När det är dags för syskon ställs man på barnvagnsfronten inför valet – syskonvagn eller ståbräda? Eller klarar vi oss kanske helt utan? Som en hjälp på traven tänkte jag räkna upp alternativens för- och nackdelar samt gå igenom lite av vad man ska tänka på när man bestämmer sig för vilken lösning man tror kommer bli bäst.
- Ålder
Visserligen är alla barn olika men i viss mån kan man ta hänsyn till barnets åldern. En 1,5-åring orkar helt enkelt inte gå eller stå i samma utsträckning som en 3-åring gör, givetvis förutsatt att barnen är friska och så vidare. Har man så tätt att det bara är ett år emellan skulle jag inte ens överväga något annat än en syskonvagn.
- Kapacitet
En del barn älskar att springa och andra barn, det är mycket möjligt att jag har ett sådant i min omedelbara närhet, är små latmaskar som har omåttligt med energi i vissa lägen och absolut ingen alls när det gäller att gå åt det håll mamma eller pappa vill. Här får man utgå från sitt eget barns personlighet och kapacitet, samt sina egna behov. Strosar ni mest runt och kan ta pauser när barnet vill eller behöver ni ta er från plats A till plats B på en bestämd tid? - Dagsömn
Barn som fortfarande sover dagtid och som man vill kunna lämna hemmet med vid tiden för tuppluren transporteras med fördel i en syskonvagn. Jag har visserligen sett bilder på barn som står på ståbräda lutad mot syskonets liggdel och sover, det funkar ju i akuta lägen men är nog inte den bekvämaste lösningen i längden. Jag är inte heller så säker på att alla barn faktiskt kan somna i den positionen. - Bil & kollektivtrafik
Åker man mycket bil är det möjligt att behovet av syskonvagn blir mindre. Kanske kan det större barnet då sova i bilen och kanske är sträckorna man går med vagnen tillräckligt korta för att storasyskonet ska kunna gå själv eller åtminstone orkar stå på ståbrädan den tiden. Åker man mycket kollektivtrafik finns det flera aspekter att ta hänsyn till; kanske vill man komma ombord även på halvfulla bussar och då är vagn med ståbräda att föredra. Kanske känns det viktigt att kunna spänna fast barnen så det inte druttar iväg och ner framför tunnelbanan till exempel? Då är syskonvagn en god idé. - Rymningsbenägenhet
Rent generellt är rymningsbenägenhet något att ta hänsyn till. Personligen har jag ett oräkneligt antal gångar tackat de högre makterna för möjligheten att kunna spänna fast mitt stora barn med en sele i syskonvagnen så att jag vet var jag har honom. Dels när vi befunnit oss mitt inne i Stockholm city och jag inte vill att han ska kunna försvinna i folkmyllret eller bli påsprungen av stressade människor, dels när trotsutbrotten ägt rum och jag sluppit hantera skrikande bebis och stort barn som lägger sig platt på gatan och skriker på en och samma gång. Han har suttit där han suttit, helt enkelt. Vissa barn sticker ju dessutom iväg medvetet, då är det väldigt skönt att ibland med hundra procents säkerhet veta var man har dem. En nackdel med ståbräda i det fallet är att det bara krävs ett litet steg så är barnet iväg och jag vet av egen erfarenhet att om barnet lämnar ståbrädan precis när ni passerar över en kraftigt passerad gata så galopperar ens puls väldigt snabbt iväg. - Gå vidare efter förskolan
Lämnar man det äldre syskonet på förskolan och vill direkt vidare är det alltid trist att köra runt med en halvtom vagn. Många nya syskonvagnar erbjuder möjligheten att ta av det ena syskonsätet men de flesta är precis lika stora oavsett hur många barn man har med sig. Har man ståbräda kan man enkelt klicka av den när man lämnat ifrån sig storasyskonet och ta sig in till city eller ta en långpromenad utan att ta upp onödigt mycket plats eller ha en onödigt tung börda att skjuta framför sig.