Barnvagnar

Utrymme i syskonvagn vintertid

av Anna 20 november, 2013

Jag har kört fyra olika syskonvagnar i vintermiljö: Mountain Buggy Duo, Phil & Teds Vibe, Bugaboo Donkey och Mountain Buggy Duet. Jag älskar syskonvagnar och alla dessa fyra är bra på sitt eget vis, men något som alltid kommer med en syskonvagn med rimlig bredd (för mig är det ett måste att hålla mig inom Stockholms-måttet om 75 cm) är en kompromiss vad gäller utrymmet i sitt- och liggdelarna. Det är svårt att få till en fullstor sittdel utan att vagnen blir pansarlik i sin storlek! Och på vintern dras detta lilla bekymmer till sin spets, för då ska barnen få plats i vagnen och det i full vintermundering eller nerbäddad i en varm och gosig åkpåse. Många kan nog bli avskräckta av att det _ser_ trångt ut för ett barn men jag har alltid utgått från mina barns upplevelser och de har varit tydliga med att kommunicera om de trivs i vagnen eller inte. Även ett litet barn tror jag har förmågan att säga ifrån om det blir för tight, för kallt, för varmt etc.

Det här är min äldsta, då tre år gammal och cirka 97 cm lång med en vikt på drygt 14 kg, i sittdelen på Bugaboo Donkey. Första bilden med suffletten nedfälld och andra med suffletten i halvt uppfällt läge. Inga problem för honom att utrymmas trots underställ och vinteroverall. Däremot blev selen en aning för trång så jag fick nöja mig med att spänna fast honom enbart över höfterna.

Barnen är 3 och 1 år gamla på den här bilden och de sitter i en Mountain Buggy Duet. Treåringen lika stor som på bilden ovan fast utan vinterkläderna på och ettåringen är 77 cm lång och väger drygt 11 kg. Åkpåsen är en 7 AM Le sac igloo i storlek medium. Ute på promenad i kylan, det var väldigt kallt den här perioden, så hade ettåringen även på sig en fleeceoverall och tossor, mössa och vantar. Det ihop med åkpåsen var fullt tillräckligt för att hålla henne varm och utrymmesmässigt så satt hon helt okej. Treåringen hade samma vinterutstyrsel som i bilden på Bugaboo Donkey ovan, även han satt okej. Det var precis att det räckte till med utrymme över överarmarna på honom, vilket nog syns även på bilderna ovan, men själv hade han inte något emot det.

20 november, 2013 8 kommentarer

Baby Jogger City Mini 4W

av Anna 21 oktober, 2013

Recension av Baby Jogger City Mini 4W
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Baby Jogger. Inköpspris för City Mini 4W ligger på cirka 3795 kr, för City Mini med tre hjul så är priset cirka 3295 kr.
Försäljning: Andrahandspriset på en City Mini 4W verkar ligga på omkring 2500 kr, med lite marginal åt båda håll.
Typ av vagn: Sittvagn med möjligheten att köpa till liggdel och då få vagnen till en duovagn.

När jag i våras planerade inför sommarens resa utomlands så funderade jag mycket på det här med resevagnens varande eller icke varande. Med en 2,5-åring och en 4-åring så ville jag ha något så rejält som möjligt men samtidigt inte behöva kompromissa på den punkt att vagnen också måste vara kompakt ihopfälld och enkel att transportera. Jag lutade länge åt en Bugaboo Bee men kände att den inte riktigt var så klättertålig och stabil som jag skulle önska. Jag visste dessutom att vi skulle röra oss ute på landet lika mycket som i stadsmiljö, som vagnen måste vara välbalanserad och någorlunda terrängtålig.

Fortsätt läsa

21 oktober, 2013 25 kommentarer

Kronan Duo S

av Anna 5 oktober, 2013

Recension av Kronan Duo/S

Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar från Kronan. Inköpspris för Kronan Duo S ligger på cirka 7490 kr, då ingår både sitt- och liggdel.
Försäljning: Än så länge verkar det inte finnas så många Duo S på Blocket, men de ligger gissningsvis på cirka 6000 kr.
Typ av vagn: Duovagn, med separat ligg- och sittdel. Jag har dock endast testat vagnen med sittdel på.

Kronan Duo S är Kronans uppdaterade version av deras numera klassiska modell Kronan Duo. Den här recensionen publicerades 2012 men faktum är att inte mycket har hänt med modellen sedan dess. Förutom Duo/S finns också Sulky/S i Kronans barnvagnsutbud, även den med snurrbara, luftfyllda framhjul.

Det kanske kan tyckas som ett evigt tjatande om snurrbara framhjul. Men jag som får en drös med mail med barnvagnsfrågor varje vecka vet ju hur otroligt uppskattad den funktionen på en vagn är. Jag har inte testat Kronan Duo, en äldre modell med fasta framhjul, även om den fanns med på slutlistan av de vagnar vi valde mellan inför vårt första barn. Så jag kan inte göra någon intern jämförelse. Däremot har jag erfarenhet av en del andra vagnar med fyra lufthjul varav de två framtill är snurrbara. Så några jämförelser kommer att göras längre ned i detta inlägg.

Kronan Duo/S liggläge och fästen för sittdelen

Plant liggläge och rejäla fästen för sittdelen

Kronan Duo S har steglöst justerbart ryggstöd. Jag tycker att det finns både för- och nackdelar med det. Det är generellt sett svårare att få till ett bra, upprätt sittläge med den typen av ryggjustering. Men det blir samtidigt ofta enklare att smyga ned ett barn från sittläget till liggläge. Liggläget på Duo S är väldigt bra, i princip plant. Bygeln är av swingaway-typen. Sittdelen känns väldigt lättåtkomlig både för mina lite större barn, och om man har ett yngre barn som ska läggas ned med en mjuklift.

Sittdelen sitter på chassit med två rejäla fästen. Det känns som en väldigt stabil och pålitlig anordning. Men. Antingen har jag otroligt svaga händer eller så är dessa fästen inte riktigt samarbetsvilliga. Jag har vid mer än ett tillfälle klämt fingrarna halvt om halvt när jag försökt få loss sittdelen. Kanske en petitess i sammanhanget. Men om man väger in det faktum att sittdelen måste tas av varje gång vagnen ska fällas, så blir det för mig ganska viktigt att det är något som kan genomföras smidigt.

Kronan Duo/S har ett ergonomiskt knäledshandtag

Ergonomiskt, ställbart knäledshandtag

Kronan Duo S har ett ergonomiskt handtag som är både skönt att hålla i och lätt att vinkla uppåt såväl som nedåt. Jag vet att en vanlig kritik mot Britax Go, som har samma typ av handtag, är att den som kör upplevs komma väldigt långt bort från barnet. Men med Kronan Duo S är den som kör barnvagnen närmre sittdelen.

