Duovagn

Recension av Diono Quantum Classic
Inköp: Ordinarie inköpspris för Quantum Classic är cirka 7995 kr. Vagnen jag kört är ett recensionsexemplar från Diono.
Tillbehör: Sittdyna, luftpump, regnskydd och babyskyddsadapter.
Typ av vagn: 2-in-1-vagn, kombivagn.

Diono är en tillverkare som i Sverige antagligen inte direkt förknippas med barnvagnar utan desto mer med barnvagnstillbehör. Jag har tidigare skrivit om olika sommartillbehör, såsom parasoll, mugghållare etc från Diono. Med modellen Quantum så är tanken nu att slå sig in också på barnvagnsmarknaden. Quantum finns i ett antal olika versioner och den jag har testat kallas Quantum Classic. Den har en liggdel som byggs om till sittdel, och vice versa. Det finns alltså ingen separat ligg- eller sittdel som behöver förvaras, inte ens ett extra tyg eftersom att det är själva klädseln som konfigureras om efter behov. Diono Quantum Classic tar 9 kg i liggdelen och ombyggd till sittdel är vagnen godkänd för hela 22 kg. Den är ganska tung med sina 14,3 kg men helt normalbred. Över bakhjulen mäter vagnen 61 cm.

Som liggvagn är Quantum Classic både ombonad och rymlig. Med hjälper av dragkedjor fäster man väldigt snabbt ett ljust innerfoder längs med ramen och sen lägger man bara i den medföljande madrassen. Sittdelsklädseln med selen finns kvar där under men tar man sig tiden att lägga den plant så tycker jag inte att den känns nämnvärt genom madrassen. Själva spännen kan man placera så de ligger mot sidorna. Även liggdelslocket fäst med dragkedja och har en bra kant som står upp en bit. Men bäst av allt är förstås att det tack vare den enorma suffletten är väldigt enkelt att skärma av liggdelen så att det är mörkt och lugnt där inne.

När det är dags att byta över till sittdel så byggs Diono Quantum Classic väldigt enkelt om. Det är faktiskt så snabbt gjort att man kan byta mellan lägena fram och tillbaka under dagen, vilket kan vara smidigt för den som har ett barn som villa halvsitta och vara vaken på förmiddagen men kanske ville sova plant efter lunchen. När liggdelen görs om till sittdel så blir det en ergonomisk sittdel, alltså med en skålad form även när sittdelen vinklas ned till liggläge. För att forma om liggdelen till sittdel så plockar man bort madrassen, tar ut innerfodret och sen spänner man ihop tyget. På bilderna ovan ser man till höger hur remmarna göms när Quantum Classic används som liggdel, en snygg detalj tycker jag då det inte är särskilt fint med hängande remmar. Bilden till vänster visar hur man spänner ihop tyget dels i huvudändan, dels i höjd med barnens knän och även hur man spänner fast sittdelstyget runt en metallbåge under barnets rumpa när Quantum ska användas med sittdel.

Sittdelen är rymlig, framför allt på bredden. Då sitter ändå den medföljande sittdynan i sittdelen på bilderna. Min minsting är bara ett år gammal och inte någon bjässe men i Diono Quantum Classic kan hon växa i minst ett år eller två utan att vagnen känns för liten. Med tanke på den höga maxvikten så får Quantum ändå anses ha en lång användningstid. Suffletten går också högt upp när den är utfälld, min ettåring är 75 cm lång och har närmare två decimeter kvar mellan huvud och innertyg. Selen i sittdelen är en fempunktssele som är enkel att ta isär i fem delar, vilket underlättar om man vill sätta i åkpåsar i vagnen. Bygeln är av swing away-typen och utmärker sig lite genom att ha knappen på insidan av bygeln – det är lite vanligare att den är placerad på utsidan. Vad gäller användning tycker jag nog inte att den detaljen gör någon större skillnad men jag stod och snurrade på bygelns fästen några gånger innan jag insåg varför jag inte fick den att klicka i. Den var förstås åt fel håll. Den medföljande sittdynan har lite memory foam-känsla i sig och väldigt bra passform i sittdelen. Jag har även använt Quantum Classic med några olika universalåkpåsar, hela tiden med sittdynan kvar under, och ändå har vagnen känts rymlig i sittytan.

Sittdelen har en spärr överst på ramen och lossar man den kan sittdelen vinklas från sittläge ned till två olika vilolägen och ett liggläge. Spärren är väldigt enkel att använda, man behöver inte vara stark i nyporna för att få upp den. Även fotstödet kan regleras, för det krävs ett tvåhandsgrepp då fotstödet har knappar på båda lederna.

Suffletten är den detalj hos Diono Quantum Classic som jag gillar allra mest. Såhär långa borde alla suffletter kunna bli, det finns många andra tillverkare som borde ta anteckningar när de betraktar Quantum. Inte nog med att den har tre rejäla paneler i suffletten i första läget, det går också att fälla ut en rejält tilltagen solkeps. Det gör att barnet är skuggat i princip ned till fötterna. Men ventilationen behöver man ändå inte oroa sig över. Dels kommer det in en del luft vid fotändan, dels kan hela den bakre panelen lyfts upp. Under yttertyget finns då ett lager meshnät. Mitt på suffletten finns dessutom en tittlucka i klarplast. Även den har meshnät inbyggt, antagligen för att man ska kunna hålla koll på barnet utan att stark sol skina rakt in. Den här typen av sufflett är i mitt tycke lika effektiv vid soligt väder som den är på vintern. Jag har kört Diono Quantum vid minusgrader och det är väldigt skönt att veta att min ettåring ligger där inne i som en kokong av varm luft, då det är väldigt svårt för isiga vindar att ta sig in när suffletten fälls helt vägen ut.

