klassa det som tillbakalutat heller, det har en svag lutning bakåt som inget av mina barn har irriterat sig på och just sluttande ryggstöd i sittläge är annars en av få barnvagnsdetaljer de kan vara kinkiga med.

Maxi-Cosi-Stella-vanda-sittdelen

Maxi-Cosi Stella är en ganska avancerad barnvagn, många lösningar är okonventionella och inte sådant man redan sett hos många andra vagnar. Det känns positivt med de unika lösningarna men det gör också att det tar lite mer tid att sätta sig in i hur funktionerna bäst kan användas. Mekanismen för att vända sittdelen påminner mig lite om en annan barnvagn men jag misslyckas med att sätta fingret på vilken modell det är jag tänker på. Det handlar iaf om en knapp som ska dras åt sidan och en spärr som sedan dras ut, så lossar sittdelen från chassit (2). Det är alltså snabbt gjort att gå från Stella med bakåtvänt sittdel (1) till Stella med framåtvänd sittdel (3). Jag tror att tanken är att man ska kunna göra det med en hand men det bästa är om man har båda händer tillgängliga.

Chassit på Maxi-Cosi Stella har ett teleskophandtag med steglös höjdjustering, där handtaget kläms fast i önskade position med två snäppfästen på varsin sida av handtaget. I bildcollaget innan finns bild på handtagets lägsta läge (4) och dess högsta läge (5). Jag som gillar att ha barnvagnens handtag riktigt högt hade gärna sett att det gått att höja ännu mer, men det var inte så att handtaget var för lågt på något sätt. Däremot är jag generellt skeptisk till den här lösningen av teleskophandtag, då jag vet att Bugaboo Cameleon+ som hade samma typ av låsning drabbas av så kallade glidchassin. Jag hade tyckt att det varit till Stellans fördel och en mer långsiktigt lösning om teleskophandtaget haft fasta steg som den låste sig i. Den sista bilden visar hur chassit ser ut där sittdelen klickas fast, och den svarta spärren i mitten är den man ska ta tag i för chassits ultrakompakta ihopfällning (6).

Max-Cosi-Stella-bygelBygeln på Maxi-Cosi Stella är verkligen speciell! Den tar lite tid att vänja sig vid, i alla fall jag som är så van vid att en barnvagnsbygel ska vara på ett visst sätt och sitta fäst vid vagnen på ett visst sätt. Så möts man av detta och slungas genast ut från sin egen bekvämlighetszon. Men jag gillar konceptet! Rakt framifrån ser bygeln mer ut som handtaget på en trehjuling (1), men den gör ett väldigt duktig jobb på att hålla barnet på plats i och med att den har en tvärslå över barnets höft och en del mellan barnets barn – som ett förstärkt, oavknäppbart grenband. Bygeln klickas fast i en öppning i sittytan på Stella (2), och för att lossa den pressar man in en knapp (3). Knappen var lite trög men verkar vara typen som ger med sig av användning. För att kunna lossa bygeln utan att behöva lägga bort den och riskera att den hamnar på smutsig blöt, mark eller glöms bort, så fäster man den med en elastiskt snodd på undersidan av sittdelen. På så sätt kan man lossa och dra upp bygeln och sen bara hänga den framåt (4), medan man sätter i barnet i vagnen.

Maxi-Cosi-Stella-sufflettSuffletten på Maxi-Cosi Stella är i dubbelt tyg, med ett randigt innerfoder. Helt bakfälld så får barnet fritt synfält åt sidorna (1). Suffletten har ett mellanläge om man bara vill skärma av litegrann, och fullt utfällt så är den riktigt, riktigt kort – åtminstone när man har sittdelen i liggläge (3). Men som tur är behöver vi inte bli upprörda över det. Suffletten kan nämligen öppnas upp med en dragkedja och förlängas med ytterligare en panel. Det är lite ovanligt att tittluckan är i den dolda delen av suffletten, men så är det i Stellas fall. Helt utdragen ger suffletten bra skydd från sol eller kalla vindar, och tittluckan i klarplast erbjuder en bra insyn om barnet åker framåtvänd i vagnen.

Maxi-Cosi-Stella-adaptrarGivetvis håller Maxi-Cosi bilstolsfanan högt även när det kommer till barnvagnar! För att använda Stellas chassi med liggdel eller babyskydd så får man använda de medföljande adaptrarna. Först fäster man liggdelsadaptrarna på chassit (2) och i dem kan man sedan passa in babyskyddsadaptrarna – som också medföljer vagnen (1). Maxi-Cosis adaptrar är även kompatibla med en del babyskydd från BeSafe och Cybex, så Stella är ur den synvinkeln en väldigt mångsidig bilvagn för familjen med bebis. Det kanske allra bästa med att använda Maxi-Cosi Stella ihop med ett babyskydd är att adaptrarna kan sitta kvar på chassit när det fälls ihop. När man ska fästa babyskyddet har man adaptrarna i ett upprätt läge (3) och när vagnen ska fällas ihop så viker men helt enkelt in dem (4), så går ihopfällningen som en dans.

Maxi-Cosi-Stella-liggdelPå grund av stadig avsaknad av en bebis att provköra liggdelar med så kommer här ännu ett teoretiskt inlägg om just en liggdel. Men jag måste säga att när jag provmonterade Maxi-Cosi Stellas liggdel så kändes det som en vagn jag gärna skulle haft en bebis att lägga i! Speciellt såld blev jag på resårmudden på liggdelslocket, det såg så himla mysigt ut. Maxi-Cosi Stella med liggdel känns som en trevlig kombination, liggdelen är rymlig och högt placerad med en sufflett som har utfällbar solskärm så man får till en bra skugga eller en bra avskärmning av duggregn och kyliga vindar (1). Liggdelslocket fästs i fotändan så att man kan ta av det och låta det hänga utan att det rasar i backen (2). Upp vid suffletten finns det tryckknappar i ändan av resårmudden, som man spänner fast på insidan av liggdelens sufflettfästen (3). Med liggdelen ingår en uttagbar madrass (4).

En riktigt smart funktion med liggdelen, som ytterligare bygger på Maxi-Cosi Stellas inrikting som kompakt bilvagn, är att liggdelen med ett enhandsgrepp kan fällas ihop så den blir platt – oavsett om den sitter på chassit eller har tagits av. Det handlar om en halvering av höjden, så det gör rätt stor skillnad om man har ont om utrymme i bilens bagagelucka (5). Det är på undersidan av liggdelens botten i hårdplats som det finns en spärr som dras i endera riktningen för önskad effekt, man känner av ett klick när man nått spärren för fullt uppfällt läge och behöver trycka in en knappt för att fälla ihop liggdelen igen, så det finns ingen risk för att detta ska råka ske när barnet ligger i vagnen (6).