Smarta detaljer och fästen på Kronan Duo/S

Många smarta detaljer och fästen

På Duo S finns det gott om små detaljer värda att notera:
1: Lufthjul både fram och bak på vagnen, de framtill är svängbara men kan också låsas i ett fast läge. Jag minns att när jag skulle köpa min första barnvagn för fem år sedan så var lufthjul något jag skydde som pesten, nu är det snarare något som nästa automatiskt ger en vagn pluspoäng i min bok. Dessa var enkla att pumpa och höll trycket bra.
2: Swingaway-bygel för att enklare kunna sätta i och ta ur barnet ur vagnen.
3: Vädringslycka med inbyggt insektsnät i suffletten.
4: Sittdelens rygg har en steglös justering mellan fullt liggläge och sittläge, väldigt smidigt när man har ett sömnigt barn i vagnen och vill smyga ned det till ett bra sovläge, kräver två händer för att man enkelt ska få upp sittdelen till sittläge igen.
5: Liten förvaringsficka baktill på sittdelen, rymmer nycklar och plånbok eller en mobil.

Rejäl broms och tydliga spärrar för hopfällning

1: Närbild på handtaget och den ena av två knappar som ska tryckas in när man vill vinkla handtaget.
2: Bromsen, en vanlig och effektiv lösning som trycks ned och petas upp, tog på en gång och satt fast rejält i bromsat läge.
3: Med Kronan Duo S följer en luftpump för hjulen, den har även sin egen förvaring i form av en liten väska som enkelt hängs upp på chassit under sittdelen. Går således inte att glömma hemma och finns alltid på plats om den skulle behövas akut. Sen tycker jag alltid att det är enklast att pumpa med en rejäl luftpump med tryckmätare så man vet att däcken har det ultimata trycket men vid lite extra påfyllning så är en handpump bra att ha.

4: För att fälla vagnen drar man upp de två spärrarna på handtaget mot sig och fäller sedan handtaget framåt.
5: Spärren som måste fällas upp för att chassit ska kunna fällas ihop.
6: Kronan Duo S har en sittdel med lös sele, som enkelt går att ta bort helt om man skulle vilja. Den ger barnet i vagnen mer rörelsefrihet. Det finns fördelar och nackdelar med denna typ av sele, som jag ser det. Det är absolut bra att barnet kan luta sig framåt och inte är låst mot ryggstödet. Samtidigt tycker jag att denna typ av sele trasslar sig lättare och därmed kan vara lite mer klurig och tidskrävande att få på barnet. I synnerhet om barnet för stunden inte känner sig så väldigt samarbetsvilligt.

Förlängningsbar sufflett och ställbart fotstöd

Suffletten går att ha i flera olika lägen, vilket syns på bilderna 1 till 3. Utan solkepsen vore den väldigt kort. Men med den utfälld så ger den ett helt okej solskydd. Det skulle i mitt tycke absolut inte skada om suffletten gick att få ett snäpp längre. Ssärskilt när man har barnet i liggläge på sommaren så känns suffletten en aning för kort.

Även fotstödet, bilderna 4-6, är ställbart och går att anpassa efter barnets längd och hur barnet vill sitta eller ligga i vagnen. På fotstödsbilderna syns även Kronans ganska unika bärhandtag. Det kanske inte kommer till användning så ofta men när man behöver lyfta vagnen ner för en trappa så är de verkligen guld värda. Bekväma att hålla i, stadigt grepp och inte riskerar man att bli smutsig om händerna på samma sätt som man kan bli om man lyfter en vagn i själva chassit.

Duo/S ihopfälld och inpackad i bilen

Kronan Duo S i den (stökiga) bakluckan på en Opel Astra Kombi. Den ryms ju fint och sittdelen kan som de nedre bilderna visar även staplas väldigt kompakt på chassit. Fällningen är enkel att få till, men jag hade uppskattat om jag kunde fälla vagnen i en del med sittdelen på. Sittdelen används betydligt längre än liggdelen på en duovagn. För mig är det därför viktigast att vagnen under den perioden är som smidigast. Självklart tar det inte många sekunder extra att ta av sittdelen. Menn ett önskemål från min sida vore att kunna göra allt i ett svep. I övrigt är vagnen lätthanterlig i hopfällt läge. Duo/S är vare sig tung eller otymplig att få grepp om. Vill man få vagnen ännu mindre kan man enkelt plocka loss hjulen och få chassit superkompakt.

Kronan Duo/S har en lättåtkomlig och rejäl varukorg

Lättåtkomlig och tålig varukorg

Varukorgen är lättåtkomlig från alla håll och rymmer som den högra bilden visar även en matkasse. Ändå tycker jag att varukorgen är av det mindre slaget och ganska grund. För mig som gillar att ha diverse småsaker under vagnen så är en metallkorg inte heller den bästa lösningen. Småsaker faller helt enkelt ur. Även om korg i metall förstås håller sig renare än vad en varukorg i textil gör.

Jag hade gärna sett att varukorgen var något djupare och tycker även att det ser ut som att det finns utrymme för den att bli längre. Den främre delen är ju upphöjd för framhjulen men det finns marginaler att ta av där. Höjden från mark till varukorg gör vagnen bra i terräng, det ska man inte glömma. Men har man svårt att begränsa sig i hur mycket av ens bohag som faktiskt behöver följa med varje gång man lämnar hemmet – en åkomma jag lider av – så är förvaringen en viktig funktion hos barnvagnen.

Hur stora barn ryms i Kronan Duo/S?

Hur rymmer Kronan Duo S riktigt stora barn? Ganska väl, faktiskt! Här är min fyraåringen på cirka 105 cm och 15 kg i sittdelen. Han ser onekligen ut att vara på gränsen till för stor men det skulle funka om man ville det. Suffletten gick att fälla upp utan problem. Däremot är fotstödet rätt kort. Jag upplever att min tvååring och fyraåring har ungefär samma rymd i själva sittdelen. Men det är när benen börjar växa, eller om ens barn rent proportionellt har långa ben, som vagnen snabbt kan bli urvuxen. Med ett längre fotstöd skulle Duo S ha en väldigt lång användningstid. Både sittdel och chassi känns väldigt tåligt och klarade absolut av att ta ett barn som ligger precis på gränsen för vad vagnen är godkänd för att orka med. Maxvikten i sittdelen är 15 kg.

På bilderna nedan är min tvååring fotad i vagnen. Hon är rätt stor för sin ålder med cirka 14 kg i vikt när bilderna togs, och hon är en knapp meter lång. Hon kan sitta bekvämt med fötterna på fotstödet. Men på barns vis så väljer hon ibland att låta benen hänga utanför. Något hon visserligen gör även på andra vagnar, så det är inget unikt för Duo S. På bilden längst ned till höger syns liggläget. Tvåringen sov verkligen bra i vagnen och valde självmant att ha den som alternativ fåtölj i vardagsrummet, med en liten kudde bakom huvudet. Rent komfortmässigt finns det inget jag vill klaga på hos sittdelen på Duo S. Mina barn är verbala och ingen av dem uttryckte något som helst missnöje.

Mitt omdöme av Kronan Duo/S

Mitt totala intryck av Kronan Duo S är väldigt bra. Den påminner mig mycket om Brio Go, en av mina favoritvagnar, och de två kommer bli ännu mer lika nu när Go släpps i en ny version med lufthjul. Min man håller Kronan Duo S som en av vagnarna på hans topp 3 lista, och han är ganska kinkig med barnvagnar så det är ett mycket gott betyg. Gott om benutrymme för den som promenerar med vagnen, riktigt härlig gung och körkänsla – den rullar i princip på av sig själv när man knuffat igång den.

