En första titt: Joie Mirus och Brisk!

Bakåtvända sulkys-utbudet har utökats med Joie Mirus, den svarta vagnen på bilderna ovan. Från Joie finns även den med traditionella paraplyvagnen Brisk. Mitt första intryck av vagnarna är att Brisk utan problem fyller sina funktioner – vagnen blir normallång, som alla paraplysulkys, men liten ihopfälld, sittdelen har ett ställbart ryggstöd och fotstöd, enhjuls-broms som är enkel att låsa och låsa upp samt ett vanligt, tvådelat handtag. Det jag tycker sticker ut med vagnen är att den har singelhjul framtill och dubbla hjul enbart baktill. En funktion som jag rent generellt tycker gör en vagn roligare att köra. Självklart finns det även andra paraplysulkys med den egenskapen med dubbla hjul är fortfarande standard på de flesta.

Joie Mirus är klart mer unik i sin design. Till skillnad från Njoy Bubble, som ni hittar en recension av lite längre ner på bloggen, så har Mirus en fast sittdel men ett vändbart handtag. Att vända handtaget är väldigt enkelt och smidigt så den delen av konstruktionen är smart löst. Handtaget och vagnen känns inte heller rangligt, trots att det kanske kan kännas som en risk med ett vagn uppbyggd på det här sättet. Vagnens sittdel är ganska liten, min fyraåring på knappt 110 cm och 15 kg är absolut för stor för vagnen men den skulle kunna funka i nödfall. Liggläget är mycket bra, nära på helt plant så får mindre barn så är sittdelen välutformad. Bygeln är av swing away-typen, dvs den går att öppna i ena sidan för enklare i och urtagning av barnet. Sufflette är klart godkänd, likaså är varukorgen rymlig.

Men, även om en vagn är smart på pappret så måste den gå att köra också. Jag ska givetvis utvärdera Joie Mirus ännu mer men mitt första intryck är ändå att med handtaget ställt så att barnet är vänt framåt – då är Mirus en ganska smidig liten paraplyvagn som små barn absolut kan sova gott i. Den är lätt att köra och svänga. Problemet med vagnen uppstår först när man vänder handtaget så man har barnet mot sig. Mirus hjul är nämligen fasta baktill och snurrbara – men låsbara – framtill. Med barnet mot föraren har man alltså de fasta hjulen framåt och hjulen närmast än kan man antingen låsa eller ha snurrbara. Och att ha dem snurrbara är inte ett alternativ, åtminstone inte om man har ett barn med vagnens maxvikt på 15 kg i sittdelen. Vagnen går helt enkelt inte att styra när hjulen fram är i en fast riktning och de bak hjälplöst roterar runt när jag försökt svänga vagnen runt ett hörn. Låser man bakhjulen så blir det bättre men det jag saknar med Joie Mirus är att möjligheten att själv bestämma vilket av de två hjulparen som ska vara fast och vilket som ska vara styrbart. Hade alla fyra hjul gått att snurra och låsa, så hade jag ju när jag vill köra vagnen med barnet mot mig ändå kunnat få fasta hjul baktill och snurrbara framtill. Det är något jag absolut tror hade underlättat för själva körupplevelsen och en funktionen som behöver förbättras i vagnen.

I vilket fall som helst applåderar jag amibitionen att göra en vagn som efterfrågas av många konsumenter, och förhoppningsvis så får vi se en mer lättstyrd Joie Mirus i framtiden!