Recensioner

Versa GT vs Trike

av Anna

Crescents trehjuling Trike och Baby Joggers City Versa GT är bägge vagnar som riktar sig mot en all round-användning, där barnvagnen ska funka i terräng såväl som i stadsmiljö. En helhetsrecension av City Versa GT har redan skrivits och inom kort kommer även Trike att recensera här på bloggen. Det här inlägget är tänkt som en jämförelse mellan de två för att se inom vilka områden vilken slags vagn kan vara att föredra.

Vikt och storlek
Vikt: Versa GT väger 13 kg, Trike väger 15,5 kg.
Bredd: Båda vagnarna är 60 cm breda.
Maxvikt på barnet: Versa GT tar 30 kg, Trike har 15 kg som maxvikt.
Mått ihopfälld: Versa GT: L 87 x B 60 x H 22 cm. Trike (framåtvänd utan bågen): L 94 x B 60 x H 40 cm.
Ryggstöd: Versa GT: 55 cm. Trike: 49 cm.
Sittdelsplatta till suffletten: Versa GT: 61 cm. Trike: 58 cm.
Sittdjup: Versa GT: 25 cm. Trike: 22 cm.
Sittbredd: Versa GT: 31 cm längst ut. Trike: 30 cm.
Längd fotstöd: Versa GT: 21 cm på kortaste, 24 på längsta. Trike: 20 cm.

Hjulen
Kortfattat beskrivet så har Versa GT punkteringsfria däck, medan Trike har luftdäck. Pump medföljer till Trike. Hjulen på Versa GT är helt underhållsfria men något tyngre, luftdäcken på Trike har bättre rull men det kräver att de har rätt lufttryck och det finns alltid en risk för punktering.

Shoppingtur
Versa GT såväl som Trike rullar på utan problem på slät asfalt och inne i köpcentrum. Triken är något kortare än Versan i uppfällt läge, men det är ingen avgörande skillnad. Eftersom att Versan har knäledshandtag så är det enklare att fälla ned i ett försök att få vagnen mindre benägen att haka fast sig i klädställningar när man tar snäva kurvor inne i en butik. Baserat på känsla snarare än fakta så skulle jag, om jag tvingades att välja, hellre shoppa med Versan. Men på den här punkten tycker jag att vagnarna är mycket likvärdiga.

Skogspromenad
Precis som man kan tro så är det skillnad på att köra en vagn med tre hjul mot att köra en med fyra hjul. Dels handlar om din teknik som förare – man kan helt enkelt inte ta sig upp och ner för kanter eller ta kurvor med en trehjuling och förvänta sig att det ska vara och kännas likadant som med en fyrhjuling. Min personliga erfarenhet är att det är enklare att komma fel med en trehjuling så att det känns som att den ska tippa, men de flesta trehjulingar är i sig inte mindre stabila än fyrhjulingar och Triken känns väldigt stabil i sin konstruktion. För mig är lufthjul nästan ett måste när det gäller riktig terrängkörning och jag kan redan nu meddela att Trike vinner den här ronden med stor marginal. Över stock och rot, uppför branta backar och med ett barn i vagnen och ett med trött ben hängandes i handtaget – den var ändå otroligt lättkörd och höll kursen rakt fram. Inget ont om Versan, den funkade också väl i terräng men i jämförelse med Trike kändes den tung och inte alls lika självgående. Rullet i Trike får högsta betyg.

Ihopfällning
Att fälla ihop Versa GT är ju nästan orättvist att jämföra med ihopfällningen på de flesta andra vagnar. Allt som krävs är att fälla ihop själva sittdelen och sedan lyfta upp vagnen i remmen/handtaget under sätet. Klart! Trike kräver en aning mer finess men går även den att fälla ihop i ett stycke, dock blir den i mitt tycke bara hanterbar om man fäller den med sätet framåtvänt. Lås vagnen, tryck in knappen på insidan av den vänstra delen på handtaget och håll sedan in spärren som du reglerar handtaget med samtidigt som du trycker det inåt och nedåt. Ja. Det låter som många fler moment men när man väl fått in knycket så går det snabbt. Versa GT vinner ändå denna rond, den är väldigt svårslagbar just i detta moment och blir även bra mycket mindre och därmed enklare att få in i bagageutrymmet på bilen.

Varukorg
Versa GT har en varukorg som både är större och bättre tillgänglig från alla håll än vad Trike har. Samtidigt så har Trikes varukorg en helt annan stadga och känns på något vis tåligare. Trikes varukorg har också fördelen att det går att ha åtminstone en viss mängd saker i den när man fäller ihop vagnen, medan jag upplever det som att Versans varukorg måste vara i princip tom för att den inte ska hänga svullen och störa när jag fäller vagnen. Marginell vinst för Versa GT eftersom att en varukorg faktiskt inte kan bli för stor, störst är bäst.

Sufflett
På den understa av de tre bilderna nedan syns bägge vagnarna i liggläge med fullt utfälld sufflett. Trikes sufflett kan även öppnas upp med en dragkedja så att den bakre delen blir lös och kan tas bort, medan den främre kan regleras så att den är i rätt vinkel för att skydda barnet mot solen. Versan har en längre sufflett med två tittluckor som stängs med magnetlås, även Triken har tittluckor samt också en solskärm som kan vara in- eller utvikt. Suffletten på Versa GT täcker klart bättre i sittläget men i liggläge är det ingen avsevärd skillnad. Mina barn hade väldigt enkelt för att fälla bak suffletten på Versan medan Trikes sufflett är mer stadig i sin konstruktion och den kan även ställas i många olika lägen utan att halka fram eller bak. Trikes sufflett känns mer ombonat men vitt innerfoder är halvlyckat när man har lite större barn som gärna rullar sig i lerpölar medan man blinkar.

Sittdel
Både Trike och Versa har ergonomisk , vändbar sittdel med tre lägen: sitt-, vilo- och liggläge. Inget liggläge är helt plant men Trike är kanske något närmare 90 grader än vad Versan är. Både vagnarna har ställtbart fotstöd men bara Versans går att förlänga. Närstuderar man måtten som jag har redogjort för ovan inser man snabbt att å ena sidan så har Trike en märkbart mindre sittdeln än Versan. Å andra sidan är Trikes sittdel mycket mer ombonad och känns mysigare för barnet. Versans material känns mer smutståligt, men Trikes sele är verkar ha något bättre passform i alla fall på mina barn. Det finns bygel att köpa till även till Versan, till Triken ingår den och det finns också en rem att fästa runt bygel. Pluspoäng för det, jag gillar verkligen när det känns som att barnet sitter hyfsat väl på plats även när man är lat och dum som inte använder selen. Jag tycker att bägge sittdelar har sina för- och nackdelar. Skulle jag välja vagn för ett mindre barn, 18 månader eller yngre, skulle jag absolut föredra Trikes sittdel. Har jag ett barn som är två år eller äldre och i normal storlek så är nog Versan det det i mitt tycke bästa valet.