Kronan Duo/S är väldigt lättstyrd och funkar utmärkt inne i stan och på promenad i skogen. Det är verkligen en all round-vagn som är väl anpassad för de som, precis som vi, bor i en förort nära naturen men gärna hänger inne i city också. Duo S känns väldigt gedigen och tålig. Jag upplever att vagnen har god kvalitet och är genomtänkt i detaljerna. Kronan har ju haft sin föregående modell Duo väldigt länge och säkerligen fått lära sig en del läxor på vägen. Det märks på Duo S, som känns klokt konstruerad.

Skulle vagnen gått att fälla i ett stycke med sittdelen på, haft större varukorg och längre sufflett så hade den varit nära på klanderfri i mina ögon. Kronan Duo S är rimligt smal med sin bredd på 60 cm, med sittdel på väger den 14,4 kg medan bara chassit väger 10,6 kg. Jag har förstått det som att Duo S har blivit en populär modell sen den släpptes förra året. Efter att ha provat den själv är det enkelt att konstatera att jag förstår varför.

5 oktober, 2013 16 kommentarer

Resa med barnvagn – Babyzen Yoyo och Baby Jogger City Mini!

av Anna 29 juli, 2013

Hej alla barnvagnsentusiaster, nu är jag tillbaka från min semester och bloggen kommer att uppdateras i mer vanlig frekvens framöver!

Hur skönt det än har varit med semester och att befinna sig långt från närmsta dator, så befinner jag mig nu åter i Sverige. Ledigheten är inte helt över men jag tänkte skriva ett inlägg om mina upplever av att resa med vagn utöver våra årliga resor till Gotland. Min familj och jag har nyligen tillbringat två veckor i södra Frankrike, det var riktigt varmt – sällan under 35 grader, och väldigt varierade terräng: allt från slät asfalt, till stigar i åkrar och mycket gamla kullerstensgränder. Jag hade våndats över vagnvalet inför resan väldigt länge men beslutade mig till slut för något som skulle visa sig vara en helt ypperlig kombination: Babyzen Yoyo och Baby Jogger City Mini 4W.

Yoyon har jag ju erfarenhet av sedan tidigare, men då i vardagsanvändning och även om jag alltid har gillat vagnen väldigt mycket så inser jag nu att den verkligen kommer till sin rätta när man är på språng och behöver en mycket kompakt vagn som kan fällas upp och ihop stup i kvarten utan att suga musten ur en. Dessutom var det, för oss, helt ovärderligt att ha en vagn tillgänglig under våra relativt långa mellanlandningar. Att Babyzen Yoyo fick följa med berodde således mest av allt på att jag behövde en vagn som kunde fungera att ta med på planet. Och det var faktiskt inget problem, jag hade den i dess förvaringsväska och den gick utan problem in i förvaringsutrymmet över sätena på de större planen och när vi en sträcka åkte ett mindre plan så hade jag den under stolen framför mig. (Vi flög Lufthansa alla sträckor.) Vagnen tog lika mycket plats som sportbagen mannen som satt i raden bredvid mig hade med sig som handbagage. Jag hade dock i förväg fått tips om att packa ihop vagnen utom synhåll från incheckningsdisken. På Arlanda i Sverige var det inget problem ändå men i Tyskland var det mer tveksamma till att vagnen verkligen kunde bli så liten som jag påstod, och insisterade på att få gate checka den. Men eftersom att jag är rädd om vagnen så lyckades jag till slut visa att den inte var större än att ett vanlig handbagage. De gånger då vagnen fälldes ihop och lades i väskan innan vi gick genom gaten var det aldrig någon i personalen som ens höjde på ögonbrynen, inte heller i säkerhetskontrollen. Och vilken lättnad efter en utdragen landning att genast kunna hiva ned 2-åringen i en vagn med viloläge och slänga åt henne en sjal som filt, hon slocknade direkt och vi andra kunde i lugn och ro hinna med det vi måste!

Väl på plats i Frankrike så fortsatte Babyzen att imponera men i den gamla medeltidsstaden Carcassonne så var det skönt att den hade en bärrem och gick att ta över axeln när kullerstenarna blev helt oöverkomliga. Både min 4-åring såväl som min 2-åring har suttit i vagnen och de ryms ungefär lika bra. Båda är något för långa och har huvudet över ryggstödskanten men eftersom att de ändå är så pass stora så klarar de av att sitta i vagnen kortare stunder utan fullt huvudstöd. Jag har tidigare rekommenderat Babyzen Yoyo men nu ännu mer så – just som resevagnen känns det som att den klarar mycket som inga andra vagnar ens kommer nära att göra. Förstås extra plus för att den tar noll utrymme när den inte behövs. Som ni ser på bilden nedan så får Yoyon dessutom perfekt plats i sittdelen på Baby Jogger City Mini, så råkar man plötsligt ha två barn som vill gå och inte vill köra varsin tom vagn, så är det problem också enkelt löst.

Förutom Babyzen Yoyo så kände jag att jag behövde en till vagn som var liten och kompakt men som också var något mer gedigen och tålig, som skulle klara lite mer terräng och som även funkade fullt ut för två stora barn. Efter att ha funderat på många olika alternativ, bland annat min gamla favorit Bugaboo Bee+, så blev jag väldigt intresserad av Baby Jogger City Mini. (Det kommer att komma en fullständig recension av vagnen senare.) City Minin finns med både tre och fyra hjul, jag tyckte att fyrhjulingen kändes bäst med tanke på stabilitet – men då ska det tilläggas att jag inte haft en Mini med tre hjul att jämföra med så kanske är det bara något i mitt huvud. Och jag måste säga, att ta med sig BJ City Mini 4W på vår resa kändes som en riktig jackpot!

Vagnen fälls med Baby Joggers supersmidiga fällning, bara lyft vagnen i remmen i sätet så blir den platt som en pannkaka. Vi checkade in vagnen och använde förvaringsväskan för City Mini som resväska, den är egentligen gjord för trehjulingen men det var inget problem att klämma in ett fjärde hjul och vagnen klarade sig helt utan skador båda på resan dit och hem, även om väskan fick sig en del törnar. Då hade jag dock virat små handdukar runt hjulupphängningarna för säkerhets skull. Det som blev så bra med City Minin var dels att den har en maxvikt på 22,5 kg, så det fanns goda marginaler för mina barn. Vagnen har dessutom en heltäckande sufflett och i princip fullt liggläge. Hjulen är relativt små men klarade av all terräng vi testade vagnen i, på sandstranden kunde jag dra den bakom mig. Vi använde City Mini till det barn som behövde sova medan Yoyon fick fungera mer som tillfällig avlastning för det andra barnet, och som räddaren i nöden på mellanlandningarna. För oss med en 2,5-åring och en 4-åring så var de här två vagnarna en riktigt bra kombination och jag kan verkligen rekommendera dem båda att ta med sig på resa.