Maxi-Cosi-Stella-detaljer-1Dags för detaljfest, den bästa sortens fest i barnvagnsrecensionssammanhang! Och grattis till ett nytt eventuellt rekordlångt barnvagnsord. I vilket fall som helst så finns här bilder för att titta närmare på några av Maxi-Cosi Stellas viktigare detaljer och funktioner.
1: Bromsen, en vanlig fotbroms som är enkelt att manövrera och som kan både bromsa och låsas upp från ovansida, dvs man behöver inte trycka upp bromsen med tårna underifrån om man är rädd om skorna eller sommartid går barfota med sandaler.
2:  Varukorgen på Stella är på intet sett rekordstor, men jag har kunnat handla med vagnen och ställa ned en matkasse. Mest välfylld får man den dock om man lägger i mindre saker en och en i varukorgen, långsidorna är dock elastiska och kan pressas ned lite. Maxvikten för varukorgen är 5 kg.
3: Framhjulen är skumfyllda och kan med hjälp av den grå spärren framtill antingen låsas i fast läge eller vara snurrbara.
4: Bakhjulen med inbyggd reflexrand och skumfyllda däck.

Maxi-Cosi-Stella-ihopfallningNu till den springande punkten och den där Maxi-Cosi Stella i mitt tycke har utrymme för ytterligare förbättring. En i mitt tycke riktigt smidigt bilvagn ska kunna fällas ihop med sittdelen på chassit oavsett riktning, och det funkar tyvärr inte med Stella. Har man sittdelen bakåtvänd blir det mest effektiva att ta av den och sedan fälla ihop chassit separat (1). På bilden med chassit och sittdel bredvid varandra så är chassit normalt ihopfällt. Har man sittdelen framåtvänd så fäller man först ihop den lite extra med hjälp av knappen på spärren för att vinkla ryggstödet, man böjer alltså ryggstödet ett extra steg framåt. Sen fäller man ihop chassit som vanligt med sittdelen på. Låser man bromsen är vagnen då självstående och ganska kompakt men inte jätteliten (2). Att fälla Maxi-Cosi Stellas chassi sker i rätt många moment. Först ska sittdelen av (3), sedan lossar man spärrarna på insidan av handtaget och viker det framåt (4). Därefter trycker man handtaget nedåt, och då har man fått till den normala ihopfällningen av vagnen (5). Tar man tag i spärren mitt på chassit, öppnar upp den och drar den uppåt så får man till den extra kompakta ihopfällningen av Stellas chassi (6), man ser på bilden att hjulen går ihop mer då. På insidan av chassit finns en spärr som håller ihop det, så att det är lättare att lyfta och hantera (7). På denna bild ser man även tydligt spärren som man använder för den ultrakompakta ihopfällningen.

Maxi-Cosi-Stella-barn-storlekSom jag nämnde högre upp i recensionen så går det faktiskt att låta en femåring på cirka 112 cm sitta i vagnen. Hon väger mer än maxvikten men vagnen gick att styra ändå, och suffletten kunde jag imponerande nog fälla upp utan att den tog i hennes huvud även om det var precis på gränsen. Men en femåring är helt klart större än vad Maxi-Cosi Stella är avsedd för, och det är min tvååring som sitter allra bäst i vagnen. Han har gått om utrymme både åt sidorna, för benen och uppåt under suffletten, och det gäller även när jag haft på honom ytterkläder och haft en åkpåse i vagnen. Åtminstone ett år till kommer han kunna rymmas riktigt bekvämt i Maxi-Cosi Stella.

Maci-Cosi-Stella-korkanslaSlutligen vagnens körkänsla och hur den är att använda sig av. Som bilden ovan bland annat visar så finns det universalståbrädor (i detta fall Lascal Buggy Board Maxi) som är kompatibla  med vagnen, och handtagets lutning gör det fullt möjligt för en lite längre barn att få plats på ståbrädan. Man ser även hur Stella ser ut i bilen, med normal ihopfällning av chassit och sittdelen inpackad separat. Jag har kört Stella både här ute i min kära förort och inne i Stockholms innerstad. Maxi-Cosi Stella är en väldigt lättstyrd och lättrullad vagnen. Den kan enkelt hanteras med en hand och kräver inte att du lägger tyngd på för att få den att rulla framåt. På bussar och i tunnelbanan känns den också liten och smidig, det går att ta sig runt inne i trånga butiker och Stella har lämpat sig väl som en kompanjon under mina shoppingrundor. Hjulen är stora och fyllda med foam, de har tagit sig fram på grusväg och över gräs. Det finns inte så mycket fjädring i chassit så jag skulle ändå inte klassa den som en vagn väl lämpad för terräng, mer som en stads-, bil- och shoppingvagn som ändå klarar av att hantera snö eller lite grövre underlag om den måste. Men Stella gör sig ändå bäst på lite slätare underlag. Jag har läst att andra tyckt att framhjulen varit lite skallriga, men jag har inte tyckt att det varit något som stämt in på det exemplar av Maxi-Cosi Stella som jag har kört.

Det hade varit positivt om vagnen gått att fälla med sittdelen bakåtvänd också, speciellt som att den i övrigt har så bra egenskaper för att vara en vagn som tas med på resor. Men den är nog starkare på det området när den användes ihop med babyskydd och/eller med sin smarta, ihopfällbara liggdel och väldigt intressant att det finns två olika grader av ihopfällning av chassit. Totalt sett så tycker jag ändå att Stella är Maxi-Cosis starkaste barnvagn hittills, och med tanke på prisnivån så är borde den vara ett intressant alternativ för den rätt stora målgrupp jag vet söker en vändbar, smal och smidig sittvagn som klarar även andra säsonger än den svenska sommaren – utan att bli omöjligt att köra eller för kall och öppen för barnet som ska åka. I mina ögon kan Maxi-Cosi Stella funka som endavagn men kanske ännu bättre som komplettering till en lite större duovagn!

 

8 januari, 2016 107 kommentarer

Carena Vinga

av Anna 29 december, 2015
Carena-Vinga-front

Recension av Carena Vinga
Inköp:
Carena Vinga ligger på omkring 4000 kr ordinarepris, men har även sålts för runt 2000 kr på kampanj/rea/erbjudande. Vagnen är ett recensionsexemplar från Carena.
Försäljning:
Går ej att säga, vagnen är för ny.
Typ av vagn:
Kombivagn, med liggdel som görs om till liggdel.

