Märken

Det här är inte en recension av Nitro City. För att recensera en vagn rättvist måste man ha den i sin ägo tillräckligt länge för att hinna med att använda den i många olika situationer. Jag hade Nitron hemma hos mig i en vecka ungefär och hann köra den några gånger under den perioden. Tillräckligt mycket för att bilda mig en uppfattning om vad jag tycker om den men inte tillräckligt för att verkligen utvärdera. Så, betrakta det här snarare som en reflektion kring Nitro City än en recension av densamma.

Emmaljunga Nitro City i utförande PP Black/Blue är stilig liten och smidig vagn med snurrbara framhjul. Den är endast 57 cm bred så det är inga problem att ta sig fram ens inne på vårt trånga ICA. Sittdelen är rymlig samt ombonad och känns mysig för barnet att sitta i. Suffletten går att fälla över helt som ett smart skydd mot både sol och vind, eller mot ljud och ljus när barnet ska sova. Plant liggläge. Knäledshandtag som är enkelt att anpassa efter barnvagnsförarens längd. Min upplevelse är att Nitron har en god körkänsla med bra fjädring, den rullar mjukt över grusiga vägar och trottoarkanter. Däremot skulle jag kunna önska ett bättre rull. Jämfört med Brio Go så tycker jag att Nitron kräver att man skjuter på en aning mer. Jag vet inte om det är för att den väger 1,5 kg mer, vilket ju inte är så stor skillnad, eller om det har med hjulen konstruktion eller vagnens balans att göra.

På bild 1 har jag begått en dödssynd enligt vissa, när jag blandar märken. Åkpåsen från Brio i en Emmaljunga-vagn. Den satt dock helt perfekt. Jag uppskattade att fotstödet gick att få i ett helt plant läge men inte att att det var så krångligt att förstå hur jag skulle göra för att reglera fotstödet. Men det är garanterat en vanesak. Bygeln och selen funkade bra och det kändes som att min ettåring satt så att hon såg ut bra samtidigt som hon var ordentligt fastspänd.

Bild 2 och 3 belyser ett stort problem hos Nitro Cityn – varukorgen. Hur tänkte man här? För mig som inte har körkort är varukorgen verkligen en viktig funktion hos barnvagnen. Jag vill kunna handla på egen hand, och kunna åka på utflykt hela dagen och få med mig allt jag behöver. Har man fotstödet nedfällt kommer man inte åt korgen alls och att packa en påse full med matvaror och sen bara ställa in den under vagnen kan man glömma direkt. Vilket är synd, för varukorgen i sig är rymlig men det spelar ju ingen roll när den är så svåråtkomlig. När jag sett bilder med liggdelen på så verkar det enklare men liggdelen använder man ju så kort tid, att allt ska funka bra när vagnen har sittdel är det som är viktigast i mitt tycke.

På bild 3 syns även bakhjul och broms. Bromsen gillade jag, enkelt att komma åt och ingen möjlighet att låsa fel, den tog direkt. Bakhjulen är lite bredare än vad jag är van vid och det är ju möjligt att det också var en faktor som påverkade körkänslan.

Totalt sett så förstår jag varför Nitro City är en populär vagn men jag kan inte se att den på något sätt är bättre än många andra vagnar, exempelvis Brio Go som är en favorit hos mig. Som vanligt handlar det i slutändan om smak och eget tycke. Jag skulle kunna överväga att äga en Emmaljunga om det inte vore för en detalj som verkligen handlar om personliga preferenser och där Emmaljunga inte matchar min smak alls: designen. Att en vagn är snygg ligger inte överst på listan när jag söker barnvagn men det är faktiskt inte oväsentligt! Min önskan vore att Emmaljunga kunde tänka över sin sufflett med det överflödiga tyget som av vassare tungor kallas för ”pungsufflett” och även överväga att satsa på en mer stilren look; utan rutor, vita linjer, gråa/bruna/beiga partier inskurna i tyget och blaffiga loggor. Att erbjuda även ett sortiment utan detta tror jag att Emmaljunga bara skulle tjäna på.