29 juli, 2013 7 kommentarer

En första titt: Joie Mirus och Brisk!

av Anna 11 juli, 2013

Bakåtvända sulkys-utbudet har utökats med Joie Mirus, den svarta vagnen på bilderna ovan. Från Joie finns även den med traditionella paraplyvagnen Brisk. Mitt första intryck av vagnarna är att Brisk utan problem fyller sina funktioner – vagnen blir normallång, som alla paraplysulkys, men liten ihopfälld, sittdelen har ett ställbart ryggstöd och fotstöd, enhjuls-broms som är enkel att låsa och låsa upp samt ett vanligt, tvådelat handtag. Det jag tycker sticker ut med vagnen är att den har singelhjul framtill och dubbla hjul enbart baktill. En funktion som jag rent generellt tycker gör en vagn roligare att köra. Självklart finns det även andra paraplysulkys med den egenskapen med dubbla hjul är fortfarande standard på de flesta.

Joie Mirus är klart mer unik i sin design. Till skillnad från Njoy Bubble, som ni hittar en recension av lite längre ner på bloggen, så har Mirus en fast sittdel men ett vändbart handtag. Att vända handtaget är väldigt enkelt och smidigt så den delen av konstruktionen är smart löst. Handtaget och vagnen känns inte heller rangligt, trots att det kanske kan kännas som en risk med ett vagn uppbyggd på det här sättet. Vagnens sittdel är ganska liten, min fyraåring på knappt 110 cm och 15 kg är absolut för stor för vagnen men den skulle kunna funka i nödfall. Liggläget är mycket bra, nära på helt plant så får mindre barn så är sittdelen välutformad. Bygeln är av swing away-typen, dvs den går att öppna i ena sidan för enklare i och urtagning av barnet. Sufflette är klart godkänd, likaså är varukorgen rymlig.

Men, även om en vagn är smart på pappret så måste den gå att köra också. Jag ska givetvis utvärdera Joie Mirus ännu mer men mitt första intryck är ändå att med handtaget ställt så att barnet är vänt framåt – då är Mirus en ganska smidig liten paraplyvagn som små barn absolut kan sova gott i. Den är lätt att köra och svänga. Problemet med vagnen uppstår först när man vänder handtaget så man har barnet mot sig. Mirus hjul är nämligen fasta baktill och snurrbara – men låsbara – framtill. Med barnet mot föraren har man alltså de fasta hjulen framåt och hjulen närmast än kan man antingen låsa eller ha snurrbara. Och att ha dem snurrbara är inte ett alternativ, åtminstone inte om man har ett barn med vagnens maxvikt på 15 kg i sittdelen. Vagnen går helt enkelt inte att styra när hjulen fram är i en fast riktning och de bak hjälplöst roterar runt när jag försökt svänga vagnen runt ett hörn. Låser man bakhjulen så blir det bättre men det jag saknar med Joie Mirus är att möjligheten att själv bestämma vilket av de två hjulparen som ska vara fast och vilket som ska vara styrbart. Hade alla fyra hjul gått att snurra och låsa, så hade jag ju när jag vill köra vagnen med barnet mot mig ändå kunnat få fasta hjul baktill och snurrbara framtill. Det är något jag absolut tror hade underlättat för själva körupplevelsen och en funktionen som behöver förbättras i vagnen.

I vilket fall som helst applåderar jag amibitionen att göra en vagn som efterfrågas av många konsumenter, och förhoppningsvis så får vi se en mer lättstyrd Joie Mirus i framtiden!

11 juli, 2013 17 kommentarer

Njoy Bubble

av Anna 1 juli, 2013

Recension av Njoy Bubble
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar. Inköpspris för Njoy Bubble ligger på 1995 kr hos Big Baby.
Försäljning: Andrahandsvärdet på Blocket är oklart då det inte funnits tillräckligt många ute till försäljning än.
Typ av vagn: Paraplyvagn, resevagn, vändbar sulky.

Resevagnar har länge varit väldigt snarlika varandra allihop – på det stora hela i alla fall, och ingen har kunnat erbjuda den som kör vagnen att ha barnet vänd mot sig. Nu finns det några stycken vagnar som har den funktionen, och en av dem är Njoy Bubble. Jag har testat vagnen under en längre tid och har kommit till slutsatsen att hur bra vagnen är till mycket stor del beror på vad man jämför med. Det blir helt enkelt inte rättvist att ställa körkänsla, rull och stabilitet hos en resevagn mot hur samma funktioner uppfattas i en sulky eller duovagn. Men sett ur rätt perspektiv så tycker jag att Njoy Bubble som resevagn får ett klart godkänt betyg medan den vändbara sittdelen är riktigt smart och rimligtvis borde vara väldigt intressant för familjer som söker en vändbar resevagn till sitt mindre barn.

Njoy Bubble med sätet framåtvänt såväl som bakåtvänt har tre lägen. Ett i princip helt upprätt sittläge, ett viloläge och ett inte helt plant med tillräckligt bra liggläge. Selen har vadderade kuddar och det finns med ett nackstöd som kan användas för mindre barn men som mest är i vägen om barnet är större än bebisstorlek. Sittdelen känns ganska rymlig på höjden men lite grund i sätet. Från den här vinkeln ser Njoy Bubble ut som vilken paraplyvagn som helst men i profil får den en lite annan look.

För att ändra riktning sittdelen så trycker man in en spärr i ett handtag högst upp på ryggstödet, och bara fäller över sittdelen. Bilden längst till vänster ovan visar hur vagnen ser ut mitt i processen från framåtvänd till bakåtvänd. Väl klar i bakåtvänt läge så är sittdelen väldigt lik den framåtvända. Det som främst skiljer dem åt att att det inte finns något extra fotstöd med sätet mot den som kör vagnen, samt att vagnens sidor gör att sittdelen känns djupare. När jag jämfört hur barnen suttit i vagnen mot mig respektive från mig så upplever jag att de har mer utrymme i det bakåtvända läget. Som ni ser på profilbilden längst till höger ovan så är liggläget i princip detsamma som med sittdelen framåtvänd. Med suffletten fullt utfälld blir vagnen ombonad och mysig och jag har inga problem att föreställa mig även en liten bebis liggandes i Njoy Bubble.

Suffletten på vagnen är ganska speciell, ett material som känns poröst och inte alls som sedvanlig sufflet-textil. Men jag gillar suffletten, den är lång och har en liten solskärm som skärmar av ljus väl. Jag upplever det även som att suffletten andas, den är inte glansigt svettigt utan mer lik träningskläder i känslan. Varför man har valt den här typen av material till suffletten vet jag inte, men en privat teori är att det kan handla om att den ska klara av att vändas ut och in, och tillbaka igen, varje gång man ändrar riktning på sittdelen. Dessutom är tyget av en sådan typ att det aldrig blir skrynkligt, vilket definitivt skulle kunna bli ett problem med tanke på vad suffletten på just Njoy Bubble utsätts för.