Nu testar jag något helt nytt, och vänder på recensionsprocessen! Carena Vinga har jag bara kört i två veckor, men intresset i sociala medier har varit stort så istället för att börja med ett kort inlägg om första intryck så börjar jag med en recension i full skala och om jag senare känner att intrycket har förändrats så skriver jag ett kompletterande inlägg. Det funkar inte med alla vagnar, en del är mer komplexa och kräver en annan typ av användning innan jag vet vad jag tycker. Och en del är bara svåra att få grepp om. Jag kan hata vagnen ena dagen, älska den nästa. Men Carena Vinga är en ganska enkel och okomplicerad barnvagn som jag faktiskt törs påstå att jag redan fått mig en ganska rättvis bild av. Det hjälper kanske till att det är den 90e barnvagnen jag kör, det har blivit enklare med tiden att avgöra vad en vagn går för.

Carena Vinga är en kombivagn, men med en lite ovanligare lösning på själva kombikonceptet. Sittdel och liggdel är samma. För att välja mellan de två olika lägena så spänner man ihop eller upp olika remmar på undersidan av klädseln. Det är väldigt snabbt gjort, går på max en minut när man väl har koll på hur allt ska fästas ihop. Madrass för liggdelen finns att köpa till separat, och det är väl ett måste om man inte tänkt använda liggdelen med mjuklift med egen bottenplatta i. Sittdelen är vändbar, suffletten förlängningsbar och vagnen kan fällas ihop i ett stycke oavsett riktning på sittdelen – dock med avsevärt bättre resultat om sittdelen är vänd framåt. Vingas sämsta egenskap är hjulen, som inte alls är så mycket att hurra över då de äter grus med ungefär samma goda aptit som jag åt kallskuret på julbordet. Carena har dock meddelat att de i början av 2016 kommer släppa en Vinga 2.0 med förbättrade hjul, vilka även kommer gå att köpa separat om man vill uppgradera sin Vinga av första generationen.

Carena-Vinga-sittdel

Vi börjar med sittdelen, den används längst och är därför i mitt tycke alltid viktigare än liggdelen! Carena Vinga har en ergonomisk sittdel, vilket syns tydligt på att sitsen är skålad (1) och att hela sittdelen fälls snarare än bara ryggstödet. Oavsett riktning på sittdelen så har Vinga tre stycken lägen: sittläge (2) med ett så gott som upprätt ryggstöd, viloläge (3) och ett fullt liggläge (ej att förväxla med plant liggläge, vilket bara en så kallad vanlig sittdel kan ha). När sittdelen är framåtvänd så skulle man kunna använda chassit som ett förlängt fotstöd, själva ramen är dock inte justerbar så sittdelen har inget ställbart fotstöd. I mitt tycke är sittdelen varken lågt eller högt placerad på chassit, utan det är en ganska normal höjd (5). För att vinkla sittdelen krävs ett tvåhandsgrepp, något jag aldrig ger en guldstjärna för direkt då jag verkligen föredrar enhandskontrollerade funktioner. Men knapparna på Vingas ram är i alla fall väldigt lättklickade, så det har inte varit något problem att vinkla sittdelen även om det suttit ett barn i.

Carena-Vinga-barn-i-sittdel

Sittdelen på Carena Vinga fungerar utrymmesmässigt alldeles utmärkt för en normalstor tvååring, och min minsting (som fyller två år om en månad) kan säkert rymmas något halvår till. Försöker man sätta en femåring i sittdelen så sticker hela huvudet upp. Det är alltså en sittdel som snarare är åt det mindre hållet, men samtidigt stor nog för att funka minst upp till den ålder då många ändå väljer att gå över till en sulky. Utrymmet på bredden är gott, även med tjockare vinterkläder och en åkpåse har min tvååring suttit bekvämt med luft kvar på sidorna. Suffletten tar inte i huvudet vare sig när den fälls ut eller när den är fullt utfälld.

Carena-Vinga-liggdel

För den som tänkt rulla bebis en Vinga kommer här en teoretisk genomgång av liggdelen. Undersidan av den övredelen av sittdelen är ihopknäppt när vagnen används som sittdel (1), och när det är dags att köra den med liggdel så spänner man upp och om spännena för att få till liggdelsdjupet i klädseln (2). Med Carena Vinga följer ett liggdelslock som träs runt liggdelens fotända (3), det vill säga den kan antagligen dubbeljobba som fotsack för ett mindre barn – det är dock inget som jag har hunnit testa än. Med suffletten fullt uppfälld och liggdelslocket på får Vinga väl godkänt för skyddet av bebis, det är avskärmat men inte helt igenstängt. För den med sommarbebis så kanske suffletten helt nedfälld känns luftigare (4). Vill man inte ha bygeln på så kan den förstås tas av helt. Liggdelen känns normal i storlek tycker jag, och madrassen man kan köpa till är ett par centimeter tjock och tillräckligt vaddera för att man ska kunna ha kvar selen under om man lägger den platt (5). Liggdelen har inga stödpinnar, det går alltså inte att ställa ned den på marken med bebis i för då sjunker den ihop.

Carena-Vinga-sufflett

Carena Vinga har en sufflett med inbyggd solkeps framtill. I detta vanliga utförandet så funkar suffletten bra i sittläge men känns kort i liggläget eller om man använder Vinga med liggdel. Därför är det verkligen positivt att suffletten kan öppnas upp med en dragkedja och förlängas med en tredje panel – som verkligen skuggar och skärmar av från kalla vindar precis som man vill att den ska. Den bakre panelen av suffletten har dessutom en rejält tilltagen vädringslucka med nät, som stängs med kardborre och kan rullas upp och då fästs ihop med ett elastiskt band. Tack vare denna vädringslucka så tror jag att Vinga kan funka bra på solsemester eller i andra varmare sammanhang.