Handtag
Trike har ett teleskophandtag som går att ställa i många olika lägen och som i högsta läget blir väldigt högt, i lägste läget är normallågt. Versa GT har knäledshandtag som också går att ställa i många olika lägen men som inte innebär att man i samma omfattning kan reglerar hur långt bort från vagnen man vill gå när man kör den. Jag gillar höga handtag och tycker att jag ibland kom lite närmre Versan än vad skulle ha velat, så min åsikt är att Trikes handtag är snäppet bättre i det här avseendet. Materialmässigt är Trikes handtag mjukare och mer greppvänligt, men också mindre tåligt för repor och slitage. Dessutom sitter regleringsknappen mitt på handtaget vilket gör det lite klurigare att köra vagnen med en hand.

Funktioner
Med Crescent Trike får man det man ser och det är inget att klaga på. Med Baby Jogger City Versa GT så finns det en massa småsaker som jag verkligen tycker lyfter vagnen. Jag uppskattar den lätthanterliga handbromsen som är smart men samtidigt enkel att begripa, den enkla ihopfällningen, förvaringsfickan på baksidan av ryggen och fotstödet som går att förlänga. Just bromsen på Trike är av någon anledningen otroligt svårjobbad, det krävs benstyrka för att få upp och den är inte flip flop friendly. Versan kan man bromsa och låsa upp med nymålade naglar om man skulle vilja det. Trike är en gedigen vagn, likaså Versan men till det tillkommer också en massa smarta och finurliga detaljer som man kanske inte vet att man behöver men som man verkligen uppskattar när man har dem.

Sammanfattning
Jag kommer inte välja en vagn och utnämna den som bättre än den andre. Outtröttlig tjatar jag vidare om att det inte finns något som den ”perfekta vagnen”, bara kanske en vagn som passar just dig perfekt. Ingen av dessa vagnar är dålig, tvärtom gillar jag båda två, men de har lite olika styrkor och svagheter. Så – vilken vagn andra föredrar beror på hur vagnen ska användas, ålder och storlek på barnet som lite grann om vad man som barnvagnsförare tycker är viktigt. Om du som läser står i valet och kvalet mellan Trike och Versa GT hoppas jag att den här jämförelsen har kunnat vara till hjälp för dig!

 

4 kommentarer

Baby Jogger City Versa GT

av Anna
Recension av Baby Jogger City Versa GT

Recension av Baby Jogger City Versa GT

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar, inköpspris är cirka 5995 kronor för vagnen med endast sittdel.
Försäljning: Det fåtal som dykt upp på Blocket har haft ett pris på drygt 4000 kronor.
Typ av vagn: Duovagn, separat liggdel kan köpas till för 1699 kr.

City Versa finns internationellt i två olika versioner; den ena har vanliga plasthjul och den andra har de så kallade GT-hjulen. Dessa är skumfyllda och därmed snarlika lufthjul men punkteringsfria. Hjulen ger en ganska annorlunda körkänsla, framför allt i terräng, jämfört med de vanliga hjulen. Som jag har förstått det kommer City Versa endast att säljas i GT-versionen i Sverige. Vagnen är en duovagn, Baby Jogger har mätt den till 60 cm bred men med GT-hjulen på vill jag hävda att den nog snarare är strax under 61 cm. Vikten är officiellt mellan 13-14 kg men några väldigt inbitna barnvagnsnördar jag känner har vägt vagnen både i ett stycke (med sittdel på) och bit för bit och fått den till max 12, 9 kg tung. Vad gäller maxvikt för barnet så ligger den på hela 30 kg! Många duovagnar har en maxvikt på 15 kg för sittdelen men Baby Jogger garanterar att Versan klarar av 30 kg, vilket är lika mycket som bägge mina barn tillsammans och bra mycket mer än vad de flesta barn som åker vagn faktiskt väger, även om de ligger en bra bit över medelkurvan. Många andra vagnar som har liknande maxvikt är enbart framåtvända, men med Versan kan man alltså ha också tyngre barn vända mot sig. För mer mått och teknisk information, se Baby Joggers hemsida.

Baby Jogger City Versa GT olika lägen på sittdelen

City Versa GT har en ergonomisk sittdel, vilket innebär att det är hela sittdelen och inte bara ryggen som fälls vid vilo- och liggläge. Vagnen har tre lägen på sittdelen, sittläget är helt upprätt medan liggläget har en lätt lutning men var fullt tillräckligt för att bägge mina barn skulle sova mycket gott i vagnen. Vagnen har självklart samma lägen även när sittdelen är vänd bakåt. Fällningsmekanismen är densamma som på exempelvis Bugaboo Donkey, en plastflärp högst upp på sittdelen som man lyfter på för att lossa fällningsmekanismen och vinkla sitsen. Även fotstödet går att vinkla i olika lägen. För att byta riktning på sittdelen trycker man in en grå knapp på vardera sidan om den och lyfter rakt upp, precis lika enkelt som det låter och själv sittdelen väger som en fjäder så att byta håll är väldigt smidigt gjort.

Så stora barn ryms i Baby Jogger City Versa GT

City Versa GT har en väldigt rymlig sittdel, både på längden och bredden. Jag skulle faktiskt vilja påstå att sittdelen är dess starkaste sida, alla barn i olika ålder och form som jag har testsatt i vagnen har suttit precis lika bra. Mina egna två väger 14 respektive 15 kg, den yngre är ca 87 cm lång och den äldre drygt 1 meter lång. Som bilderna ovan visar så har de gott om utrymme för att växa och det skulle inte vara något problem för dem att få plats i sittdelen även om de hade full vintermundering eller om vagnen användes ihop med en åkpåse. De var även bägge själva väldigt nöjda med att sitta i vagnen, vinkeln på ryggstödet är precis lagom tillbakalutat för att de verkligen ska vila rygg och huvud, men inte så lutat att de sitter och gör situps för att kunna se ut ordentligt.

Varukorgen är enorm, och det finns också mycket höjd upp till sittdelen så många lätta saker ryms utan att maxvikten för varukorgen överskrids. Jag uppskattade också att varukorgen var lättillgänglig från alla fyra håll, nätkanterna på sidorna går att böja ned om man vill få in eller ur en skötväska den vägen. Visserligen är varukorgen inte det som de flesta har högst upp på listan över viktigaste egenskaper hos en vagn, men i synnerhet små barn innebär ofta mycket att bära runt på och jag har alltid utnyttjat varukorgen på mina vagnar maximalt. Under Versa GT ryms det utan problem två matkassar.

Tittluckor, förvaringsficka och ställbart fotstöd på Baby Jogger City Versa GT

Versan har väldigt gott om både genomtänkta och välutförda detaljer. Bild 1 föreställer alltså flärpen som man reglerar sittdelens lägen med, jag är alltid för en enhandslösning på det problemet för det är väldigt sällan jag har två händer över när jag är ute på promenad med barnen. Under den skymtar de två spärrar man måste trycka ihop för att fälla ihop sittdelen. Bild 2 föreställer fotstöder som förutom att vinklas också kan förlängas. Skillnaden är omkring fem centimeter och det är faktiskt rätt praktiskt att kunna justera det efter längden på barnet som ska åka.