Dags för lite detaljer! Bild 1 visar en av de två spärrar som ska tryckas in för att fotstödet ska kunna regleras, det har två huvudlägen som synes på bild 3 och 4. Med fotstödet nedfällt och sittdelen framåtvänd så får ett äldre barn ändå benstöd iom remmen på chassit, någon som alltså saknas när sittdelen är vänd bakåt. Bild 2 visar dels en närbild på hjulen, dels hur spärren som används för att låsa framhjulen ser ut. Hjulen måste vara i rätt läge när den ska klickas i, men annars så är hjulen enkla att låsa och låsa upp.

Lite fler detaljer. Förvaringsutrymmen på Njoy Bubble är minimala, och det är generöst tilltaget. Det går att pilla in lite småsaker i varukorgen men trots dragkedjan, som syns på bild 2, så är det ändå alltid svårtillgänglig. Bild 3 vi bromsarna, en per hjul där tanken är att det ska räcka att trycka i den ena men som alltid så kan man behöva dubbelkolla att båda hjulen verkligen hamnat i låst läge. Sen ser man även ihop- och uppfällningsmekanism, som är likadan som på de flesta andra paraplyvagnar. Inga konstigheter och enkelt att utföra. Bild 4 visar handtaget, som används både för att reglera lutningen på ryggstödet och för att fälla över ryggstödet så att sittdelen ändrar riktning. Den sista bilden visar vagnen ihopfälld, den har en automatisk spärr som låser chassit och storleksmässigt är den inte avsevärt mycket större än en vanlig, enbart framåtvänd paraplysulky.

På bilderna ovan syns min fyraåring, 15 kg tung och knappt 110 cm lång i Njoy Bubble. Av bilderna tycker jag det framgår rätt tydligt att han har mer utrymme i vagnen när han sitter vänd bakåt än framåt. Framåtvänd är han nästan på väg att glida ur sittdelen om man inte har selen på. Längdmässigt är det dock inga problem alls, han har hur mycket space som helst upp till suffletten och fortfarande tillräckligt med stöd för nacke och huvud.

Bakåtvänd sitter han som sagt bättre med rumpa och överkropp, medan benen blir lite utlämnade. Med fotstödet nedfällt så dinglar hans fötter nästan ner i marken, så bäst för honom kändes det att ha stödet rökt ut och så kunde han antingen låta benen hänga en aning eller dra upp dem och stödja fötterna mot kanten av fotstödet.

Med tvååring var det samma sak – hon sitter absolut bättre vänd mot mig. Vilket på ett sätt är positivt kan jag tycka, är man ute efter en vändbar resevagn så är det antagligen för att man värdesätter just det bakåtvända läget mycket. Tvååringen är cirka 1 meter lång och har framgångsrikt sovit i vagnen, då drog även hon spontant upp benen under sig. Som ni ser på sista bilden så ville hon gärna också illustrera att liggläget är så pass bra att man kan sova på sidan eller i magläge. Det kan vara bra att känna till om man är intresserad av vagnen för sin bebis del och gärna vill att denne ska ha rörelsemöjligheter i vagnen. Sen är det förstås alltid lika viktigt att ha selen på, men man kan ju också använda sig av en lös sele som håller barnet på plats men tillåter andra sovpositioner än enbart ryggläge.

Totalt sett så tycker jag att Njoy Bubble lever upp till förväntningarna vad gäller den vändbara sittdelen medan körkänslan lämnar lite att önska. Men det beror på att jag tenderar att jämföra med fullstora vagnar. Jämför jag med övriga paraplysulkysegmentet så får Njoy Bubble godkänt även där, det finns mer lättsvängda resevagnar men den är på inget sätt omöjligt att promenera runt med. Givet förstås att man undviker grov terräng, men det skulle jag säga fäller för alla barnvagnar med den här typen av hjul. Jag kan rekommendera Njoy Bubble till familjen som har ett mindre barn de väldigt gärna har mot sig även under en resa eller vid andra speciella tillfällen då en fullstor barnvagn inte är ett alternativ, och Bubble kan också utgöra ett bra komplement till en sådant typ av vagn också i vardagen. Jag skulle inte välja Njoy Bubble som enda vagn och jag skulle inte välja den till stora barn som mest ska sitta framåt ändå. Vagnen fyller absolut ett tomrum i barnvagnsutbudet som det ser ut idag och priset är också det till vagnens fördel. Jag har fortfarande inte sett någon annan rulla förbi men när jag ska ut och resa nu under sommaren ska jag hålla ögonen öppna!

1 juli, 2013 4 kommentarer

Baby Jogger City Mini 4W – en första titt!

av Anna 23 maj, 2013

I sommar ska jag och min familj resa, för första gången ska vi flyga med barnen. Så just nu är ägnar jag största delen av mitt barnvagnsmedvetande åt att titta och tänka på resevagnar. Det kommer bli mycket av den varan på bloggen också den närmsta tiden. Senaste tillskottet till barnvagnsparken är en City Mini 4W, som till skillnad från den ”vanliga” City Mini alltså har fyra hjul istället för tre. Vagnen är ett recensionsex från Baby Jogger och jag har fått ett otroligt gott första intryck av den – stabil, löjlig lättkörd, båda barnen sitter otroligt bra och ihopfällning får andra vagnars ihopfällningsmekanism att framstå som ett dålig skämt.

Heltäckande sufflett, precis som på Baby Joggers alla vagnar. Suffletten har två tittluckor och ja, det är ju den här looken som gett upphov till att vagnen rent utseendemässigt jämförs med en alien… Jag kan se lite snarlika drags, men himla smart konstruktion är det i alla fall!Liten och platt ihopfälld, vilket är smidigt både vid förvaring i hemmet om man som jag råkar ha sju andra vagnar där också, men förstås även under själva resan. Jag kommer givetvis inte kunna hålla mig så provkörningen kommer börja på studs men det verkliga mandomsprovet – själva resan – sker i slutet av juni!

23 maj, 2013 15 kommentarer

Orbit Baby G2

av Anna 17 maj, 2013

Minirecension av Orbit Baby G2
Inköp: Denna vagn är ett recensionsexemplar. Inköpspris för Orbit Baby G2 ligger på cirka 9995 kr, då ingår både sitt- och liggdel.
Försäljning: Andrahandsvärdet på Blocket verkar ligga på omkring 5000-8000 kr.
Typ av vagn: Duovagn, med separat ligg- och sittdel. Jag har dock endast testat vagnen med sittdel.

Orbit Baby G2, vagnen med inbyggt paparazziskydd och en look som gör att man inte bör vara rädd för uppmärksamhet om man ska köra runt med vagnen i tätbefolkade områden! Ja ni hör ju, det finns nog ingen vagn som kan anklagas för att ens vara snarlik denna och det är ju onekligen unikt att lyckas vara just unik när utbudet av barnvagnar är större än någonsin förr. I Stockholm kan man se en Orbit rulla förbi då och då men det är ingen vanlig syn här heller, vilket egentligen är lite märkligt för sett till funktioner och användningsområde så borde det vara en vagn som går hemma i de flesta storstadsområden. Tidigare har Orbit profilerat sig som den miljövänliga vagnen, alla material är återvinningsbara och giftfria, men nu har man även satsat på att framhäva vagnens storlek i hopfällt läge. Mitt generella intryck är att Orbit Baby G2 är en synnerligen funktionsspäckad barnvagn, med ett stort utbud av finurliga tillbehör för den som gillar sånt.