Carena-Vinga-detaljer

Världens längsta bild med barnvagnsdetaljer kan skådas ovan, så nu gör vi bäst i att gå igenom dem noggrant tycker jag:
1 – Varukorgen är inte den största, inte den minsta. Jag har packat en normalstor skötväska, ett regnskydd, en liten matkasse samt klämt ned några tunnare jackor och det fick plats. Carena Vinga är kanske inte vagnen man storhandlar med men att gå till ICA och köra hem två kassar har funkat utmärkt. Med sittdel på, enda utförandet jag faktiskt kört vagnen i, så har varukorgen varit lätt att komma åt från båda hållen.
2 – Den här bilden skulle visa mekanismen för att hälla ihop chassit, det är en spärr på höger sida av handtaget som kläms in och dras uppåt, medan spärren på vänster sida endast dras uppåt. Tyvärr syns det lite dåligt, men det är enkelt och kräver ingen fingerstyrka.
3 – Handtaget är ett knäledshandtag som kan ställas i flera olika vinklar, jag visar här det mest uppfällda läget, ett mittenläge samt det mest nedfällda läget. Men det finns flera lägen däremellan. Jag är 170 cm lång och föredrar alltid handtagen i högsta läget, min man som är knappt 15 cm längre har ofta handtaget lägre än jag så jag vet att jag är lite ovanligt i det här avseendet. Jag hade inte mått dåligt om handtaget varit något högre, men jag har absolut inte upplevt det som för lågt.
4 – Det finns mig veterligen inget särskilt regnskydd för Carena Vinga, här har jag testat Elodie Details regnskydd på och det funkar utmärkt. Jag tror därför att Vinter & Blooms regnskydd samt Tullsas regnskydd skulle funka precis lika bra.
5 – Framhjulet är snurrbart men kan låsas i ett fast läge. Där jag bor fick vi snö först häromdagen så jag har kört Carena Vinga på välgrusade promenadvägar och det syns på hjulen.
6 – Bakhjulen ser likadana ut. Gruskorn har fastnat och låter när man kör vagnen inomhus eller på plan mark. Det är tråkigt men ju främst ett estetiskt problem, plockar man bort stenarna ser det rätt trist ut med en massa små hål. Jag ser fram emot att få testa de nya hjulen, som enligt uppgift inte alls ska ha samma problem.

Carena-Vinga-ihopfallning

Carena Vinga är smidig att fälla ihop och blir relativt kompakt ihopfälld. Hade den haft ett ställbart fotstöd hade den kunnat bli betydligt kortare då det är just nederdelen av ramen som sticker ut när vagnen fälls ihop med sittdelen framåtvänd (1). Vinklar man handtaget så är Vinga självstående (2). Vill man fälla Carena Vinga med sittdelen bakåtvänd så är det fullt möjligt när ramen är fälld till liggläge, men det går inte att låsa ihop chassit och vagnen blir rätt stor. Med sittdelen framåtvänd så låses chassit ihop automatiskt (4) vilket för att vagnen blir mycket enklare att hantera om den exempelvis ska lyftas in i en bil. Vill man fälla chassit och sittdel separat så blir vagnen förstås mer kompakt. För att lossa sittdelen antingen i detta syfte eller för att vända på den så pressar man ned en grå spärr samtidigt som men trycker in en rund grå knapp på vardera sida av chassi där ramen är infäst (5).

Carena-Vinga-köra

Viktigast av allt – hur är Carena Vinga? Jag tycker det låga priset för vagnen är en ytterst relevant faktor i hur en vagn uppfattas, jag förväntar mig helt enkelt bra mycket mer av en vagn i prisklassen 10-15000 kr än jag gör av en vagn i en prisklass på under 4000 kr. Med det i åtanke så är Carena Vinga förvånande bra. Kompromisserna som gjorts är att sittdelen inte är den största, varukorgen lite mindre rymlig än normalt och att hjulen verkligen behöver den kommande uppgraderingen. Jag kan inte säga något om den långsiktiga kvaliteten på Vinga, då jag bara kört den i ett par veckor ännu, men jag har kört den ganska hårt och tycker den får godkänt även på svåra underlag såsom kullersten. Det är uppseendeväckande mycket fjädring i chassit, det där röda man ser är fjädrarna som gör vagnen riktigt mjuk att köra. Den är alltså inte alls skakig eller stötig, utan man kan få till ett gung – vilket sällan är fallet med den här typen av vagn i budgetprisklass. Suffletten är toppen, det ställbara handtaget funkar också bra men det jag blev allra gladast för var benutrymmet. När jag går mina powerwalks så tar jag riktigt rejäla kliv och det är inte många barnvagnar där jag inte sparkar i eller åtminstone har känslan av att när som helst kunna sparka i. Med Carena Ving tog tårna inte i vagnen trots att jag verkligen ansträngd mig att ta fånigt långa steg. Så av den anledningen tycker jag inte ens att vagnen ska ha större varukorg, för det är i mina ögon så väldigt positivt att benutrymmet är så pass väl tilltaget.

Min tvååring har sovit bra i vagnen, fempunktsselen har varit enkelt att justera och den har funkat bra med åkpåse även fast det inte går att trä åkpåsen över ryggstödet då sittdelen sitter ihop med suffletten med en dragkedja. Med nya hjul som inte äter grus finns det inte mycket kvar att anmärka på. Av det jag vet nu om Carena Vinga så tycker jag att den känns väldigt prisvärd och jag tror att det med rimliga förväntningar är lätt att bli nöjd med sin Vinga.

29 december, 2015 13 kommentarer

Moweo Curro

av Anna 25 oktober, 2015
Moweo-Curro-front

Recension av Moweo Curro

Inköp: Moweo Curro i duo ligger på omkring 4000 kr, detta är ett recensionsex från Jollyroom.
Försäljning:
Oklart, det finns ingen ute till salu för närvarande.
Typ av vagn:
Duovagn, med separat sitt- och liggdel.

Moweo är ett barnvagnsmärke som uteslutande säljs hos Jollyroom, och från Moweo finns allt från duovagnar och rejäla sulkys till paraplyvagnar. Jag har tidigare skrivit om Moweo Magro. Moweo Curro är en duovagn med separat sitt- och liggdel. På pappret har Curro många funktioner och egenskaper som ofta efterfrågas i en duovagn. Sittdelen är vändbar, handtaget är justerbart i höjd och varukorgen är rymlig samt lätt att komma åt.

Fortsätt läsa
25 oktober, 2015 1 kommentar

Smile mot Curro

av Anna 17 augusti, 2015

Brio Smile vs Moweo Curro

Det är fullt ös på barnvagnsfronten just nu, många recensionerna som ska färdigställas efter sommaren men också mycket nytt som nyss rullat över tröskeln. Under helgen har jag intensivkört två nyanlända vagnar – Brio Smile och Moweo Curro. Brio Smile har jag redan recenserat här på bloggen medan Moweo, som säljs av Jollyroom, är ett nytt märke för mig. Tanken är att jämföra dessa två vagnar för att se vilka för- och nackdelar de har samt för vilken typ av användning de passar. Både har ju ett nypris som är mer åt budgethållet i jämförelse med att nypris för allt fler barnvagnsmodeller ligger på allt mellan 10000 och 15000 kronor. Vagnarna har en del likheter och en hel del olikheter. Om det är någon särskild funktion hos Smile och Curro ni vill ha jämförd, lämna gärna en kommentar så ska jag se till att få med det i mitt kommande recensions/jämförelseinlägg här på bloggen.

Andra kommande recensioner är av Bugaboo Runner, Moweo Magro, Quinny Zapp Xtra 2.0 samt två cykelvagnar som också de kommer att jämföra – Nordic Cab Explorer och North 13.5 Speeder.