Bild 3 är visar suffletten, som i mina ögon är vältäckande i sittläget och normalt täckande i liggläge. Suffletten är enkelt att fälla upp men svår att få till i ett snyggt halvt utfällt läge, om man skulle vilja det. Den är utrustad med två riktigt smarta tittluckor som hålls på plats med hjälp av magneter, så otroligt fiffigt för det gör att locken alltid sitter precis på rätt plats. Bild 4 är på fempunktsselen som för det första är enkel att reglera med hjälp av de små krokarna och de tre olika höjdfästena på axelremmarn, för det andra går att göra både tight och väldigt rymligt. Överlag känns Versa GT som en vagn vars sittdel faktiskt är tänkt att fungera lika väl för det väldigt lilla barnet som för det ganska så stora barnet. Detta är något jag, som vill ha en vagn jag kan köra bägge mina barn i, verkligen uppskattar. Bild 5 föreställer Versans handbroms, för japp, ingen fotbroms här inte! Handbroms är inte alldeles för ovanligt på vagnar men Versan har en lite egen lösning som känns både enkel och användarvänlig. När du vill låsa vagnen så fäller men helt enkelt bromsen från att peka mot hjulen på vagnen till att peka mot handtaget, som det är på bilden. När mdu vill låsa upp vagnen så drar upp de gråa knapparna på bägge sidor, bromsen lossar ur sitt läge och går att fälla ner. Supersmidigt och hittills har noll av mina barn listat ut hur man gör, plusbetyg för det, Baby Jogger. Slutligen så bild 6 som visar baksidan av sittdelen, med dess mycket praktiskt förvarings ficka i nät. Ovärderlig, vår har huserat allt från våtservetter, näsdukar och vagnsfilten till tre extra fina kastanjer och en tom snäcka som en snigel någon gång kan ha bott i.

Så stor blir Baby Jogger City Versa GT ihopfälld

City Versa har en något modifierad version av Baby Joggerss quick fold technology. Som jag nämnde ovan måste man först trycka ihop en spärr under flärpen högst upp på baksidan av ryggstödet, på så sätt fälls själva sittdelen ihop till ett väldigt platt och kompakt paket. Därefter är det så löjligt enkelt, ta tag i remmen med röd varningstext under sittdelen och lyft upp. Voilà! Vagnen är ihopfälld och låser sig automatiskt i det läget med hjälp av en spärr på sidan av chassit. Som ni ser på bilden högst upp till vänster så blir vagnen relativt liten i hopfällt läge, den ligger mellan en Bugaboo Bee + och en Nuna Pepp, bägge dessa vagnar är vad jag skulle klassa som väldigt behändiga i storlek. Vill man får Versan ännu mindre så är hjulen mycket enkla att ta av och på.

Även om City Versa de facto inte väger särskilt mycket mer än många andra vagnar, så har jag stundvis upplevt den som ganska tung. Det skulle säkerligen har varit en nackdel hos vagnen vid ihopfällning, om det inte vore för att fällningen är just så enkel som den är. Två steg så är det klart! Och Versan är inte en vagn som kräver en stor omfamning för att man ska få grepp om den och kunna lyfta i den i bilen till exempel. Det är enkelt att bära hela vagnen i chassit, på samma sätt som man skulle bära en resväska. Detta gör att den upplevda tyngden kraftigt minskar och nästan försvinner helt just i detta moment.

Körkänslan i Baby Jogger City Versa GT

På bilderna ovan syns Versa GT och Donkey Mono bredvid varandra, både framifrån och bakifrån. Versa GT är smalare framtill men baktill är de lika breda med sina 60 cm vardera. Donkeyn har större hjul men vid körning på grusväg tyckte jag att bägge vagnar klarade sig lika bra vad gäller framkomligheten. Handtaget på Versan går att ställa i minst åtta olika lägen, så det är omöjligt att inte hitta ett som funkar för vem det än är som kör vagnen. Jag är inte särskilt lång med mina 170 cm, men jag gillar att ha barnvagnshandtag högt upp och jag hade kunnat önska att Versans handtag gick att förlänga något. Jag fick rätt ofta en känsla av att jag skulle sparka i vagnen när jag tog ut stegen, det hände inte särskilt ofta men ändå, lite mer avstånd mellan mig och vagn hade varit positivt för min och min ännu längre makes del.

Det här är förstås endast en gissning från sida, men jag tror att Versa GT kommer vara en vagn som fungerar väl även på vintern! Både i snö och på knaggligt, isigt underlag. Med tanke på att hjulen är skumfyllda försvinner ju också oron för att ett vasst hörn på isbit ska orsaka punka. Det jag upplever som vagnens främst nackdel, tyngdkänslan när man kör, kan dessutom omvandlas till en fördel just i vinterväglag och tyngden bidrar också till att Versa GT är duktig på att hålla rak kurs. I min drömvärld skulle alla barnvagnar förstås alltid rulla helt av sig själva och jag gå nöjd bredvid, så ett bra rull är viktigt för mig. Versa GT skulle kunna få höge betyg på den punkten, men vagnen är långt ifrån svårkörd och det man vinner i lätthet med de vanliga plasthjulen förlorar man ju i hur väl vagnen funkar just i terräng. Till syvende och sist så kan den frågan kokas ned till att vara endast en smaksak, och hur man än är lagd så kan man ju få precis som man själv prioriterar i och med att Versa faktiskt finns med två olika hjuluppsättningar, om än kanske inte i Sverige. Men hjultypen avgör som sagt också vilken slags vagn man kör, och framför allt var man kommer tycka om att köra den.

Min slutsats blir att Versa GT är mycket mer än en extravagn eller vilken sittvagn med vändbar sittdel som helst. Det är definitivt en vagn som på ett välkonstruerat vis växer med barnet och som funkar i stan såväl som i skogen. Vagnen känns gedigen och väldigt tålig, slitstark som en tjur. GT-hjulen gör Versan lättframkomlig även när asfalten tagit slut och de små detaljerna i utformning och funktion gör att jag tror att de som lockas av konceptet terrängvänlig vagn med vändbar sittdel inte blir besvikna på Baby Jogger City Versa GT.

