Minirecension av Brio Go 2013

Jag har tidigare recenserat Brio Go, men den recensionen börjar kännas daterad av två skäl. För det första så var det en Go -09 och jag har sedan dess också ägt en från 2010 och en från 2011. Och nu har jag alltså en 2013 som jag fått låna av Brio Store för att kunna skriva om den på bloggen. För det andra så känns min åsikter om 09an gamla eftersom att årsmodell -13 är ett stort kliv framåt i utvecklingen av Brio Go.

Vad är då skillnaden mellan Go -13 och tidigare årsmodeller? Jo, det har skett en väsentlig förändring av framhjulsupphängning. Swivelhjulen ser likadana ut som innan, men nu har de fjädring. Dessutom kan swivelhjulen bytas ut mot de vinter- och terränghjul ni ser på bilderna ovan. Det var tidigare tal om att det skulle göras möjligt även för de äldre årsmodellerna, men tyvärr blev det inte så. I och med att framhjulsupphängningen är ny så är det också en annan mekanism för att låsa framhjulen, klart bättre än den tidigare.

Först av allt – fjädringen på framhjulen. Jag vet inte exakt hur mycket fjädring det rör sig om, men jag kan meddela att den känns. OM den känns. När jag ska hämta på förskolan kör jag oftast dit vagnen, då förstås utan barn i, och det är nästan löjligt. Snarare än att köra en vagn känns det som att jag rattar runt på en liten svävare. Go -13 borde döpas om till Gung -13 för vagnen liksom vaggar sig fram och med barn i blir det ännu bättre balans. Min yngsta kan ibland vara grinig med att somna i vagn men nu bokstavligt talat gungades hon till sömn. Så kortfattat kan man säga att fjädringen på framhjulen ihop med den redan superba fjädringen på bakhjulen gör Brio Go till den vagn med kanske det bästa gunget, av alla vagnar jag provat.

Vinter- och terränghjulen då? Det är exakt likadana som bakhjulen, men kan förstås inte användas som bakhjul eftersom att de saknar bromskuggar. När man köper hjulen så får man först skruva ihop ett stång, mycket enkelt gjort, och sen fäster man hjulen i vardera ände av stången och slutligen stången i chassit. Det är fullt möjligt att växla mellan fasta och rörliga hjul under en promenad. Jag har själv gjort det flera gånger, det andra paret hjul har jag utan problem förvarat i varukorgen under tiden. Vinterhjulen gör vagnen 1 cm bredare, från 61 till 62 cm, och ungefär en decimeter längre. Men som sagt, är måtten ett problem vid ihopfällning så är det ju en fördel att hjulen är så enkelt avtagbara.

Av förklarliga skäl har jag inte kunnat köra vagnen i snö än, men jag har kört den i riktigt grov terräng som bara precis kunde klassa som en skogsstig. Stockar, stenar, gropar, lera – inga problem. Visserligen fick jag trycka på den bakre axeln för att komma över de lite större hindren men ingen gång fastnade hjulen och jag tog mig avgjort enklare fram än jag hade gjort med de små, snurrbara hjulen på. Jag kommer visserligen fortsätta framhäva stora, luftfyllda hjul som det ultimata för snö och terräng men de nya framhjulen för Go har i mitt tyckte gjort vagnen mycket mer all round och jag tror att jag kommer känna likadant även efter att ha kört med dem i snö. Go får förstås en annan körkänsla med fasta hjul. Det krävs mer hävstångsjobbande för att svänga den vilket medför att vagnen blir lite mindre lättstyrd, åtminstone när man har tyngre barn i.

Brio Go har alltid varit en vagn som legat högt upp på min lista och äldre årsmodeller är fortfarande riktigt bra vagnar. Men Go -13 är en stor förändring till det (ännu) bättre och det tycker jag att den som vill ha en Go ska ta i övervägande. Den kostar visserligen en aning mer, men det man får för pengarna är värt det.

Jag återkommer med en slutgiltig rapport när snön anlänt till Stockholm!