17 augusti, 2015 2 kommentarer

Teutonia Fun

av Anna 16 juli, 2015

Teutonia-Fun-front

Recension av Teutonia Fun.
Inköp: 
Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspriset för Teutonia Fun Black Edition med sittdel och AirRide-hjul är cirka 5000 kr.
Försäljning: 
Denna version av Fun finns inte till salu begagnat ännu.
Typ av vagn:
Fun kan användes både som duo och kombivagn.

Mina tidigare erfarenhet av Teutonia, innan denna vagn rullade över min tröskel, omfattade både Fun och Cosmo men av lite äldre årsmodeller, runt 07-09 ungefär. Jag har aldrig kört en Teutonia privat, utan detta var när jag tidigare jobbade som barnflicka medan jag studerade. Gemensam nämnare för de båda familjerna som ägde en Fun var en yttepytteliten hiss som det var viktigt att barnvagnen gick in. Även Cosmon var trångt packad när den skulle färdas med hiss genom trapphuset. Så för mig har Teutonia framför allt varit vagnar som passat bra när man bor i äldre hus inne i city. De har varit helt okej att köra, men de har inte gjort ett intryck som fastnat hos mig. Denna Teutonia Fun från år 2015, Black Edition med de nya, så mycket bättre än de gamla, AirRide-hjulen i gummi har vänt upp och ned på hela min syn på Teutonia. Den här vagnen gillade jag. Och min man, som just nu är föräldraledig och kör vagn mer än jag gör, körde endast Fun under den period som vi hade den hemma. Och med tanke på att han är gift med mig så kan man nog förstå att han hunnit testa en del och med tiden blivit kräsen när det kommer till barnvagnar. Det är inte bara körkänslan om är god, det finns många bra egenskaper hos Fun och om Teutonia fortsätter utveckla i den här riktningen så tror jag det finns en bra grund för en comeback för detta märke. Teutonia var ju en gång i tiden en dominant på marknaden.

Teutonia-Fun-ryggstöd-handtag

Teutonia Fun har en vändbar sittdel och ett ställbart handtaget. I och med att Fun kan användas som kombivagn, det vill säga med mjuklift eller hårdlift i sittdelen, så har vagnen fullt plant liggläge. Den har även två vilolägen, samt ett sittläge. Att ställa in lutningen på sittdelsryggen är enkelt, på baksidan av ryggstödet finns ett reglage med en spärr som trycks in för att ryggstödet ska bli rörligt. Detta kan med lätthet göras med en hand, och personligen föredrar jag ryggstöd med just enhandsfällning.

Handtaget på Fun har en knäled och kan ställas i ett åtskilligt antal vinklar. Rakt upp är maxläge åt det hållet, vill man få vagnen att ta mindre plats så kan man göra som på handtagsbilden längst till höger överst. När handtaget viks in helt mot sittdelen så sparar man utrymme bakom vagnen exemplevis i kollektivtrafiken. För att reglera handtaget krävs det att man pressar in båda de gråa knapparna på insidan av knälederna. Det kan uppfattas som lite trögt i början men när man väl värmt upp vagnen så gör de inte något motstånd längre och då tycker jag att de är enkla att trycka in.

Teutonia-Fun-sufflett

Suffletten på Fun är så gott som perfekt. Helt bakåtfälld håller den sig slickad mot chassit. Jag uppskattar det faktum att inget överflödigt tyg hänger ned eller är bylsigt, så att vagnen smutsas ned i onödan vid ihopfällning. Suffletten kan sedan fällas ut i fyra olika lägen och har dessutom en rejält tilltagen solkeps, som väl utfälld för att barnet i vagnen skärmas av helt och hållet från både ljus och vind. Vissa suffletter tenderar att sitta som stadigast när de är som mest utfällda, men Funs sufflett har lyckats bra med att hålla sig på plats även i mellanlägena.

Teutonia-Fun-detaljer-1

Bygeln på Teutonia Fun är en swingaway (1), som kan öppnas upp och vinklas bort för enklare i- och urtagning av barnet. Vill man ta bort bygeln helt så är det förstås inget problem. Bygeln är klädd i tyg och mjuk att hålla i. Något som jag uppfattar som lite ovanligt är dock att bygeln är rörlig, den kan böjas lite fram och tillbaka. Jag tycker inte att det är något som stör men det sticker ut lite från de annars ofta hårda och helt fasta byglar som många sittdelar har. Att handla med vagnen har funkat riktigt bra. Teutonia Fun är ju en rätt nätt vagn, 55 cm bred, men varukorgen är väldigt rymlig och dessutom enkel att komma åt från alla håll (2). Det även när sittdelen är fälld till liggläge. Samtidigt har varukorgen bra kanter som håller småsaker på plats, och långsidorna är lite töjbara så att stora föremål kan föras in även från det hållet.

Något äldre versioner av Teutonias vagnar har kritiserats kraftigt för är hjulen. De har varit hårda och skumpiga, snabbt blivit fula av grus men framför allt så har hjulen bokstavligt talat ätit grus. Småstenar har tagits sin in inuti hjulen vilket innebär att vagnarna efter en tids användning skramlat som en skallra när man kört runt med dem. Dessa nya gummihjul som denna Fun utrustats med kallas för AirRide, och de är verkligen fantastiskt bra (3). Lagom mjuka, väldigt slitstarka och tar sig över grus utan att äta minst lilla tugga småsten. Tysta och lättrullade. En väldigt bra typ av hjul för den som inte vill ha luftfyllda däck men ändå en snarlik körkänsla. Framhjulen kan låtsas i fast läge om an vill ha enklare för att komma fram i terräng, den gråa spärren vrids bara runt framhjulsfästet (4). Framhjulen i sig är rätt små (5), men har faktiskt klarat av skogsleder och grusväg med ett väl godkänt. Något som bidrar till detta är förstås att chassit har en god fjädring som gör färden mjukare.

Teutonia-Fun-detaljer-2

Detaljerna hos Teutonia Fun är väl genomtänkta. Först var jag inte ett jättefan av hur Teutonia löst ventilation och vädring i sittdelen sommartid. Den nedre delen av sufflettens yttertyg öppnas upp tvärs över suffletten med en dragkedja och sedan lossar man tyget från ryggstödet, där det sitter fäst med tryckknappar. Det som då återstår är ett lager nät, som släpper in rikligt med luft (1). Har man barnet liggandes direkt i sittdelen kommer det förstås även in en del sol, men har man en mjuklift i så kommer dess kant skugga barnet samtidigt som luften lättare kan cirkulera. Jag hade nog föredragit att ha nätdelen av suffletten lite högre upp, men det är bra att en så rejäl ventilation finns för suffletten är tillverkad i ett kraftigt tyg. Toppen på höst och vinter men kan säkert blir lite svettigt vid varmare väder.