Diono Quantum Classic har framtill på chassit små, svängbara hjul som kan låsas i fast läge (1). Hjulen har blivit lite ruggiga i ytan, men inte så att det fastnar stenar i dem vad jag har kunnat se. Och då har vagnen ändå körts mycket på grusigt underlag. Det jag upplever som problematisk med framhjulen på Quantum Classic är dels att de är underdimensionerade i storlek, dels att de sitter för långt in på vagnen (2). Att de är små innebär att de lätt kör fast sig. Med lite större hjul fixar en vagn små kanter och andra ojämnheter utan att man behöver hjälp till för att få upp och över ekipaget. Men Quantum har en förmåga att tvärstanna i en del av de lägena, något jag inte tror att den skulle göra om framhjulen fått samma eller åtminstone snarlika dimension som bakhjulen. Att hjulen sitter lite för långt in på chassit innebär att Quantum Classic på underlag som sluttar sidledes har väldigt lätt för att dra åt ena hållet. I längden blir det lite tungt för den som kör vagnen att hela tiden korrigera upp och hålla rak kurs. Bakhjulen har dock fungerat mycket bra (3). De var enkla att pumpa upp och är stora nog för att mjukt kunna rulla fram över både snö och gräs. Varukorgen är rymlig och kan enklast kommas åt bakifrån (4). Men även framifrån och från sidorna kan man packa in mindre föremål  och jag får utan problem in en vanlig handling av mat bredvid en skötväska. Också fotbromsen är genomtänkt och har fungerat felfritt (5). Den sliter aldrig på ens skor, då man både låser och låser upp bromsen genom att trycka ned med foten. När bromsen är låst så syns det tydligt genom att röda markeringar på chassit blottas.

Diono Quantum Classic har en inte helt vanlig ihopfällningsprocedur. På handtaget sitter en spärr som ska dras åt sidan, sedan vride man runt handtaget och fäller det samtidigt nedåt (1). I samma veva viks hela chassit ihop. Vagnen kan fällas ihop med sittdelen på, men den blir väldigt lång och ganska klumpig, och sittdelen måste vara framåtvänd (2). Jag tycker vagnen blir betydligt mer kompakt, samt enklare att packa in i en bil, om man fäller chassit för sig och sedan staplar sittdelen ovanpå (3). Bara chassit när det fälls ihop får en väldigt bra storlek. Quantum Classic är en vagn som funkar bra för föräldrar av olika längd, då handtaget kan gå från normallågt till riktigt högt (4). Handtaget har lite speciellt form, och omfånget är något grövre än normalt. Har man väldigt små händer kanske man tycker det är svårt att få till ett bra grepp. För mig funkade det helt okej, för min man med större händer var det inget problem alls – men även han reagerade på att handtaget är bredare än vad han normalt är van vid. Handtaget höjs och sänks genom två knappar på insidan. Ett annat par knappar som lite lite halvt dolt, är spärrarna för att vända på sittdelen. Man hittar dem på mitten av sittdelsramen, i höjd med infästningen på chassit ungefär (5). Även dessa spärrar är väldigt enkla att trycka in, sedan kan man bara behålla samma grepp och lyfta sittdelen rakt upp.

Rullet i Diono Quantum Classic funkar bra på platta underlag. Jag tycker vagnen fixar lite grus och knögglig is utan större bekymmer. Men går man i villaområden med lite smalare, mer lutande trottoarer så har den förmåga att dra åt det hållet underlaget lutar. Det går att åtgärda genom att låsa framhjulen i fast läge. Men då blir vagnen genast mer svårstyrd. Bromsen är fantastisk i alla väder, så enkel att hitta med foten och det är bekvämt att aldrig behöva passa in foten under en smal bromspedal och pressa uppåt. Handtaget går att få riktigt högt, jag som alltid brukar välja högsta läget valde faktiskt en eller två nivåer under det på Quantum Classic. Första bästa häveffekt så bör man dock köra vagnen med handtaget åtminstone halvvägs ut. Lägre än så så får man kämpa lite när vagnen ska upp på bakhjulen för att ta sig över kanter. Handtagets form känns okej även om det är lite grövre i omfång. Att vagnens ihopfällningsmekanism sitter mitt på handtaget tycker jag inte stör. Det är ju inte en knapp som sticker ut, så det går att hålla mitt på ändå. Det bästa med vagnen är ändå sittdelen. Jag skulle som sagt gärna se att hela främre delen av vagnen uppgraderas med större framhjul och bredare utrymme mellan framhjulen. Men sittdelen är redan rymlig, mycket enkel att justera lutningen på och med en sufflett som är som gjorde för att hålla barnet ostört i vagnen. Min ettåringen har sovit riktigt gott i Diono Quantum Classic och med lite andra framhjul så hade den kanske kommit ännu mer till sin rätt också för oss föräldrar.