Sittdelen är vändbar, faktiskt snurrbar! Den har både bakåt- och framåtvänt tre lägen: sitt, vilo och ligg. Även suffletten har tre lägen, vilket syns på bilderna ett till tre ovan. Suffletten är fantastiskt heltäckande och just den här vagnen har sufflett och dyna i ett av de nya color packsen som går att köpa separat till vagnen. Färgen heter Lime och är en uppfriskande grön nyans. Även om suffletten täcker väldigt bra så är tyget tunt och det är ändå ganska ljust i sittdelen. Men varken jag eller mina barn har tyckt att det har varit något som påverkat och jag kan nästan uppskatta att vagnen inte känns så instängd ens när suffletten är uppfälld. I fortsätter i den gyllende treenighetens tecken och tittar närmre på fotstödet som har, just det, tre lägen. Fotstödet är enkelt att reglera och ger bra utrymme för barnens fötter och ben.

Utrymmesmässigt så fungerar Orbit Baby G2s sittdel lika bra för båda min barn, som alltså är 2 respektive 4 år gamla och cirka 97 respektive 105 cm långa. I den aspekten har vagnen en lång livstid. Dock känns vagnen som tänkt att användas framåtvänd så fort barnet blir lite äldre. Tyvärr går fotstödet bara att ha i det kortaste läget när sittdelen är vänd mot den som kör vagnen, detta syns på både bild 2 och 3. Det gör att barnen får sitta med benen ihopdragna. De klagade visserligen inte, men lät hellre benen hänga löst utanför och jag som förälder tyckte att det såg mindre bekvämt ut. Som bild ett visar så är sittdelen framåtvänd med fotstödet i längsta läget en mycket bättre kombination för min fyraåring. Överlag upplever jag vagnen som anpassade för yngre barn, kanske upp till 1,5 – 2 år, även om äldre barn också ryms. Det gäller även körkänslan baserat på barnens vikt. Både mina väger cirka 15 kg, vilket är vagnens maxkapacitet. Med 2-åringen vänd mot oss är vagnen trevlig att köra och hyfsat enkel att styra, men sitter barnen framåt så hamnar lite för mycket vikt lite för långt bort från mig vilket gör att det krävs extra kraft när det är dags att svänga. På fjärde bilden syns G2 jämte Bugaboo Buffalo. Framtill är Orbit väsentligt smalare men över bakhjulen är den faktiskt centimetern bredare – 61 cm mot 60 cm, så i stort sett är de ganska jämnstora.

Som sagt, det finns en uppsjö av finesser hos denna vagn! Bild 1 visar handtagen på sittdelen, som används både för att lossa hela sittdelen från chassit, för att snurra sittdelen och för att justera sittdelens olika lägen. Bild 2 visar bygeln som är swing away-typen, a.k.a. den bästa sortens bygel om man frågar mig. Bygeln i Orbit Baby G2s sittdel har dessutom en bra vinkel så det finns mycket utrymme under. Bild 3 är på bromsen, en på vardera bakhjul. De hänger dock ihop så man ska bara behöva låsa en hjulet för att hela vagnen ska vara bromsad. Jag upplevde att bromsarna såg sköra ut men det verkar vara synvilla för de har hållit bra när vi använt vagnen. Bild 4 visar en liten snack box eller förvaringslåda. Man måste ta av bygelns klädsel för att använda den, men den sitter på himla bra och är väldigt praktisk. Vintertid tycker jag personligen att den här typen av barnvagnstillbehör har väldigt få användningsområden, men det är en perfekt sommargrej när lite vatten och fruktbitar kan vara sådant som barnet bör ha stadig tillgång till.

Lite närbilder på sittdelen, som faktiskt känns ombonad och ventilerad på samma gång. Och sen handtagen, som kanske är något av de mest ovanliga med vagnen. De är alltså individuellt ställbara med hjälp av knapp som trycks in. Det känns lite ovant inledningsvis men sen sitter det och då är handtagen enkla att reglera. Jag är osäker på om det finns tillfället då man vill ha handtagen i två olika lägen, upplys mig gärna om när det kan vara praktiskt, men jag gillar att det är ganska stor skillnad på högsta och lägsta läget – vilket också syns på bild 3. Där ser man också tydligt den inbyggda mugghållaren och det som är som små fack runtom. Ska man vara petig hade jag önskat små hål i botten, för om man är ute i regnet så blir det små simbassänger däri. Annars så uppskattar jag väldigt mycket yta där man kan lägga ifrån sig nycklar eller mobiltelefon lite tillfälligt.

Multifunktion är ett nyckelord. Vagnens varukorg, som vid en första anblick kanske kan framstå som svåråtkomlig eller rentutav obefintlig, är faktiskt ganska enkel att använda. Korgen händer under chassit på en skena, och kan lätt dras ut. Handtaget sitter ihop men öppnas med hjälp av en spärr så hela varukorgen funkar som en extra väska. Det är inte en överdrivet rymlig varukorg men man får plats med det viktigaste och den har en del smarta förvaringsfack inuti. Dessutom går det att komma åt varukorgen utan att ta av den från vagnen, då den har en öppning med dragsko som gör att man kan få in och ur mindre grejer utan att det blir för bökigt.

De tre nedre bildarna visar hur vagnen ser ut med sittdelen av, sen chassit och sittdel bredvid varandra i uppfällt format och den sista bilden är chassit ihopfällt med sittdelen staplad ovanpå. Chassit blir faktiskt riktigt kompakt ihopfällt och har en mekanism som låser ihop det automatisk, så det är lätt att bära runt på. Själva ihopfällning sker i tre steg och blev mer logisk när man hunnit genomföra den några gånger. Sittdelen går säkert att stapla ovanpå liggdelen även med själva sittytan nedåt, men då måste man ta bort bygeln först.

Något som känns riktigt smart med Orbit Baby G2, det är ståbrädan! Jag har provat många barnvagnar med ståbräda och det blir ju alltid en kompromiss mellan hur mycket benutrymme jag skulle vilja ha, gentemot hur mycket benutrymme man faktiskt kan få när ett barn ska glida fram bakom barnvagnen. Orbits vagn är så pass unik att den faktiskt kan användas med två ståbrädor samtidigt. Brädan är enkel att montera på och den har en upphängning så när barnet går för egen maskin behöver den inte störa alls. Som man ser på bilderna ovan så är det inga problem för min man att ta ut stegen. Det medföljer även ett handtag för chassit, så att barnet enklare kan hålla i sig. Bäst av allt, enligt min fyraåring, är att det ser ut som en skateboard.

Nackdelen med denna ståbräda är att den gör vagnen något snedbalanserad, när ena sidan av vagnen belastas med mycket mer vikt. På släta ytor, typ asfalt eller inne i stan, så är det inget problem men kör man i lite mer terräng eller när trottoaren lutar lite så måste man parera ståbrädan i viss mån.