30 kommentarer

iCandy Peach 2

av Anna

Sedan juni i år har iCandy en ny svensk agentur och jag har via kontakt med dem fått information om höstens nyheter. Redan denna vecka kommer iCandy Peach Jogger finnas att tillgängliga i Sverige i alla färger, vilka det är ser man bäst på iCandys hemsida. Peach Jogger är som ni ser på bilden ovan en trehjulig vagn med vändbar sits, något som tidigare varit väldigt sällsynt blir nu en vanligare syn men iCandy framhåller att det hittills varit lite mindre barnvagnsmärken som producerat den här typen av vagn. Vad gäller iCandy Peach 2 så ser ni den ovan med sittdel i färgen Black Magic och liggdel i Silver Minst. Peach 2 ersätter den gamla Peach Jogger. De främsta skillnaderna modellerna emellan är att Peach 2 har samma sitt- och liggdel för övre som nedre delen av vagnen samt att adaptrarna har gjorts något längre så att avståndet mellan sitt-/liggdelarna ökar, för ökad bekvämlighet och utrymme för barnen. Dessutom har sittdelen på Peach 2 tre olika lägen, medan Peach Jogger endast hade två.

Peach 2 kommer att finnas tillgänglig i fyra färger, Black Magic har redan nu skickats ut till återförsäljare men lär vara helt slutsåld. En ny leverans av den färgen och av Silver Mint inkommer i november, de övriga två färgerna (Bon bon och Ultra Violet) anländer till Sverige i början på år 2013. På iCandys svenska hemsida finns en lista över nuvarande 35 återförsäljare, men jag har fått information om att det i november kommer att öppnas en ny barnsäkerhetsbutik i Infra City, norr om Stockholm. I den kommer det att finns en särskild Shop in Shop för iCandy, med alla modeller tillgängliga för att tittas och klämmas på.

 

0 kommentarer

En guide till Bugaboos åkpåsar

av Anna

Bugaboo har precis släppt sin sjätte åkpåse i ordningen och för att fira det tänkte jag presentera en behändig liten guide som förklarar lite mer om vilken åkpåse som passar när och till vilken vagn.

Frog – Överst till  vänster har vi en Frog-åkpåse. De är inte en särskilt vanlig syn numera men som hörs på namnet gjordes de för Bugaboo Frog. Insidan är av fleece i en kontrastfärg till utsidan och åkpåsens öppning regleras med en dragsko och en oelastisk tråd. Frog-påsen är mellanvarm.

Bugaboo Bee – Äger du en Bugaboo Classic så finns det ingen åkpåse som sitter bättre än denna! I påsens upphängning finns knapphål och du fäster dem i samma knappar som du fäster suffletten. Garanterat glidfritt! Dessutom är åkpåsen lagom i längd och hänger inte ned lika mycket över fotstödet. Denna åkpåse sitter även helt perfekt i Bugaboo Donkey, jag har själv testat. Bee-påsen är inte en vinterpåse men är perfekt för höst och vår.

Cameleon – Perfekt anpassad för Bugaboo Cameleon. Precis som Bee-påsen går den att vika ned över bygeln och kan fästas runt den med knappar, men den går inte att dra åt i öppningen. Hängs upp över sittdelsramen och spänns fast under sittplattan i sittdelen, så den sitter där den ska även om barnet är av den rörliga sorten.

FGCB – Åkpåsen som ska sitta lika bra i alla Bugaboos då aktuella vagnar – Frog, Gecko, Cameleon och Bee. Har ett elastiskt band som kan dras åt runt åkpåsens öppning, framsidan kan vikas ned över bygeln och det finns dels vanligt överhäng för FGC samt två öglor med vilken man håller åkpåsen på plats i Bee och Bee +, detta genom att trä öglorna över sufflettknapparna. Varmare än tidigare åkpåsar, funkar även på vintern men är kanske inte optimal om man bor någonstans där det ofta är väldigt kallt, ner mot tjugo minus grader.

Cam/Bee+/Donkey – En vidareutveckling på FGCB-påsen, nu något smalare och längre så att det även passar bra i Donkeyn. Dessutom finns på den här åkpåsen även en skåra i upphänget, genom vilken man trär den flärp som man reglerar sitt-, vilo- och liggläget på Donkeyns sittdel med. Förutom denna skåra är denna åkpåse ganska svår att rent visuellt skilja från FGCB-påsen, om man inte har dem på varandra och kan se skillnad i bredd etc. Lika varm som FGCB-påsen.

HP-åkpåsen  – HP står för high performance. Precis som sin föregångare är också denna åkpåse konstruerad för Cameleon (dock för den nya Cam3), Bee+ och Donkey. Denna åkpåse kommer att kosta betydligt mer än de tidigare, som legat på en dryg tusenlapp. Enligt uppgift kommer det svenska priset vara 1999 kronor, men då ingår förstås bägge locken. Åkpåsen har dels ett riktigt varmt vinterlock vadderat med ankdun, dels ett tunnare lock för vår- och höst. Selhålen är anpassade efter den reglerbara selen som finns i alla de tre vagnsmodellerna numera, men bäst av allt är att man kan öppna och stänga hålen med kardborre så alltid det jobbiga i- och urträdandet av selen är som bortblåst med den här åkpåsen. Längst ner finns en förstärkning tänkt att skydda åkpåsen mot smutsiga skor. Åkpåsen finns i tre färger: röd, grå och svart. Cam3s nya basfärg petrol, längst ner till höger på bilden nedan, finns nu även som åkpåse, men tyvärr näst senaste modellen och inte på den nya. På bilderna sitter den nya åkpåsen i en Bugaboo Donkey, stort tack till Jessica B! Bakdelen av åkpåsen är även tänkt att kunna användas som en sittdyna.

45 kommentarer

Liggdelar till Mountain Buggy

av Anna

Om det är någon som mot all förmodan läser den här bloggen och undrar vad för nytta man kan ha av en tvättäkta barnvagnsnörd så kan jag besvara den frågan med det här inlägget. Tack vare Anna Atmers kunskaper och välfyllda barnvagnslager blir bilder som den nedan möjliga. Måtten är mätta av Anna själv så som alltid finns det viss felmarginal. Jag tycker att den här bilden med vidhängande information ger en intressant översikt för hur liggdelarna kan skilja sig åt mellan samma barnvagnsmärkes olika modeller. Alla mått är i centimeter.

Swift från år 2010, färg: röd
Längd yttermått: 74,5
Längd innermått: 72,5
Fotände yttermått: 29,5
Fotände innermått: 27
Huvudände yttermått: 29,5
Huvudände innermått: 26,5

Duet från år 2011, färg: svart
Längd yttermått: 75
Längd innermått: 73
Fotände yttermått: 28,5
Fotände innermått: 26
Huvudände yttermått: 29,5
Huvudände innermått: 27

 UJ Duo från år 2008, färg: pumpkin
Längd yttermått: 75
Längd innermått: 72
Fotände yttermått: 30
Fotände innermått: 27,5
Huvudände yttermått: 30
Huvudände innermått: 27,5

 UJ Single från år 2008, färg: matruschka
Längd yttermått: 75
Längd innermått: 72
Fotände yttermått: 38
Fotände innermått: 35
Huvudände yttermått: 38
Huvudände innermått: 35

Sammanfattningsvis kan man säga att liggdelen till Single är klart bredast men att de olika liggdelarna längdmässigt inte skiljer sig åt i någon större utsträckning. UJ Duo motsvarar alltså UJ Single, fast som syskonvagn, medan Duet blir Swiftens version av en syskonvagn. En bra sak att veta är att det inte går att använda liggdelen för Single till Duon eller vice versa. Däremot så kan man rent teoretiskt byta fästen på en Swift-liggdel och då få den att funka på UJ Duo, men det kräver en hel del arbete och rätt utrustning. Om man har köpt en MB-vagn och ska köpa till liggdel separat är det alltid enklast att köpa ”rätt” liggdel direkt. För Duo och Single gäller att alla liggdelar från och med år 2004, då de fick snäppfästen, går att använda på respektive vagnen från och med 2004 oavsett exakt årsmodell. Liggdel från 2005 ska alltså funka fint på chassi från 2009!