För att lossa sittdelen så krävs två händer, på båda sidor av sittdelens undersida finns en grön spärr som ska dras åt sidan och en grå spärr som ska pressas in (2). Dessa spärrar har minne, det vill säga man kan pressa in dem en i taget eller båda samtidigt, och sedan släppa taget men de förbli ändå lossade. Det underlättar helt klart att man kan sköta den biten i lugn och ro och sedan lyfta sittdelen i bygeln för att vända den, eller för att packa in den separat i bilens bagageutrymme. Bromsen är den smarta varianten som pressas nedåt både när den ska lossas och bromsas. Insidan av suffletten visar att vagnen är tänkt även för den lilla bebisen, där finns två öglor anpassade för att kunna hänga en barnvagnsleksak i (4).

För att fälla fotstödet – vilket man kan ha antingen vågrätt, halvt eller helt nedfällt – så trycker man in den gråa spärren på ena sidan av det (5). Fotstödet får ett plus för enhandsjustering men ett litet minus för att jag upplevde att det tog ett tag att lära sig att få till den rätta knycken för att smidigt vinkla det.

Teutonia-Fun-sittdel

Hittills mest lovord om Teutonia Fun, och de är alla sanna. Men självklart är ingen vagn perfekt. Och till Funs nackdel är storleken på sittdelen. Ett litet barn sitter riktigt bra i den. Min yngsta är 14-16 månader gammal på bilderna ovan och uppskattningsvis omkring 80-85 cm lång. Och han kan säkert växa ett år till och ändå sitta bra. Men efter 2,5 år tror jag att de flesta kommer uppleva att ens barn vuxit ur Funs sittdel. Användningstiden får därför anses vara något begränsat. Nu är det väl dock ändå vanligt att man vid den åldern övergår till en enklare sulkyvariant av barnvagn, men vet man med sig att man får väldigt stora barn och att man vill kunna använda samma barnvagn hela barnvagnsperioden så är detta något man bör vara medveten om. Med det sagt; från att en bebis kan sitta upp och de närmsta åren därefter så är sittdelen väldigt mysig och fint ombonad för barnet. Klädseln är lagom vadderad, det finns grensele ihopknäppt runt bygeln och selen är enkel att använda och har rejäla axelkuddar för ökad åkkomfort. Axelbanden av selen kan även justeras i höjd på ryggstödet. Själva fotstödet har ingen klädsel, stort plus för ett barn med skor och textilklätt fotstöd är ändå ingen rolig kombination.

Teutonia-Fun-ihopfälld

Så, Teutonia Fun är eller åtminstone var känd för att vara petite i sina mått och gå in överallt. Och det tycker jag stämmer väl, i uppfällt läge känns den riktigt smidig. Men ihopfälld är den tyvärr inte lika banbrytande i storlek. I vår bil, en VW Touran, så gick faktiskt Fun precis på millimetern in i bagageutrymme uppfälld med handtaget infällt (1). Men ihopfälld med sittdelen på, framåtvänd, så är vagnen faktiskt ganska klumpig (2). Det blir klart bättre om sittdel och chassi fälls separat (3). Sittdelen kan då vikas ihop och blir kompakt, och chassit blir mer lätthanterligt. På chassit finns en rem fastnitad som med hjälp av tryckknapp kan låsa ihop det, så att vagnen blir enklare att lyfta och bära (4). När vagnen är uppfälld så kan remmen snurras ett varv runt chassis och sedan fästas ihop med kardborre (5).

Teutonia-Fun-mjuklift

Av förklarliga skäl, min bebis är inte längre rent tekniskt en bebis, har jag inte kunnat testa Teutonia Fun annat än som sittvagn. Men för den som är intressera av Fun som kombivagn så kan jag bjuda på lite bilder på hur Teutonias egen hårdlift sitter i vagnen. En hårdlift har alltså lite mer stadga än en mjullift. Liften kan förstås fästas ordentligt i sittdelen och passformen är superb. Locket är helt avtagbart, smart om man ska få en sommarbebis, och det finns gott om smarta förvaringsfickor. Ska man parkera vagnen i ett barnvagnsrum och bära bebis uppför trappor så är den här typen av kombivagn en smart lösning.

Teutonia-Fun-att-köra

Med de förbättringar som genomförst på Teutonia Fun så har jag fått en helt ny syn på vagnen. Jag kan nästan tycka att det är synd att den här versionen kom för ett år sedan, så hade jag fått möjlighet att testa den även med liggdel och hunnit köra den en ännu längre period. Både jag och min man gillade verkligen att köra vagnen, lika mycket för kortare turer till förskolan och mataffären som för de rejäla långpromenaderna på över en mil. Vagnen är enkel att svänga och manövrera, lätt att packa, funktionerna är alla genomtänkt och utformade för att göra det så enkelt som möjligt för mig som förälder att använda vagnen. Ettåringen sov väldigt gott i Fun och när han var vaken och satt upp i den så märkte vi tydligt av hur mycket han uppskattade sittdelen. Den är väl anpassad för hans storlek och att han såg ut på sidorna så bra visade han mycket uppskattning för. Suffletten i dessa fulla längd är redan saknad, nu när jag kör andra vagnar som inte lyckats alls lika bra som Fun på den punkten.

Enligt min mamma var det Teutonia eller Emmaljunga som gällde när jag var liten. För förstagångsföräldrar idag så är Teutonia dock inte ett särskilt känt märke. Men det förtjänar sin comeback. Så bra som denna Teutonia Fun är så borde fler få upp ögonen för både märket och modellen. Själv känner jag efter denna positiva erfarenhet ett omåttligt sug efter att se vad den nya Teutonia Cosmo går för, och om Cosmo kan ha fått ett lika lyckat ansiktslyft i och med att det är den enda andra Teutonian jag har erfarenhet av. Om något hunnit räkna ut Teutonia från marknaden så misstänker jag att det gjordes alldeles för tidigt. Jag var själv nära att gå i den fällan. Men nu vet jag att jag hade fel. Det ska bli kul att se hur Teutonia tar detta vidare framöver!

16 juli, 2015 8 kommentarer

Hesba Corrado

av Anna 24 juni, 2015
hesba_1

Recension av Hesba Corrado
Inköp: 
Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspriset för Hesba Corrado med sittdel och hårdlift ligger på omkring 12000 kr.
Försäljning: 
Det finns ont om nyare modeller av Hesba på andrahandsmarknaden.
Typ av vagn: 
Kombivagn med hårdlift som placeras i sittdelen.