Bild 1 visar något jag gillar med Orbit Baby G2 – tillgängligheten för barnet. De kommer upp en bit från marken och ser bra omkring sig. Jag upplever också att barnen sitter väldigt bra i sittdelen, den känns som sagt rymlig och bekväm. Vissa vagnar har sittdelar som känns ganska låga och djupa, vilket barnen ibland blir lite frustrerad av för de vill ju se och delta i det som händer runt omkring. Har man nyfikna barn som vill ta och känna på grejer så kanske det inte är lika kul att sittdelen gör världen så åtkomlig för barnen, men jag uppskattar att det håller dem roade även när vi kör lite vanlig mathandling inne på ICA. Som bild 3 visar så kan Orbit vara en riktigt smart shoppingvagn och man köper till sidokorgarna som tillbehör. De är upp- och nedfällbara så när de inte användas tar de ingen plats och behöver man dem så har man på några sekunder en massa extra förvaringsutrymme. Mycket enkelt och man slipper använda korg eller kundvagn inne i affären.

Bild 2 visar vagnen framåtvänd i viloläge. Min tvååring sov riktigt gott där i och trots att solen gassade rätt rejält den dagen, samtidigt som det blåste en del, så kändes sittdelen bra tempererad – både lite vindskydd och lite värmeutsläpp. Ju längre bakåt tyngdpunkten kom, som den gör när barnet sitter lite bakåtlutat, desto mer lättstyrd blev dessutom vagnen. Den fjärde bilden visar vagnen med snacktray på. Just när man ska titta på saker eller fika på café så är det onekligen ganska smidigt att sittdelen kan snurras. Sen ska den bara köras med barnet vänt antingen bakåt eller framåt, men stillstående går det ju bra att ha sittdelen vänd även åt endera sidan. Mitt sammanlagda intryck av Orbit Baby G2 är att den är en smart och genomtänkt barnvagn som antagligen inte riktigt kom till sin fördel just i vår familj, med två lite större barn och vars vikt ligger på maxgränsen. Det är mer en strosa runt-vagn än en vagn för långpromenad, och känns smartast i urbana miljöer. Jag uppskattar funktionerna, vilka vagnen verkligen är späckad med, och tycker om att den känns på riktigt anpassad även för kombinationen bebis + syskon på ståbräda. Det har länge varit på gång med en syskonlösning för Orbit, så det ska bli spännande att se hur den framtida utvecklingen för Baby G2 ser ut!

17 maj, 2013 4 kommentarer

Trille Viper 4S

av Anna 2 maj, 2013

Recension av Trille Viper 4S
Inköp: Denna vagn är en prototyp och ett recensionsexemplar. Inköpspris för Viper 4S ligger på 6495 kr, då ingår både sitt- och liggdel.
Försäljning: Andrahandsvärdet på Blocket verkar ligga på omkring 3500-5000 kr.
Typ av vagn: Duovagn, med separat ligg- och sittdel. Jag har dock endast testat vagnen med sittdel.

Trille Viper 4S är en vagn som har smugit sig in i mitt medvetande. Jag minns att jag hajade till när den fick Bäst i test av Råd och rön, just för att jag vare sig har sett eller hört särskilt mycket om den och helt plötsligt skulle den ha slagit alla andra vagnar på fingrarna… jag menar navkapslarna. För mig är Råd och rön ändå en slags institution för godkännande, och säger de att en vagn är bra så borde den ju vara bra. Helt plötsligt blev jag därför väldigt nyfiken på att bilda mig en egen uppfattning om Trille Viper 4S och sen jag fick hem detta exemplar har jag också i mycket större utsträckning lagt märke till vagnen ute på stan. Kanske är det fler som köper den efter att den blev Bäst i test, eller så är det bara jag som har blivit bättre på att notera den när den rullas ombord på tunnelbanan eller rullar förbi nere på gatan. Viper 4S beskrivs av återförsäljare som en unik duovagn med optimerad körkomfort, återstår att se om den kan leva upp till sitt rykte.

Mina barn är 2 respektive 4 år gamla. Den yngsta är cirka 97 cm lång och den äldsta är cirka 105 cm lång. Utrymmesmässigt så har Viper 4S en relativt generös sittdel, det är inte tight på sidorna för något av barnen och de skulle rymmas där i även vintertid när man har mer kläder eller kanske en åkpåse i vagnen. Längdmässigt kändes sittdelen ännu bättre. Min äldsta har förstås alldeles för långa ben, men han tyckte själv att det var bekvämt i vagnen och huvudet har fortfarande stöd mot ryggstödet. Min yngsta som är en knapp decimeter kortare fick väldigt bra plats och hennes ben skulle kunna växa en bit innan de helt tar i fotstödet. Längden på sittdelen är faktiskt något som är nytt på årsmodell 2013, den är numera fem centimeter längre än på de gamla årsmodellerna. Smart drag från Trilles sida, för som vagnen är nu kan den inte beskyllas för att ha en liten sittdel. Bygeln är också den generös för benen i och med att den sitter rätt högt upp. Trånga byglar är både obekvämt för barnen och bökigt för den förälder som ska hjälpa barnet i och ur vagnen. Bygeln går även att vinkla ned men den verkar inte vara avtagbar, vilket jag gärna hade sett att den var. Selen i sittdelen är en normal fempunkttsele, vadderade axelkuddar ingår.

När vi ändå är inne på det, så ska även framhjulsupphängingen var annorlunda från och med denna årsmodell. Jag har hört att vagnen tidigare har tenderat att vara trögstyrd men det tycker jag inte att den är nu. Kanske något tung ibland men hävkraften med handtaget högt upp är helt godkänd och det är mest när vagnen ska lyftas in i bilen som tyngden märks av. Uppdatering: Enligt nya uppgifter väger vagnen drygt 16 kg, vilket förklarar varför den känns tung när vi har lyft den. Vikten påverkar dock inte körupplevelsen så mycket, utan det är främst vid i och urlastning i bilen som den märks av.

Bild ett visar vagnen med sittläget, som i princip är fullt upprätt. Bild två är viloläget och den tredje bilden är förstå liggläget. Det är inte 100% plant men ett väldigt bra liggläge och min yngsta har sovit väldigt gott när vi varit ute på promenad med Viper 4S. Fällningsmekanismen är svår att fånga på bild och faktiskt inte helt okomplicerad att använda sig av, men som med det mesta så gäller det att över in den rätta knycken så blir det mycket lättare. Vagnen har samma lägen på sittdelen oavsett om den är framåt- eller bakåtvänd.

Den fjärde bilden visar suffletten i fullt utfällt läge, och med luckan uppfälld för extra bra vädring. Suffletten har bra täckning men jag önskar att den främre sufflettbågen var högre. Med suffletten väl uppfälld så finns det gott om utrymme under den men på vägen dit så slår den främre sufflettbågen nästan i barnets huvud. Det är framför allt ett problem om man bara vill ha suffletten halvt utfälld, vilket jag vill ganska ofta när det är soligt ut och barnet vill ha lite skugga för ansiktet men ändå kunna se ut bra. Däremot så sitter suffletten bra på plats, även om man kör i terräng så håller den sig i det läget den är ställd i. Bild 5 och 6 visar vagnens handtag i lägsta respektive högsta läget. Det finns ett flertal lägen däremellan. Jag tycker att högsta läget är väldigt bra och högt, det ger mycket benutrymme vilket gör att även längre föräldrar kan gå bekvämt bakom vagnen. Handtaget regleras enkelt genom att en knapp mitt på hålls in.