 

48 kommentarer

Nuna Pepp

av Anna

Recension av Nuna Pepp
Inköp: Vi har fått låna vagnen för att kunna skriva om den, inköpspris är cirka 2295 kronor.
Försäljning: Det är svårt att bedöma andrahandsvärdet på en ovanlig vagn men cirka halva nypriset?
Typ av vagn: Lättviktssulky, resevagn.

Alla gillar väl en underdog? I boxningsfilmerna är det den taniga ungen som visar sig ha oanad talang och i slutscenen vinner allas hjärtan och titeln, förstås. På samma sätt var Nuna Pepp för mig en helt okänd vagn som slog från underläge och visade sig imponera över förväntan. Vagnen ska inte förväxlas med Nuna Buggy, som är en äldre modell som saknar liggläget som Nuna Pepp har. För mer officiell information kan ni besöka Nunas hemsida. Jag får ofta frågan om vilken vagn som är den bästa eller den perfekta. Den vagnen existerar inte, hur bra en vagn är vill jag snarare påstå är något ytterst kontextuellt. För att göra en sista jämförelse så kan man inte låta en barnvagn tävla i någon annan viktklass än dess egen. Nuna Pepp är inte en terrängvagn, inte heller en vagn för långpromenader i powerwalktakt. Men däremot kan man se Peppen som en högintressant konkurrent till det breda segmentet av paraplyvagnar, då den blir väldigt liten ihopfälld och mer än väl uppfyller kraven för en resevagn samtidigt som den erbjuder ett generöst svängutrymme för benen för den som kör vagnen, och ett riktigt bra viloläge för barnet som sitter däri.

Hur barn i olika åldrar verkligen ryms i vagnen är en viktig detalj som produktbilder sällan erbjuder. Mina två barn är numera drygt 3 år och snart 1,5 år gamla. Stora är precis under metern lång och lilla är gissningvis mellan 80 och 85 cm lång. De väger 12,5 respektive 14,5 kg. Som ni ser sitter 1,5-åringen hur bra som helst i vagnen, fötterna har en liten bit kvar till fotstödet . 3-åringen får böja benen något men huvudet når precis upp till suffletten, som för övrigt ger mer utrymme på höjden i uppfällt läge. Nunan har tre positioner på sittdelens rygg; upprätt sittläge, tillbakalutat viloläge och ett liggläge som inte är helt plant men har ungefär samma lutning som sittdelen på en Brio Go. Nuna Pepp känns väldigt stabil och har inte haft någon tendens att välta trots att min dotter (bakom min rygg) använt den som klätterställning. Hon verkar för övrigt uppskatta att hon lätt kan ta sig både i och ur vagnen utan vår hjälp, vilket även är trevligt för ryggarna på oss föräldrar. Notera även att maxvikten för Peppen är 18 kg, tre kilo mer än de flesta vanliga sulkys och ett kilo mer än Bugaboo Bee.

Som ni ser på bilderna ovan så blir Peppen lika hög men ganska mycket kortare än Bee + i hopfällt läge. Jag gillar att jämföra mina vagnar med varandra så här kommer lite mått för ett bättre perspektiv på Peppens storleksförhållande:

Bredd
Pepp: 55 cm. Bee +: 53 cm.

Vikt
Pepp: 8,5 kg. Bee +: 8,3 kg.

Diameter på hjulen:
Pepp: 13 cm. Bee +: 15 cm.

Från överkant på handtag till golv:
Pepp: 104 cm. Bee +: 106 cm.

Mått ihopfälld (HxBxD):
Pepp: 73 x 55 x 26 cm. Bee +: 90 x 45 x 34 cm.

Maxvikt enl tillverkaren:
Pepp: 18 kg. Bee +: 17 kg.

Den största skillnaden mellan Nuna Pepp och Bugaboo Bee är att Bee är vändbar. Men om inte det är ett krav på vagnen så erbjuder Pepp på vissa punkter faktiskt mer än vad Bee gör. Peppen har en något mindre varukorg och inte ett lika lättförändrat utseende, samtidigt som den är precis lika enkel, ja nästan enklare, att fälla ut och ihop.

För mig var hjulen på Peppen det absolut största frågetecknet. De ser nämligen både små och plastiga ut. Min erfarenhet av plasthjul är dels en sämre stötdämpning men också ett trögare rull, i synnerhet så fort man lämnar plana, släta golv inomhus. Överraskande nog visade det sig att Peppens hjul inte skakar särskilt mycket alls ens på grusvägar, jag har haft andra vagnar med större hjul som hanterat grövre underlag sämre. För att ni inte ska behöva ta mig på mitt ord enbart kan ni spana in vagn och hjul på den här lilla filmen. Vagnen körs först på grus och därefter på asfalt. Själv rullet är riktigt imponerande, trots 15 kg barn och fullproppad varukorg är vagnen enkel att styra med en hand, även om man går vid sidan av din. Min man är 185 cm lång och behöver inte begränsa sin steglängd när han har handtaget i högsta läget.

Nuna Pepp in action:

Om vi ska gå in lite mer på detaljnivå så har jag hunnit med att första hata, göra en kovändning och därefter total-älska selen på Peppen. Jag kunde inledningsvis inte för mitt liv begripa varför den skulle vara så krånglig att den gick att ta isär i fem delar, men när jag använt vagnen med barn i så har jag insett vilket genidrag det är att jag slipper krångla ur min otåliga dotters armar ur selen när det är dags för henne att klättra ur vagnen. Jag behöver bara trycka på knappen och vips kan hon själv ta sig ur vagnen utan att riskera att i sin iver fastna och ramla! När barnet ska spännas fast igen hakar man snabbt i axeldelarna med midjeremmarna och sen är det bara att klicka ihop. Selen är dessutom gjort i ett lite ovanligt material som känns väldigt naturligt och mjukt mot barnets kropp. Höjden på axelfästena går att reglera i tre olika lägen och det är inte särskilt komplicerat att ändra.