I slutet av maj 2014 påbörjade jag en lite temaperiod på bloggen som jag kallade fyra fasta hjul. Jag ville köra en vagn för bebisar och en vagn för lite större barn. Nu känner jag mig säker på att fasta framhjul är och förbli något som inte passar just mig som person, men min slutgiltiga intryck av Hesban är ändå gott. Om jag en dag skulle behöva en vagn med fyra fasta hjul, så skulle jag absolut kunna tänka mig att köra Hesba lite mer. Vissa av mina fördomar om den här typen av vagn kom faktiskt riktigt på skam. Jag trodde att den omöjligtvis kunde göra sig väl inne i stan men väl i city så visade den sig vara ganska lättkörd och smidig ändå. Vagnen har enbart körts med en 3-5 månader gammal bebis i hårdliften, sittdelen har jag endast testsuttit bebis i. Jag kommer därför bara kunna uttala mig om vagnen som liggvagn och när den har begränsad viktbelastning. Bebis vägde under 7 kg och Hesbas maxviktskapacitet för sittdelen är 15 kg.

hesba_allmant

Hesba Corrado ser ut som en vagn som en kunglighet skulle kunna köra runt med. Det kromade chassit och den städade retrolooken drar till sig både blickar och komplimanger. Först när man tittar lite närmare så inser man att Hesba ändå plockat in en del moderna funktioner i vagnen, det tydligaste exemplet på det är väl knäledshandtaget. Handtaget är ställbart i flera olika vinklar och kan vikas in nedåt så att vagnen tar upp mindre plats på längden när den ska lastas in i bilen eller när man åker buss eller tunnelbana. Jag tyckte att det var riktigt bekvämt att hålla i och långt nog för att jag ska kunna komma bort från vagnen tillräckligt för att kunna ta ut stegen rejält. Att gå raskt med långa kliv är något Hesban enkelt lockar en till med sitt magiska gung. Det här är vagnen absolut bästa egenskap, den glider fram så mjukt och barnet i vagnen vaggas till sömns utan att själv riktigt förstå vad som hände. Inte för att den ser ut som det men Hesba Corrado visade sig därför vara en väldigt bra promenadkompis när man ska ta sig en powerwalk genom Nacka naturreservat.

hesba_utrymme

Hårdliften till vagnen är stor och rymlig, jag får innermåtten till cirka 80 x 34 cm. En normalstor bebis på 3,5 månad har som man ser på den somriga bilden ovan riktigt gott om luft i både huvud- och fotändan. Tar man ur hårdliften och lägger barnet direkt i sittdelen så blir det förstås ytterligare några centimeter åt alla håll. Liggdelen är faktiskt så rymligt att jag använde de två nedre decimeterna som ett förvaringsutrymme för småsaker jag önskade ha nära till hands. Varukorgen är dock relativt stor den också. Metallkorgar är ju alltid rejäla och känns väldigt svåra att råka förstöra på grund av överbelastning. Enda nackdelen jag ser men den typen av varukorg är att man inte kan förvara småsaker direkt i den utan måste ha en väska eller påse däri. Utan att behöva krångla fick jag ned en rejäl skötväska, en bärsele och en rejäl shoppingkasse. Det skulle inte vara svårt att handla mat med Hesba Corrado för det går med enkelhet att ställa i alla fall två matkassar under vagnen. Hårdliften är mysig med sitt vackra innertyg och vill man göra den mer ombonad och lite trängre för det lilla barnet så kan man vintertid få ned de flesta åkpåsar i vagnen och på sommaren går det att bädda med lakan och få vagnen sval.

hesba_detaljer_1

1: Bromsen är av den klassiska modellen som kniper åt direkt på hjulen. Den är riktigt hård och om sanningen ska fram var jag första tiden lite irriterad över att jag fick ta i så med foten för att kunna låsa upp den, för att låsa gick på ett kick. Sen kände jag mig lite dum när jag insåg att bromsen inte hade fått sin form för att bara vara snygg, den hade ju en funktion. Böjen i mitten är till för att man enkelt ska kunna trycka nedåt för att få bromsen att låsas upp. När jag väl insett det så blev det förstås betydligt enklare.
2: Så här ser den lilla spärren ut som håller sittdelen kvar på chassit. Den sitter stadigt men för den som precis som jag oftast kört vagnar med en annan typ av låsning av sittdel till chassit så kändes den här lösningen ganska analog, men samtidigt väldigt säker. Man ser med blotta ögat om man klämt åt tillräckligt eller inte.
3: En annan lösning som jag var lite mindre förtjust i är hur suffletten justeras på sittdelen. Att den kan justeras i längd längs med sittdelen känns väldigt smart, då kan man enkelt anpassa hur mycket man vill ska skuggas utifrån längd och storlek på barnet. Dock kändes det ibland lite för tidsödande att behöva skruva upp två skruvar, en på vardera sida, för att åstadkomma detta.
4 och 5: För att fälla ihop chassit så drar man upp två svarta plastringar som håller handtaget låst mot chassit, sedan viker man bara handtaget framåt för att fälla vagnen – efter att man lossat säkerhetsspärren på andra sidan av vagnen.

hesba_ihopfallning

Det går att fälla Hesba Corrado med sittdel och hårdlift på, som bilden överst visar. Den blir dock inte särskilt liten i storlek om man gör så. För mest kompakt förvaring så tar man därför av sittdelen först, fäller chassit separat och staplar sedan sittdelen med liften i, ovanpå chassit. Vår bil är en normalstor VW Touran och Hesban rymdes fint i bagageutrymmet, men inte på djupet utan bara på bredden. Ska man ha vagnen som en bil som regelbundet ska stoppas i och ur en bil så är det antagligen klokt att ha en större bagagelucka så att man slipper plocka isär vagnen men kan rymma både den och annat man behöver ha med sig. Det jag gillar med den här typen av ihopfällning av en vagn är att det är så enkelt, vilken morfar eller farmor som helst som ska ut med sitt barnbarn kommer fixa det genom enkel logik. Uppfällning är lika lätt den, lyft vagnen i handtaget tills chassit är utfällt och kläm ned plastringarna igen.

hesba_hjulen

Hesba Corrado kanske ser stor ut men i själva verket är den till bredden sett helt normal, även ställt mot vanliga, moderna vagnar. Vid hjulen (1) så är Hesban cirka 57 cm bred, vid navkapslarna cirka 61-62 cm (2) och vid bromsen är den 60 cm bred (3). Hjulen är av vit gummi och verkar tåla både grus och annat ojämnare underlag väl. Navkapseln har en liten reflex, vilket känns modernt, men det känns tråkigt att de ska sticka ut så mycket som de gör med tanke på att en vagn som är smalare än 60 cm är en vanlig förfrågan från familjer som bor i hus med små hissar. På bilden ovan syns även vagnens fjädringsmekanism, och Hesba har som sagt en mycket god fjädring både i sidled och på höjden.