Dags för detaljer!
1: Varukorgen är normalstor men utrymmet upp till sittdelen är väldigt bra. Det går att stapla rejält på höjden och varukorgen är enkelt att komma åt från de flesta håll, oavsett i vilken riktning man har sittdelen.
2: Baktill på suffletten finns en liten förvaringsficka.
3: Att fälla vagnen är riktigt enkelt. Jag trycker ihop handtaget i lägst läget, vrider om handtaget i den riktning pilen visar samtidigt som jag trycker in handtaget lite mer, så viker vagnen praktiskt taget ihop sig själv.
4: De snurrbara framhjulen går självklart att låsa, vilket kan underlätta om man ska ta sig fram i lite extra grov terräng.

På bild 1 ser man hur Trille Viper 4S har ett ställbart fotstöd som går både att vinkla nedåt, uppåt eller ha rakt framåt. Min dotter kan, som bild t2 visar, sitta med benen helt rakt och foten mot fotstödet – vilket är ett helt okej benutrymme enligt mitt tycke, och dessutom en bra platta för barnen att vila fötterna mot. Bild 3 visar vagnen med sittdelen vänd mot föraren. Skymtar gör även bromsen, som är en vanlig fotbroms.

Trille Viper 4S har alltså stora lufthjul varav de två framtill är snurrbara, samt en vändbar sittdel. Detta är en efterfrågad kombination när det gäller vagnar som ska funka bra i terräng och jag tycker att Trillen gör bra ifrån sig även utanför asfalten. Den har fjädring baktill och det går att få upp ett visst gung, även om det finns andra vagnar som gör det ännu bättre. Vagnen är i alla fall inte stum och hjulen är stora nog att klara av ojämn mark, lite rötter och stenar. Jag tycker dessutom att Viper 4S har ett ganska bra rull, det krävs inte att jag aktivt skjuter vagnen framåt utan den håller farten fint. Vagnen var kanske något seg främst vad gäller svängarna vid första körning men det gav med sig väldigt snabbt efter lite användning, utan att jag ens behövde smörja upp den, och jag tycker att vagnen lämpar sig väldigt bra för promenader.

De två övre bilderna visar sittdelen i liggläget. Min dotter var sjuk när vi fick hem Trillen och den etablerade sig snabbt som hennes favoritfåtölj framför tv:n, så jag gissar att sitt komforten är väldigt god! Även i liggläget kan hon ha benen näst helt utsträckta och det syns ganska väl att det finns utrymme även på sidorna.

Jag tror att Trille Viper 4S kan se stor ut men i själva verket är den inte någon riktigt bjässe, även om den knappast kan klassas som en minivagn heller. Bredvid Bugaboo Buffalo ser de båda vagnarna i princip jämnstora ut, Viper 4S är dock lite mer fyrkantig i sitt format än vad Buffalon är – som ju smalnar av rätt mycket över framhjulen. Vagnen är 63 cm bred, vilket är 3 cm bredare än Buffalon. Jag upplevde inte att det var svårt att ta sig fram med vagnen inne i Stockolm city, inte heller i kollektivtrafiken kändes den för stor. Dessutom är det alltid till sin fördel med en vagn vars handtag kan bli väldigt kort när man ska åka buss eller tunnelbana. Då slipper man sticka ut och man slipper folk som går in i vagnen när de ska ta sig förbi. Trille Viper 4S bredvid Orbit Baby G2 är en ganska rolig syn, Orbit är så funktionsspäckad att det känns som att man skulle behöva en kurs för att inte missa någon smart liten spak. Trille Viper 4S är mycket mer funktionell och rakt på, vilket kanske låter tråkigt men jag kan uppskatta en vagn som är just en vagn och som lägger fokus på att uppfylla syftet att funka bra för barnet såväl som för personen som kör vagnen.

Jag gillar vagnen betydligt mer i uppfällt än i hopfällt läge. För även om fällningen av vagnen är väldigt enkel, så gör det ingen enorm skillnad. Den blir en aning mindre om den fälls i två delar, men jag tycker det är bra att den som synes kan fällas i ett stycke oavsett åt vilket håll man har sittdelen. Vagnen ryms utan problem i vår Opel Astra Kombi, men det är mycket mer en promenadvagn än en ha i bilen-vagn. Och min erfarenhet är verkligen att man inte kan få allt i samma vagn, med rymlig sittdel som en stor tvååring med varma kläder sitter bra i så går det inte att också bli pytteliten ihopfälld. Vagnen är 63 cm bred, så lite bredare än många andra vanliga vagnar – som brukar ligga runt 58-61 cm på bredd, men inte så bred att det stör.

Det jag skulle säga är ett starkt kännetecken för Trille Viper 4S, är hur den i mitt tycke gör så jämnbra ifrån sig när man slår samman allt jag skrivit om den. Den sticker inte ut som execeptionellt bra på något område, men inte heller är den riktigt dålig på något. Och visst känns chassit gediget och inte som ett hafsverk. Jag kan tänka mig att det var det som renderade den ett så bra betyg från Råd och Rön – jämn nivå vad gäller funktion och egenskaper. Vagnen funkar på promenad såväl som i stan, att den är stor ihopfälld tas ut av att sittdelen är rymlig, att den inte har så mycket funktioner utöver de grundläggande kompenseras av att bra pris, att den är något bredare än snittet vägs upp av att den faktiskt har fyra stora lufthjul och en klart godkänd körkänsla. Vi gillar Trille Viper 4S som en funktionell all round vagn och som en trevlig promenadvagn, och även om den inte är en stor kärlek för en barnvagnsnörd som mig så har jag inga problem med att se den som en trogen vän för någon som vill ha en barnvagn som gör det den ska och det utan onödiga krusiduller.

2 maj, 2013 17 kommentarer

En första titt på Njoy Bubble!

av Anna 12 april, 2013

Igår kunde jag så äntligen hämta ut den Njoy Bubble som legat och väntat på mig sen innan helgen. Det är alltid lika spännande att få se och klämma på en vagn för första gången. Fast jag har en ganska bra känsla för hur vagnar funkar genom att bara titta på dem så brukar jag alltid läsa igenom instruktionsboken ändå, och att montera suffletten var faktiskt inte helt logiskt den här gången men jag fick till det och en bra sufflett (i ett för mig ovant sufflettmaterial) visade det sig vara.

Jag har tidigare skrivit om Njoy Bubble, som är ett recensionsex jag fått skickad till mig från Big Baby, som ju är lite unik i och med att det är en fullfjädrad paraplyvagn – som är vändbar! Första intrycket är att det känns väldigt stabil, min dotter fick under mitt överseende klättra upp i den själv och vagnen stod stadigt på alla fyra hjul under tiden. Att vända sittdelen går på ett kick, så nu är det framför allt körkänslan och sittkomforten som jag planerar på att ta reda mer om.

Skriv en kommentar om du har något du vill att jag ska titta extra på vid testkörningarna av vagnen!

12 april, 2013 6 kommentarer