Till Nuna Pepp finns det ett flertal olika tillbehör att köpa till. Jag är absolut ett fan av accessoarer men rekommenderar alltid att man först använder vagnen för att känna efter vilka behov man har och vilka eventuella tillbehör som kan fylla dem. Ska du använda en Nuna Pepp som resevagn så är ju reseetuiet väldigt smart. Jag trodde det skulle krävas våld och blodspillan för att få ihop väskan men passformen är perfekt och den är utrustad med små tossor, fästa med ett gummiband, som kan träs över bakhjulen om man vill rulla fram vagnen istället för att bära den över axeln eller som en ryggsäck på ryggen. Myggnätet fästs vid chassit med kardborrband och viks ihop på samma sätt som ett solskydd för bilrutan. Regnskyddet, som inte kom med på bild, funkar likadant. Parasollet är enligt samma princip som alla andra barnvagnsparasoll och åkpåsen/footsacken (den har en tunnare vaddering) är enkel att få på plats, den nedvikbara delen hålls undan med hjälp av magnetfästen.

Hjulen på Nuna Pepp får klart godkänt även i finare terräng men i en perfekt värld kunde de gärna ha ett yttre lager av gummi för att eliminera något av den plastiga känslan. Handtaget regleras enkelt med två spärrar och det sitter som berget. Totalt sett ger Nuna Pepp ett väldigt gediget och genomtänkt intryck. Varukorgen fick gärna vara ännu rymligare och suffletten skulle kunna bli något länge, även om den har en solskärm och i fullt sittläge går att dra fram ytterligare ett snäpp. Nuna Pepp finns i flera olika färger, det här är en Licorice men spana gärna in dregelvänliga Emerald i en snygg nyans av petrol och färgglada Raspberry och Wineberry! Ska du handla din vagn i Sverige får du dock hålla till godo med endast Licorice så de andra färgerna tyvärr inte säljs här.

Som jag ser det ska en barnvagn fylla ett mångdimensionellt behov. Den ska passa mina barn, helst bägge två, men också vi föräldrar ska båda känna oss lika bekväma med att använda den. Just nu är det min man som är föräldraledig och även om jag gillar Peppen väldigt mycket och verkligen kan se att den fyller en funktion i vår barnvagnspark, så har han blivit helsåld på den. Kombinationen av att den är enkel att hantera, otroligt skön att köra samt blir så pytteliten ihopfälld att man nästan glömmer att den ligger i bagageluckan eller står i ett hörn i hallen gör Nuna Pepp till en extremt prisvärd vagn. Därtill är den bekväm för barnen och liggläget gör att den går att använda även till barn som vill sova längre stunder i vagnen. För dig som inte behöver ha en vändbar sits och som har en tightare budget att införskaffa en smidig extravagn för lättare promenader eller shopping så bör Nuna Pepp vara ett alternativ. Peppen må vara en okänd underdog, men efter att ha testat den grundligt har jag kommit till slutsatsen att den helt klart förtjänar mer uppmärksamhet.

16 kommentarer

Recension av Babystyle Oyster

av Anna


Babystyle oyster
Eftersom jag i min vagnpark har eller har haft en Bugaboo Cameleon, Frog och en Bee + så blir det jämförelser med de vagnarna.  Det här är enbart en jämförelse av sittvagnar, jag har inte använt liggdel till någon av vagnarna. Babystyle Oyster är vad du får om du parar en Cameleon med en Bee +. Oystern får sitt chassi från Cameleon och sitsen från bee+. Rangligheten som många stör sig på hos Bugaboos vagnar har den dock inte fått alls, den har istället ärvt stabilitet och robusthet från sin avlägsna släkting Emmaljunga. Det finns ingen som helst ranglighet i Oystern, den står stabilt på jorden. Inte ens med en tung skötväska på handtaget har den tendens att välta. Man får trycka ganska hårt på handtaget för att den ska tippa, även om det inte sitter något barn i. Rent storleksmässigt är Oystern mest lik Cameleon. Den är ungefär lika hög, lika bred och lika lång. Bee+ är mindre på alla sätt och vis.

Oystern är inte en ombonad vagn som barnet sitter i utan sitsen är mera som en stol. Bra för barn som är nyfikna och vill se världen men mitt i vintern är det inte riktigt lika mysigt, vagnen är då väldigt öppen. Både Oyster och Cameleon har bygel vilket både jag och min unge tycker om. Ungen gillar att hålla sig i den och lägga fötterna på den. Bee+ saknar originalbygel och det finns ingen som går att använda när ungen åker bakåtvänt. Oysters bygel är enkel att klicka loss och går även att klicka loss i ena änden och böja bort. Suffletten på Oystern tycker jag är väldigt bra. Den är stor i sitt grundläge men på den finns det en dragkedja och öppnar man den kan man dra ut den lite till. Den finns även en tittlucka. Selen är lång och bra och det går att ta loss axeldelen så att man bara knäpper midje- och grendelen.

Oystern har teleskophandtag och handtagets material är väldigt skönt att hålla i. Det är någon form av konstläder som jag absolut föredrar framför skummet som de flesta vagnar har. Men inget solsken utan regn. Handtaget är ganska kort, jag är 172 cm och har handtaget på högsta läget. Har jag det lägre sparkar jag på hjulaxeln när jag går.  Handtaget regleras i höjd med hjälp av en knapp. Det har fyra olika lägen och för mig räcker det men det hade inte skadat om det gick att dra ut lite längre. Varukorgen är bra byggd, tre höga sidor och en låg gör att det går att stoppa i mycket i den. Det är bara att bygga på höjden. Med sisten framåtvänd är den väldigt enkel att komma åt. Är sitsen bakåtvänd är det inte riktigt lika enkelt men det är fortfarande inte svårt eller krångligt.  Varukorgen har ingen dragsko eller liknande men jag har inte haft några problem alls med att saker åker ur. Någon kommenterade att varukorgen ser ut att sitta väldigt nära marken. Det gör den men det är ingenting jag tänkt på innan jag fick höra den kommentaren och det är ingenting som stört mig alls.

När man ska fälla ihop Oystern behöver man inte ta bort sittdelen utan man fäller den bara framåt eller bakåt beroende på åt vilket håll man har sitsen. Med sitsen bakåtvänd blir den inte jätteliten och smidig men bara att den går att fälla med sisten på gör att den plockar poäng i min bok. Är sitsen framåtvänd blir den mindre men då måste man ta bort bygeln, det slipper man om den är bakåtvänd. Hjulen är i plast och det är en av de sämsta sakerna med vagnen. De är hårda och jag tycker inte om dem.  Jag hade föredragit lufthjul eller foam.

Med vagnen kommer det en dyna, footsack, regnskydd och myggnät. Dynan är lagom mycket vadderad och footsacken är fodrad och perfekt när det är lite kyligt ute men inte så kallt att man behöver ha åkpåse. Regnskyddet har jag inte använt så det har jag inte så mycket att säga om, förhoppningsvis tål det vatten. Myggnätet är fastsatt under fotstödet och ligger i en liten ficka med dragkedja. Det är bara att öppna och dra upp det över vagnen. Vid suffletten finns det fästen för myggnätet. Hela myggnätet går att ta bort helt.

Vill man ändra sin vagn lite finns det colourpacks att köpa. De består av en dyna och en sufflett. Det finns även åkpåse, skötväska, parasoll och bilstolsadapter (för Maxi Cosi) att köpa. Vagnen finns i nuläget inte att köpa i Sverige men den går att beställa från  Pramworld i England. För närvarande kostar den £340 (≈ 3600:-) för svart- och spegelchassi och £314 (≈ 3300:-) med silverchassi. Till det priset tillkommer en frakt på £20 (≈ 200:-). Liggdel finns att köpa till för £103.50 (≈ 1100:-). Rent körmässigt så tycker jag verkligen om oystern. Den känns tyngre att köra än både cameleon och bee+ men det stör mig inte alls och rent viktmässigt väger den nästan exakt som cameleon. Den är lättkörd och smidig samtidigt som den känns robust och stabil!

6 kommentarer

Emmaljunga Nitro City

av Anna

Det här är inte en recension av Nitro City. För att recensera en vagn rättvist måste man ha den i sin ägo tillräckligt länge för att hinna med att använda den i många olika situationer. Jag hade Nitron hemma hos mig i en vecka ungefär och hann köra den några gånger under den perioden. Tillräckligt mycket för att bilda mig en uppfattning om vad jag tycker om den men inte tillräckligt för att verkligen utvärdera. Så, betrakta det här snarare som en reflektion kring Nitro City än en recension av densamma.

Emmaljunga Nitro City i utförande PP Black/Blue är stilig liten och smidig vagn med snurrbara framhjul. Den är endast 57 cm bred så det är inga problem att ta sig fram ens inne på vårt trånga ICA. Sittdelen är rymlig samt ombonad och känns mysig för barnet att sitta i. Suffletten går att fälla över helt som ett smart skydd mot både sol och vind, eller mot ljud och ljus när barnet ska sova. Plant liggläge. Knäledshandtag som är enkelt att anpassa efter barnvagnsförarens längd. Min upplevelse är att Nitron har en god körkänsla med bra fjädring, den rullar mjukt över grusiga vägar och trottoarkanter. Däremot skulle jag kunna önska ett bättre rull. Jämfört med Brio Go så tycker jag att Nitron kräver att man skjuter på en aning mer. Jag vet inte om det är för att den väger 1,5 kg mer, vilket ju inte är så stor skillnad, eller om det har med hjulen konstruktion eller vagnens balans att göra.

På bild 1 har jag begått en dödssynd enligt vissa, när jag blandar märken. Åkpåsen från Brio i en Emmaljunga-vagn. Den satt dock helt perfekt. Jag uppskattade att fotstödet gick att få i ett helt plant läge men inte att att det var så krångligt att förstå hur jag skulle göra för att reglera fotstödet. Men det är garanterat en vanesak. Bygeln och selen funkade bra och det kändes som att min ettåring satt så att hon såg ut bra samtidigt som hon var ordentligt fastspänd.

Bild 2 och 3 belyser ett stort problem hos Nitro Cityn – varukorgen. Hur tänkte man här? För mig som inte har körkort är varukorgen verkligen en viktig funktion hos barnvagnen. Jag vill kunna handla på egen hand, och kunna åka på utflykt hela dagen och få med mig allt jag behöver. Har man fotstödet nedfällt kommer man inte åt korgen alls och att packa en påse full med matvaror och sen bara ställa in den under vagnen kan man glömma direkt. Vilket är synd, för varukorgen i sig är rymlig men det spelar ju ingen roll när den är så svåråtkomlig. När jag sett bilder med liggdelen på så verkar det enklare men liggdelen använder man ju så kort tid, att allt ska funka bra när vagnen har sittdel är det som är viktigast i mitt tycke.

På bild 3 syns även bakhjul och broms. Bromsen gillade jag, enkelt att komma åt och ingen möjlighet att låsa fel, den tog direkt. Bakhjulen är lite bredare än vad jag är van vid och det är ju möjligt att det också var en faktor som påverkade körkänslan.

Totalt sett så förstår jag varför Nitro City är en populär vagn men jag kan inte se att den på något sätt är bättre än många andra vagnar, exempelvis Brio Go som är en favorit hos mig. Som vanligt handlar det i slutändan om smak och eget tycke. Jag skulle kunna överväga att äga en Emmaljunga om det inte vore för en detalj som verkligen handlar om personliga preferenser och där Emmaljunga inte matchar min smak alls: designen. Att en vagn är snygg ligger inte överst på listan när jag söker barnvagn men det är faktiskt inte oväsentligt! Min önskan vore att Emmaljunga kunde tänka över sin sufflett med det överflödiga tyget som av vassare tungor kallas för ”pungsufflett” och även överväga att satsa på en mer stilren look; utan rutor, vita linjer, gråa/bruna/beiga partier inskurna i tyget och blaffiga loggor. Att erbjuda även ett sortiment utan detta tror jag att Emmaljunga bara skulle tjäna på.

 

3 kommentarer

Bugaboo Bee+ vs. Brio Go

av Anna

På produktbilder av vagnar så brukar vagnen återges både i uppfällt och ihopfällt läge. Men oftast är det svårt att få någon känsla för vagnens storlek i och med att det inte finns något att jämföra med. På bilden ovan finns två av mina favoritvagnar som fyller helt olika syften men båda är helt underbara. Brio Go blir faktiskt väldigt liten och kompakt när den fälls ihop med sittdelen på, men i jämförelse med Bee+ så ser de flesta vagnar (som inte är paraplyvagnar) ut som jättar. Hur väsentligt det är att ha en barnvagn som blir liten ihopfällt beror mycket på hur familjens behov ser ut, men har man bil så är det definitivt en aspekt man bör ha i åtanke. En sak som Bee+ och Brio Go har gemensamt är dessutom att bägge går att fälla med sittdelen på, till skillnad från exempelvis Bugaboo Cameleon.

Måtten för vagnarna är följande:
Brio Go
Ihopfälld: 78x61x48 cm
Vikt: 11,4 kg

Bugaboo Bee+
Ihopfälld: 89x43x30 cm
Vikt: 8,5 kg

 

12 kommentarer

Elodie Details Stockholm Stroller

av Anna

Recension av Stockholm Stroller
Inköp: Vi har fått låna vagnen av Elodie Details för att kunna skriva om den, inköpspris är 2399 kronor.
Försäljning: Det är i princip omöjligt att sia om andrahandsvärde på en såhär pass ny vagn.
Typ av vagn: Paraplyvagn.

Med Stockholm Stroller rök min paraplyvagnsoskuld. Visserligen har jag kör Maclaren flera gånger då jag i många år jobbat som barnflicka åt olika familjer, men det var innan mitt barnvagnsintresse kickade in och jag verkligen började utvärdera vagnarna jag kör. Först lite fakta och mått om Stockholm Stroller. Vagnen tar upp till 15 kgs belastning, hittar ingen maxvikt för varukorgen men uppskattar den till att klara 3-5 kg i alla fall. Enligt Elodie Details hemsida är den 50 cm bred men jag fick det snarare till 51-52 cm över framhjulen. Den väger 8,5 kg och är således både lätt och nätt. Från golv till högsta punkten på handtaget är det prick 100 cm. Jag är 1,70 och min man är 1,85. På övriga vagnar har vi alltid handtaget i högsta läge, vilket på exempelvis en Bee+ är 106-107 cm. Inledningsvis tyckte vi bägge, men framför allt min man, att vi sparkade i vagnen men det är troligtvis något av en vanesak för efter att ha gått en stund med vagnen så anpassade man steget efter utrymmet. Sittdelen är 33 cm bred längs ut och 31 cm bred längst in. Djupet är 21 cm med nedfällt fotstöd och med helt utfällt fotstöd är det 36 cm. Sittdelens rygglängd är 45 cm. Jämför man dessa mått med måtten på sittdelen i en vanlig sulky såsom Brio Race så är Stockholm Stroller normalstor i utrymme i sittdelen, jämför man med sittdelen i Bugaboo Donkey så är Stockholm Stroller bredare men något grundare (med fotstödet nedfällt). Hjulen på Stockholm Stroller är cirka 16 cm i diameter.

Stockholm Stroller har tre lägen på ryggstödet: liggläge, viloläge och sittläge. I mina ögon är liggläget väldigt generöst och det är ett stort plus om man ska ha sovande barn i vagnen. Sittläget skulle kunna vara något mer upprätt men medan vissa barn verkar störa sig väldigt mycket på lutningen så bryr sig andra inte alls. Min 1-åringen satt bekvämt i vagnen medan 3-åringen nog skulle ha uppskattat en liten kudde bakom ryggen.

Stockholm Stroller har en massa bra detaljer värda att framhäva:

1. Ihopfällningsmekanismen sker i två steg och det gör du enkelt med hjälp av foten. Tryck till på höger spak och dra upp i mitt handtaget. Bromsen som skymtas längst ned i bild är en kugghjulsbroms och bägge hjul kan bromsas i en rörelse.
2. Suffletten är väldigt mångsidig. Dels har den en solkeps som man kan fälla ut men framför allt går det att öppna och förlänga hela suffletten endast med hjälp av en dragkedja.
3. Precis som alla paraplyvagnar så fälls även Stockholm Stroller i ett svep och blir väldigt liten. Med hjälp av handtaget på bilden låser man den enkelt i ett ihopfällt läge och på andra sidan chassit finns ett bärhandtag som gör det enkelt att transportera vagnen ihop med annat bagage till exempel vid en resa.
4. Varukorgen är riktigt stor och rymlig! När sittdelen är i liggläge är den svår att komma åt men det går att pilla i och ur småsaker från sidan. Stort plus för att varukorgen rymmer både en mindre skötväska och lite matvaror.
5. Ryggstödet fälls genom att två knappar trycks ned. Smidigt och inga klämda fingrar riskeras.
6. På baksidan av suffletten finns en ficka försedd med blixtlås att förvara småsaker i.
7. Vagnen har en 5-punkts sele med tillhörande, förstås matchande, vadderingar.
8. När suffletten är fullt utfälld finns en vädringsficka med myggnät i, som även har ett tillhörande lock som fästs med kardborre eller binds upp med hjälp av resårband och en stropp. Känns som gjort för varmare klimat eller Sverige med för den delen, i synnerhet det varmare halvåret.

Jag har en 1-åring och en (väldigt väldigt snart) 3-åring och bägge sitter bra i Stockholm Stroller. Att ettåring ryms att sova däri säger sig självt men att treåringen på en knapp meter gör det är inte lika självklart. På bilden ovan har han själv lagt sig på rygg i vagnen och med fötterna uppkurade mot fotstödet.  Som synes så är suffletten fullt utfälld och med solskärmen täcker den så bra att inga filtar eller barnvagnsdraperier är nödvändiga. Det blir både mörk och lite lagom ljudisolerat där inne ändå. Jag är väldigt imponerad av suffletten och hur Elodie Details löst problemet så att man inte alltid behöver ha den så stor men samtidigt väldigt snabbt och enkelt kan omvandla den mellan lägena. Både Brio och Bugaboo har något att ta efter på den punkten.

Min vagnpark består i skrivande stund av Bugaboo Donkey, Bugaboo Bee+, Mountain Buggy Duet och Brio Go. Man kan ju fråga sig om en paraplyvagn som Stockholm Stroller kan konkurrera med det utbudet? På en springande punkt slår den faktiskt Bee+ och det är storleken ihopfälld. Stockholm Stroller blir så liten och smidig att man lätt kan ha den permanent förvarad i bakluckan på bilen så att den alltid finns tillgänglig när man ska iväg och handla eller gör andra ärenden som inte kräver terrängkörning. Dessutom är den klart mest färgglad och man bör inte köpa en Stockholm Stroller i Retro Revolution-utförande om man inte uppskattar främlingar som kommer fram till en för att prata om vagnen. Bara på någon timme i Farsta Centrum fick vagnen enormt mycket uppmärksamhet, vilket bara är kul tycker jag! Vagnarna är i övrigt i princip leka breda, Stockholm Stroller hjulbas uppfattar jag dock som något längre men det är ingen större skillnad där heller. Karaktäristiskt för paraplyvagnar är det delade handtaget. Det går faktiskt alldeles utmärkt att styra Stockholm Stroller med bara en hand men det är ännu enklare på Bee+ i och med att man då kan centrera sitt grepp. Sen kan man förstås inte blunda för den största skillnaden; priset. Bee+ kostar trots allt mer än dubbelt så mycket som Stockholmer Stroller. I viss mån får man vad man betalar för, Bee+ är exmpelvis vändbar, men är man ute efter en snygg, liten och smidig vagn så är Stockholm Stroller ett fullgott alternativ.

Körkänslan då? Där finns utrymme för förbättring hos Stockholm Stroller. Visserligen är underlaget nu rätt hemskt, isigt och grusigt, och det var absolut stor skillnad att köra vagnen inomhus i ett köpcentrum jämfört med utomhus på promenadvägarna här i förorten. Men med små hårda hjul så blir känslan lätt lite skakig och skramlig. Den här tiden på året är det bara lufthjul som verkligen kan ge någon körglädje. Samtidigt tror jag inte, men mitt perspektiv är något skevt – för mig är fyra vagnar helt normalt, att någon använder en paraplyvagn som enda vagn året runt. Det skulle jag inte heller rekommendera. För mig ingår det i själva definitionen av paraplyvagn att den är ett komplement till något större och mer gediget.

Stockholm Stroller är en liten fröjd för ögat och helt klart något för dig som har en bra allround-barnvagn men som söker en paraplyvagn som är enkel att använda och tar liten plats. Vagnen finns även i All Black samt Rockabilly Dots och utbudet att matcha med är nästintill oändligt. Så, det gör ju inte direkt ont att köra runt med den här vagnen om man är stilmedveten.

 

10 kommentarer