hesba_detaljer_2


Tar man ur hårdliften och tittare närmare på sittdelen så hittade man följande:
1 och 2: Ställbart fotstöd som kan låsas i flera olika lägen och som känns både stadigt och stabilt.
3: Sele som går att reglera i längd och som är fäst i sittdelen både vid axlarna och i sidorna, samt förankrad runt grenstroppen fäst i vagnens bygel. Bygel är avtagbar och med lite stuns i så att den kan böjas åt sidan lite grann.
4: Sufflettfästena ser precis ut som på min dockvagn från när jag var liten, blev lite nostalgisk över hur snygga de är. När suffletten bara ska vara delvis uppfälld eller när den ska fällas ned så är fästet vinklat som på bilden…
5: …och när suffletten ska vara fullt utfälld i spänt läge så trycker man till sufflettfästet nedåt så att det blir rakt. Fördelen med den här typen av fäste är att suffletten verkligen sitter som den ska och aldrig glider bakåt, nackdelen är att man ibland kan få ta i för både kung och fosterland för att lyckas trycka fästet på plats. Sånt där brukar alltid ge med sig efter en viss tids användning men har man svaga händer kan det var lite jobbigt när man inte lyckas uppbåda tillräckligt med kraft för att spänna suffletten fullt ut.

hesba_sittdel

Sittdelen är som sagt både stor och rymlig, mina äldre barn hade fått plats upp till åtminstone två års ålder. Sittdelen är förstås vändbar och det känns som att vagnen kan växa med barnet. Det enda hos Hesba Corrado som känns för litet är suffletten. Även om den kan justera längs med sittdelen och på så sätt skugga där man önskar, så är den snäppet för kort för min smak. Med hårdliften i så kan solen skina rakt in i bebisens ansikte även om jag lagt honom så högt upp i vagnen som möjligt. Vid promenader på de mest soliga dagarna och på kvällen, när solen står lågt, så har jag varit tvungen att hänga en sjal en bit ner över suffletten för att bebisen inte ska bli bländad. När Hesba i så många andra avseenden på ett snyggt sätt lyckas blanda det klassiska med det moderna så hade jag önskat mig antingen en sufflett som gick att fälla fram ett steg till, eller en solskärm som kan vikas ut vid behov.

Den stora behållningen med Hesba Corrado är definitivt den härliga körkänslan. Vagnens sköna gung, bra rull och känsla av lätthet. Trots att jag när det är ont om utrymme måste lyfta handtaget eller trycka ned det för att istället lyfta framhjulen på vagnen så känns det inte allt för tungt att svänga vagnen. Om den är lika välbalanserad med ett större barn i sittdelen låter jag dock vara osagt. Vagnen är perfekt för långa promenader i öppna utrymmen, jag önskar bara jag hade en träningoutfit som kunde matcha vagnen på ett värdigt sätt vid motionspromenaderna. Neonrosa och klassiskt smalrandigt, marinblått passar inte riktigt ihop. Det är inte det bästa alternativet för den som vill ha en kompakt vagn, trots att den inte är särskilt bred, och inte heller för den som ska fälla vagnen ofta. Däremot överraskade den med goda kvaliteter vid promenader både i stadsmiljö och i naturen. Fyra fasta hjul förblir något som inte riktigt klickar med mig, men om alla vagnar med swivelhjul plötsligt utrotades av en meteor så skulle Hesba Corrado stå med på min lista över möjliga barnvagnsalternativ. Om inte annat så är urbota stilig, det hände titt som tätt att jag och vagnen blev stoppad av gatan av förbipasserande som vill beundra den!

24 juni, 2015 4 kommentarer
  • 1
  • …
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • …
  • 12

Hej! Jag som driver Allt om barnvagnar heter Anna Lavfors, och har fyra barn. Jag har testat och skrivit om vagnar och tillbehör sen 2011, och under dessa år kört mer än 200 olika barnvagnar. På Allt om barnvagnar uppdaterar jag med nya recensioner av barnvagnar, åkpåsar, ståbrädor, skötväskor och andra barnvagnstillbehör, samt rapporterar om de mesta intressanta barnvagnsnyheterna.

Alla recensioner är oberoende och skrivs av mig som objektiv barnvagnsexpert. Jag har aldrig fått betalt för att skriva om något, och väljer själv vilka vagnar eller tillbehör jag tycker är intressanta att testa.

Har du en barnvagnsfråga?
Då kan du maila mig på alltombarnvagnar@yahoo.com

Vill du diskutera barnvagnar med andra?
Gå med i min grupp Barnvagnar! på Facebook.


    Tillbaka till toppen
    Allt Om Barnvagnar
    • Om mig
    • Recensioner
      • Guide
      • Jämförelse
      • Skötväskor
      • Vagnar
      • Åkpåsar
      • Övriga tillbehör
    • Barnvagnar
      • Cykelvagn
      • Duovagn
      • Joggingvagn
      • Resevagn
      • Sittvagn/sulky
      • Syskonvagn
    • Tillbehör
      • Andra tillbehör
      • Handvärmare
      • Regnskydd
      • Sittdyna
      • Skötväska
      • Ståbräda
      • Transportväska
      • Åkpåse
    • Märken
      • 1
        • 7 A.M.
        • Bugaboo
        • Brio
        • Babystyle
        • Babyzen
        • Baby Jogger
        • Beemoo
        • Bjällra of Sweden
        • BOZZ
        • Brio
        • Britax
        • Bugaboo
        • Bumprider
        • Carena
        • Chicco
      • 2
        • Crescent
        • Cybex
        • Diono
        • Dubatti
        • Easygrow
        • Easywalker
        • Elodie Details
        • Emmaljunga
        • Goodbaby GB
        • Greentom
        • Hamax
        • Hauck
        • Hesba
        • iCandy
        • Inovi
      • 3
        • Joie
        • Joolz
        • Kronan
        • Littlephant
        • Maxi Cosi
        • Mountain Buggy
        • Moweo
        • Mutsy
        • Najell
        • Nordic Cab
        • Nordic Crown
        • North 13.5
        • Nuna
        • Orbit Baby
      • 4
        • Vinter & Bloom
        • Outlook
        • Petite Chérie
        • Phil & Teds
        • Quinny
        • Skip Hop
        • Stokke
        • Teutonia
        • The Buppa Brand
        • The Tiny Universe
        • Thule
        • Trille
        • UPPAbaby
        • Voksi
    • Övrigt
      • Anna tipsar
      • Blandade inlägg
      • Bra att ha
      • Fixa vagnen
      • Mässor
      • Resa med vagn
      • Städa vagnen
      • Årskrönikor
    Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok