1. Hauck King Air Plus

    Skrivet onsdag, 31 maj, 2017 · 0 Kommentarer

    Minirecension av Hauck King Air Plus
    Detta är ett recensionsexemplar av barnvagn från Jollyroom, vilka är återförsäljare av bland annat Haucks barnvagnar. Jag fick frågan av Jollyroom om att göra en minirecension av denna vagn och tyckte att det var intressant, med tanke på att utbudet av kompletta barnvagnar för ett lägre pris men ändå med schyssta funktioner inte är särskilt stort. De av King Air Plus egenskaper som jag tycker sticker ut är att den har fyra stora lufthjul, ett ställbar teleskophandtag och en vändbar sittdel med ett bra liggläge. Min normallånga treåringar, som är en knapp meter och har 98-104 i kläder, får plats. Ofta med vagnar i budgetklass är vagnen stor och klumpig men sittdelen väldigt liten, paradoxalt nog. Hauck anger själva att King Air Plus är 63 cm bred men jag får den till max 60,5 cm bred när jag mäter själv. Sittdelen har ett ryggstöd med en höjd på omkring 45 cm, det är dock med den medföljande, ganska tjocka sittdynan i.

    Hauck King Air Plus kommer i ett triopaket, med chassit förstås samt också sittdel, liggdel och babyskydd. Jag testar ju inte bilbarnstolar på bloggen men har som fyrbarnsmamma ganska mycket erfarenhet och jag skulle väl säga att detta babyskydd inte är något speciellt men inte heller verkar direkt dåligt. Efter att ha fäst det på chassit för fotografering kan jag konstatera att det väger ganska lite, att handtaget är enkelt att vinkla samt att spärren för att lossa babyskyddet från vagnen är seg i början men gav med sig efter några försök. Adaptrarna för att fästa babyskyddet på chassit ingår förstås de också.

    Liggdelen till Hauck King Air Plus har en liten tittlucka, solkeps på suffletten och inbyggt bärhandtag. I storlek känns liggdelen normal och den är ombonad, samt går att fälla ihop så den blir lite plattare. Egentligen inga konstigheter, även om jag alltid tyckt att det är lite märkligt med tittluckor i plast med inbyggt nät. För min del vill man antingen se in ordentligt – och då ska lyckan vara täckt med klarplast och bra om den har, som på denna vagn, ett tyglock som kan fällas över så det kan bli mörkt i vagnen. Eller så ska tittluckan också kunna vädra, och då ska den enbart vara täckt med nät. Kombinationen plast och nät begriper jag mig inte på, där skulle jag gärna se att Hauck i framtiden bestämmer sig för antingen det ena eller det andra.

    Sittdelen har ett ryggstöd som kan fällas ned i flera steg med hjälp av en ihoptryckbar spärr överst på baksidan. Men sen finns en möjlighet att förbättra liggläget ytterligare något genom att också lossa på remmen på undersidan av sittdelsryggen. Som bilderna till höger visar så får man då ned ryggstödets vinkel ett par grader till.

    Hauck King Air Plus har både sittdyna och fotsack som medföljande tillbehör (1). Ingår gör också en liten pump för lufthjulen. Personligen tillhör jag inte team fotsack, men sittdynan som medföljer har faktiskt en väldigt bra passform för sittdelen. Selen är enkel att ta isär så att sätta i dynan går på nolltid och det gör sittdelen lite mer ombonad, vilket är praktiskt när man precis bytt från liggdel. Varukorgen är inte den största och ganska grund i sin form (2). Men den rymmer en del och eftersom att den är så väldigt lätt att komma åt från flera håll så fungerar det bra att ställa in en hel matkasse om man skulle vilja. Hauck King Air Plus kan fällas ihop med sittdelen på, men sittdelen måste vara framåtvänd (3). Är den vänd bakåt blir det smidigare att ta loss sittdelen helt och fälla chassit separat. Storleksmässigt blir den helt godkänt kompakt och den låser sig automatiskt så den är enkel att lyfta in i bilen. Selen är en vanlig fempunktssele, som kan tas isär i flera delar och därför med spännas bara över höften om man skulle vilja (4). Kom ihåg att bilden är klickbar, så för en närbild på hur en treåring sitter är det bara att förstora upp collaget. Ryggstödet är högt nog och jag kan fälla ut suffletten utan att den slår i hans huvud. Fotstödet börjar dock bli på gränsen till för kort, men har man sittdelen framåtvänd kan fotstödet fällas in och barnet kan ha fötterna på chassit (5).

    Som vanligt är jag av åsikten att körkänslan är viktigast av allt med en vagn. En barnvagn är till för att rullas och är den trög, tung eller tråkig att promenera med så är den inget att ha. Faktum är att Hauck King Air Plus rullade bättre än jag trodde. De stora lufthjulen är verkligen ett rejält plus. Vagnen fick följa med på en promenad tvärs över naturreservatet där jag bor och det är både rötter och stenar och galet branta backa men det var inget problem för King Air Plus. Sittdelen är ganska hög, så man har barnet när sig men det gör också att tyngdpunkten hamnar högre. Vagnen känns dock stabil och inte särskilt svår att häva när det behövdes, även om det var enklare gjort när jag hade sittdelen vänd mot mig. Teleskophandtaget uppfattar jag som ganska högt, jag får det till cirka 98 cm mellan mark och handtag i lägsta läget och cirka 107 cm i högsta läget. Om det finns någon svagare punkt i körkänslan så är det att vagnen inte riktigt vänder på en femöring. Vid normal promenad tänker man inte på det men ska man göra en snäv sväng märks det av. Chassit har fjädring vid bakhjulen så att köra på grusväg känns inte stötigt.

    I allmänhet brukar jag vara skeptisk till 3 i 1-paket och ofta rekommendera att man köper mer kända märken begagnade istället. Men har man behov av både barnvagn och babyskydd och, med all rätt, känner sig skeptisk till att köpa babyskydd begagnat eller bara för symbolvärdet vill ha en helt ny vagn, då tycker jag att Hauck King Air Plus-paketet känns ganska prisvärt. Jag kan inte säga något om hållbarheten men allt som behövs för en trevlig barnvagnspromenad finns där i alla fall!


  2. Carena Visby

    Skrivet fredag, 14 april, 2017 · 18 Kommentarer

    Recension av Carena Visby
    Inköp: Ordinarie inköpspris för Carena Visby med två sittdelar och en liggdel är cirka 6000 kr. Vagnen jag kört är ett recensionsexemplar från Lekmer.
    Tillbehör: Matchande fotsacks samt överdrag för handtag och bygel i läderimitation ingår, regnskydd köps separat.
    Typ av vagn: Syskonvagn.

    Oräkneligt är det antal gånger jag fått frågan om jag kan tipsa om en syskonvagn med hög maxvikt och vändbara sittdelar men som ändå inte ska kosta skjortan. Och fram tills nu har jag varje gång behövt svara att tyvärr är det svårt att få in alla de tre egenskaperna i en och samma vagn. Men nu kommer Carena Visby och ändrar läget helt och hållet. Visby är en syskonvagn med individuellt vändbara sittdelar, en maxvikt på 25 kg per sittdel och inköpspris för vagnen ligger på under 6000 kr. Fortfarande mycket pengar men en summa som ligger på ungefär hälften av vad många andra syskonvagnar med liknande egenskaper har för pris. Självklart är Carena Visby ändå inte perfekt, för den perfekta vagnen existerar som sagt inte. Men är man ute efter att kunna se båda barnen och ta med dem på härliga barnvagnspromenader, då är Visby ett väldigt prisvärt alternativ. Carena som varumärke har tidigare hängt ihop med BRIO men ägs nu av Lekmer, som därmed också är enda återförsäljaren av Visby.

    I grundutförande säljs Visby med chassi och två sittdelar, men den finns också i paket med en eller två liggdelar. Liggdelen kan även köpas separat. Man kan fritt välja om man vill ha liggdelen på höger eller vänster sida av chassit (1) och den klickas fast lika enkelt som sittdelen. Liggdelslock i samma färg som klädseln ingår och fästs med två tryckknappar (2). Överlag lämnar Carena Visbys tryckknappar en del att önska. Vissa är lätta att fästa ihop och håller ihop bra, andra kräver väldigt mycket styrka och har ibland varit precis på gränsen för min förmåga. Men det kan vara en sådan sak som blir bättre med tid och användning. Insidan av Visbys liggdel är klädd i vitt (3) och självklart ingår en madrass. Liggdelen spänns ut med metallbågar precis som många andra märkens liggdelar, och det innebär också att den kan plattas till rejält vid resa eller förvaring. Liggdelens sufflett kan dras upp och ned i flera olika lägen utan att några knappar behöver tryckas in. På baksidan av suffletten finns en rejäl vädringslucka som kan rullas upp och hållas fast med ett elastiska band (4). När den är nedfälld sitter den stadigt med dragkedjor och kardborre. Suffletten har även en utfällbar solkeps med nät i sidorna, som ger ett väldigt bra solskydd inne i liggdelen (5). Vill man bära liggdelen så går det bra, på utsidan av dess långsidor finns förvaringsfickor och inuti dem hittar man bärremmar.

    Visbys sittdelar har ryggstöd som kan fällas ned till ett bra, men ej helt plant liggläge (1). Sittdelarna är alltså vanliga, inte ergonomiska. Ryggstödet justeras med ett slags handtag på baksidan, en metallbåge som dras upp så att stödet blir rörligt. Förutom liggläge kan det även ställas i viloläge (2) samt ett väldigt bra och upprätt sittläge (3). Handtaget för att vinkla ryggstödet kan också kärva lite, men det handlar nog mer om att hitta känslan för exakt hur det ska pressas in för att spärrarna inuti ryggstödet ska lossa. Ryggstödet mäter jag till cirka 50 cm högt och när det är uppfällt kan man välja att pressa tillbaka sufflettyget för att få mer utrymme för barnets huvud (4). Selen har vaddering på axelremmarna och den kan enkelt delas i fem separata remmar (5).

    Suffletten på Carena Visbys sittdelar är riktigt bra, det är knappt att en sufflett kan täcka bättre. Den har två olika förlängningsdelar som både öppnas upp med dragkedja. Längst fram finns en utfällbar solkeps i samma design som på liggdelen, med ett täckande parti i mitten och nät på sidorna. Ventilationen baktill i suffletten är också bra, ett stort plus med tanke på att en så pass lång sufflett lätt skulle kunna göra luften i sittdelen väldigt kvav en varm sommardag. Suffletten har två luckor med myggnät, som båda kan fästas upp med resårband och som nedfällda hålls på plats av kardborre samt den större luckan av både kardborre och dragkedjor.

    För tio år sedan fanns det relativt gott om vändbara syskonvagnar, men då handlade det om vagnar där både sittdelarna satt ihop. Ibland hade de även gemensamt ryggstöd. Det kunde göra vagnsåkandet lite knepigt om man hade två sittande barn av olika ålder, med olika behov av att sova eller vara vakna. Idag finns den typen av syskonsittdel knappt kvar och istället är det individuellt vändbara sittdelar som är populärt – precis sådana som Visby har. Man kan alltså välja att ha båda sittdelar mot sig, en åt vardera håll eller att ha båda framåtvända. Med en bebis och ett äldre barn kan man alltså växla mellan att ha båda barnen mot sig och sedan vända det större, vakna barnet framåt.

    Både fram- och bakhjulen på Carena Visby är stora och rejäla, men även om de kanske ser ut som lufthjul så är de i själva verket punkteringsfria. Vilket är ett plus för alla som känner sig orolig för att bli strandade med punka och två sura barn i vagnen. Hjulen kan alla tas loss, om man vill göra vagnen mindre när den ska packas in för långresa med bilen. Framhjulen kan förstås också låsas i ett fast läge, vilket kan ge lite bättre framkomlighet i terräng och snö. Visby har en rejäl fotbroms som går längs med hela det bakre staget och den är därmed lätt att hitta med foten. Handtaget på Visby har knäled och kan vinklas i många olika lägen. På samma bild syns också den ena av de två spärrarna på handtaget som man ska dra upp när vagnen ska fällas ihop. Detaljbilden på ett svart fäste med en röd spärr är tagen under en sittdel. Fästet sitter på chassit medan metallbiten som sticker ut genom det är fast vid sittdelen. För att lossa på sittdelen ska båda de röda spärrarna på vardera kant av sittdelens undersida dras upp. Sedan kan man lyfta sittdelen, exempelvis för att vända på den.

    Visbys sittdelar har ställbart fotstöd som kan ställas i fyra olika lägen. En helt nedfällt, en snett nedfällt, ett vågrätt rakt och ett uppfällt mot bygeln. För att vinkla fotstödet nedåt måste man trycka in de båda knapparna på vardera sida av fotstödet led. Men ska det fällas uppåt kan man bara dra i det med en hand så klickar det i nästa läge. Fotstödet har ett överdrag i lite tåligare tyg med en slags gummerad, räfflad yta på ovansida. Den känns slittåligt och jag har redan fått erfara att det verkligen är mycket enklare att torka rent än vad vanlig textil är.

    Alla ovan uppräknade egenskaper hos Carena Visby har jag varit mycket nöjd med när jag rullat vagnen, men nu är det dags för den första tveksamheten. Visserligen har jag redan fått information om att varukorgen kommer ha en annan design på kommande versioner av Visby – och det är bra, för den som finns nu är knepig och liknar egentligen inte någon annan jag kommit i kontakt med tidigare. Bilden längst ned till vänster i collaget ovan visar Visby med båda sittdelarna bakåtvända och med ryggstöden i sittläge. Det ser då ut som att varukorgen vore mycket enkelt att komma åt att lassa full, men hela ovansidan är täckt med ett nät. Varukorgen kan endast öppnas upp med en dragkedja baktill i överkant, men öppningen blir så tight att en normalstor skötväska inte går in. Varukorgen kan även öppnas upp i en L-form i båda sidorna. Då kommer man åt bättre men bra är det inte.

    På den här bilden syns den bakre öppningen på varukorgen bättre. Men då är också ena sittdelen avtagen. Visserlige har Visby en väldigt låg godkänd belastning av korgen, 2 x 2 kg. Man valde att prioritera högt maxvikt på sittdelarna och det tycker jag är rätt. Visby är stabil, så att hänga skötväskan på handtaget istället har funkat bra men jag hade ändå väldigt gärna sett en bättre åtkomlighet. Som det är nu blir det ganska bökigt bara att få in sin jacka och en bärsele. Carena Visby är således inget för den som vill storhandla med vagnen – om man inte förstås kan tänka sig att låta ena barnet gå hem och packar sittdelen föll med de tunga varorna istället.

    Carena Visby kan inte heller kallas liten och nätt ihopfälld. Uppfälld är den 77 cm bred, så den klarar inte det så kallade Stockholms-måttet – som innebär att en vagn får vara max 75 cm bred om man vill känna sig säker på att komma fram överallt inom kollektivtrafiken. Men med en bredd på 77 cm kommer man faktiskt fram nästan överallt, även i Stockholms tunnelbana. Fäller man chassit för sig och sittdelarna för sig går den att få nättare men blir ändå ganska stor. På bilden ovan har jag fällt den med en sittdel åt vardera håll, för att visa att det är möjligt. Vagnen väger enligt uppgift 23,3 kg med två sittdelar på. Det är tungt men jag orkar lyfta in den i bilen, skulle dock inte vilja göra det dagligen. Vill man få vagnen lite mer kompakt, till exempel när den står parkerad i hallen, så kan man göra som på min bild nederst till höger i collaget ovan. Med handtaget helt uppfällt så blir vagnen betydligt kortare och mindre utrymmeskrävande. Bilden ovan visar också att man utan minsta problem kommer in med Carena Visby genom en vanlig standarddörr.

    Hur är då Carena Visby ur ett barnperspektiv? En normalstor tvåmånadersbebis har gott om utrymme i liggdelen, både åt sidorna och på längden. Min minsting får plats fint även när hon ligger nedbäddad i en fleeceåkpåse. Bredvid henne sitter storebror som är tre år gammal och omkring 95 cm lång. Suffletten kan fällas upp över hans huvud utan att den tar i och fotstödet är lagom långt när han sitter lutad mot ryggstödet. Glider han fram lite i sittdelen, som på bilden nederst till höger, så väljer han istället att låta fötterna dingla fritt. Min sexåring ville också provsitta och det fick hon. Hon väger mindre än 25 kg är får därför faktiskt åka i vagnen, och visst skulle det funka för henne med om det krisade. Antagligen ännu bättre om hon satt framåtvänd och kunde ha fötterna på ytan ovanför framhjulen. Men ryggstödet är förstås alldeles för kort för henne. Jag tycker ändå att rymligheten får klart godkänt, det finns singelvagnar min treåring har vuxit ur så när han ryms i en syskonvagn – som ju alltid har mindre sitt- och liggdelar – så är det ett gott betyg.

    Körkänslan i Carena Visby är riktigt god. Den rullar på bra och jag kunde med en bebis och en treåring med lätthet styra vagnen med en hand. Framhjulen svänger lätt och ledigt och vagnen känns väldigt stabil. Chassit är bra balanserat och när jag har sittdelen vänd mot mig är Visby inte alls svår att häva över en trottoarkant. Med sittdelen framåtvänd krävs dock lite mer styrka, eller att jag vinklar ned handtaget till ett mer vågrätt läge för ett bättre hävstångseffekt. Min treåring har väldigt väldigt nöjd i Visby och när han mitt under promenaden inte längre ville titta på sin mamma så kunde jag ställa honom på marken, vända sittdelen och sätta i honom igen på mindre än en minut. När han somnade så kunde jag smyga ned ryggstödet från sitt till viloläge. Han kändes lite för lång för att få plats bra i liggläge med fotstödet utfällt, men barn under två år kan nog få till en väldigt bra sovyta. Vädringsluckan i suffletten funkade förstås också toppen som tittlucka, så visste jag direkt när han började vakna till igen efter sin tupplur. Det har inte direkt varit sommarväder under de veckor jag haft Carena Visby till mitt förfogande, men det har blåst många kyliga vindare så den långa suffletten har ändå kommit väl till pass.

    Carena Visby fungerar väldigt bra som promenadvagn. Varukorgen är som sagt ingen fullträff men jag ser hellre att den är en nackdel med vagnen än att sittdelarna eller körkänslan är det. Ska man regelbundet packa in vagnen i bilen så behöver man ha ett stort bagageutrymme och starka armar. Men ska man mest använda vagnen som den är och inte så ofta fälls ihop den, utan kunna ta sig från A till B och kunna ha båda barnen mot sig – då känns Carena Visby som exakt det prisvärda alternativ jag vet att väldigt många har längtat efter.


  3. Hamax Outback

    Skrivet söndag, 19 mars, 2017 · 9 Kommentarer

    Recension av Hamax Outback
    Inköp: Ordinarie inköpspris för Hamax Outback är cirka 5900 kr.
    Tillbehör: Cykelarm och promenadhjul ingår, jogginghjul köps till separat.
    Typ av vagn: Cykelvagn.

    Våren är här, och därmed också lusten för cykelutflykter med hela familjen! I vad som numera känns som en rätt trevlig tradition så har jag förra sommaren testet en cykelvagn som jag nu lagom till nästa säsong recenserar här på bloggen. Tidigare har jag skrivit om Nordic Cab Explorer, North 13.5 Speeder och Thule Coaster. Nu har turen kommit till Hamax Outback och jag kan avslöja direkt att Outback är en riktigt bra och lättanvänd cykelvagn för den som har budget för den. Jag är speciellt imponerad av hur smidigt det är att växla mellan cykelvagn och barnvagn, den bästa lösningen jag träffat på hittills!

    Hamax Outback är en cykelvagn med en maxviktskapacitet om 40 kg, och maxvikten på barnet är 22 kg. Jag vet inte riktigt hur Hamax får ihop den matematiken men tror att det kan handla om att cykelvagnen ska vara balanserad och väger ena sidan mer än 22 kg så blir cykelvagnen mindre stabil. Jämfört med de andra cykelvagnarna jag testat så känns Outback utan tvekan väldigt stabil och stadig. Visst ska man respektera en vagns maxvikt men hade jag gissat så skulle jag säga att den fixar ännu mer. Vi cyklade med vagnen i somras med barn som vägde drygt 30 kg tillsammans och med packning för en hel dag på stranden i packutrymmet och det blev ändå en väldigt stabil och smidig cykeltur. Hamax anger 117 cm som maxlängd på barnet, men längre barn ryms och då räknar jag in att de har cykelhjälm på huvudet. Även om det tyvärr ännu inte är lag på att barn ska ha det i cykelvagn så är det en självklarhet för mig. Minimiålder är 6 månader, barnet ska alltså kunna hålla huvudet helt stabilt på egen hand.

    Att köra Hamax Outback som barnvagn fungerar riktigt bra. Det största minuset är bredden, vagnen är 86 cm över bakhjulen. För mig som använt vagnen längst ute på norra Gotland så har bredden inte märkts av, vagnen gick att rulla in genom dörren till ladan där den förvaras och då var jag nöjd. Klickar man av hjulen blir den såklart smalare, uppskattningsvis cirka en decimeter smalare.  Fördelen med vagnens bredd är att även kupén är rymlig. Outback kan köras både med ett eller två barn i, oavsett hur mycket barn den är lastad med så är den lättstyrd och det roterbara promenadhjulet är av väldigt bra kvalitet. Det fastnar inte stenar i det och rullet är förstås fenomenalt. Eftersom att handtaget enkelt kan höjdjusteras i flera olika lägen så har det fungerat bra både för mig och min man att köra vagnen, trots att jag är 170 cm och han ungefär 15 cm längre än jag.

    Den absolut bästa och mest genomarbetade detaljen på Hamax Outback är fästet. Att växla mellan promenad och cykelläge går bokstavligt talat på nolltid. Som bilden ovan visar utgörs fästet av en knapp som lossar på hjulet eller cykelarmen, och ett reglage som ytterligare låser fast hjulet eller armen i sitt läge. Om reglaget visar rött är den inte korrekt fäst, utan spärren ska pressas ned så att den lilla fältet ovanför lyser tydligt grönt. Då är Outback redo att köra eller att spänna fast bakom cykeln! Förutom att det är enkelt att genomföra så eliminerar fästet också all eventuell oro för att man missat något, så det känns väldigt tryggt och säkert. Både promenadhjul och cykelarm får med lätthet plats i Outbacks packutrymme, så det går utmärkt att cykla till affären, snabbt klicka i promenadhjulet och sedan ta med sig vagnen in när man handlar. I de lägena gillade jag också extra mycket att Hamax Outback är utrustad med en riktig fotbroms, ytterligare en detalj som gör att vagnen verkligen fungerar väl även som barnvagn.

    Sitturymmet för barnen är rymlig och bekvämt. Golvet är mjukt men känns väldigt slitstarkt. Vi har testkört vagnen med två femåringar, en femåring och en sjuåring samt oftast med en tvååring och en femåring. Alla kombinationer funkade alldeles utmärkt. Ju längre barn, desto mer böjda ben får de sitta med men barnen har aldrig klagat över sittkomforten – inte ens när vi cyklat på gropiga, hårda traktorstigar. Fempunktsselarna har gått att reglera i längd och har rejäla vadderingar eller skydd på alla fem remmar. Vilket är toppen, för på sommaren händer det ju att det är så pass varmt att barnen inte har så mycket kläder på som kan skydda från att remmarna skaver mot huden. På insidan av kupén finns mindre förvaringsfickor i nät, med elastisk öppning. De har varit perfekt för att stoppa ned barnens vattenflaskor i.

    Hamax Outback känns inte som en cykelvagn som lite som en nödlösning också kan bli en barnvagn. Tvärtom känns den genomtänkt för båda användningsområden, vilket märks av i att handtaget kan justera i många olika lägen. Då kan de flesta föräldrar, oavsett längd, hitta en bra vinkel för att bekvämt kunna promenera med Outback. För att justera handtaget så öppnar man upp en flik av klädseln, lossar en spärr, väljer en vinkel för handtaget och låser sedan fast det i det läget och fäster tillbaka klädseln (1). Kupén har ett takfönster, trevligt för barnen att kika ut genom men framför allt praktiskt så att man vid en barnvagnspromenad enkelt kan se in till barnen (2). Är solen stark så finns även ett tyg som kan spännas för så att det blir skugga inne i vagnen. Packutrymmet baktill kan också stängas för rejält, så det som finns där inuti inte kan falla ur under cykelturen (3). Själva packutrymmet är generöst. Tre normalstora matkassar går rymligt in, likaså två rejäla strandväskor (4). Ofta hade vi kvar utrymme på höjden och kunde stuva in en badring eller några extra strandfiltar. Inuti packturymmet finns en nätficka (5), perfekt att lägga promenadhjulet i när man cyklar så man vet precis var man har det när man ska växla läge.

    Hamax är riktigt duktiga på att erbjuda många olika valmöjligheter. För att skydda barnen i kupé finns flera lager av material att välja mellan beroende av väder om omständigheter. De material som inte används rullas ihop och hålls undan med hjälp av hakar. Vid barnvagnspromenad kan man ha kupén helt öppen framtill. Vid cykelturer har vi valt att alltid ha åtminstone insektsnätet framme, för att skydda mot små stenskott från cykelns bakhjul men också för att inga insekter ska irra sig in och skrämma upp barnen under vägsträckor då det kanske är svårt att stanna och schasa bort en geting. Det är baserat på en verklig upplevelse jag gärna undviker att vara med om igen… Vägkorsningar och getingpanik hos barnen är ingen rolig kombination! Om vädret är lite sämre så finns även ett lager klarplast som håller vind och regnstänk ute, och vill man skydda från solen finns ett solskydd att dra ned och fästa med kardborre. Det är precis lagom långt för att hålla barnens huvuden i skugga.

    Bakhjulen på Hamax Outback är rejäla och utrustade med stora reflexer (1). Vill man lossa dem för att få vagnen lite smalare, eller för när den ska transporteras och vill göras minimal vid inpackning i en bil, så går bakhjulen att klicka av enkelt med ett tryck mitt i navet (2). Hamax Outback rullar utmärkt på asfalt men tack vare vagnens ställbara fjädring (3) så har det även fungerat bra att cykla på grusväg och på grov traktorstig i skogen utan att barnen blivit alltför omskakade. Hur fjädringen ska ställas in visas pedgagogiskt med en liten viktskala (4). Outback är som alla cykelvagnar jag testat också utrustad med hjulskydd, som ska leda pinnar eller annat man kan råka cykla in i bort från bakhjulen (5). Under dessa skydd sitter ytterligare reflexer.

    Hamax Outback har inget liggläge på sittdelarna, sittdelsklädseln är uppspänd med remmar så det är möjligt att skapa lite slack i dem om man skulle vilja – dock inget jag använde mig av (1). Ihopfällningen av vagnen är förhållandevis enkel, det tog några försök innan jag fick till momenten i rätt ordning då det både är knappar som ska pressas in och en spärr som ska dras ut (2) men övning ger färdighet. När vagnen fälls ihop blir den väldigt platt (3+4). Tar man av hjulen med tre snabba klick så kan de packas in i kupen och vagnen kan skjutas in i bakluckan på en kombi. Vagnens fotbroms (5) är ganska subtil men när man väl vet att det finns där så är den enkel att hitta med foten och så otroligt användbar när man kör Outback som barnvagn.

    Men framför allt är ju Hamax Outback en cykelvagn. Med vagnen kommer cykelarmen överst till vänster i bild. Den väger inte mycket och tack vare det superba snabbfästet kan faktiskt ett barn koppla ihop det med kupén. Givetvis ska en vuxen alltid göra det så det blir korrekt, men själva proceduren är ändå så pass enkel och tydligt. Snabbfästet till cykeln skruvas fast på bakhjulet på samma sätt som med andra cykelvagnar, och själv ihopkopplingen är inte heller så unik. Det är en sprint som låser fast cykelarmen i cykelfästet och en extra säkerhetsrem som håller ihop allt om sprinten ändå skulle lossna eller gå sönder. Outback har varit stabil när barnen ska gå i och ur, men en vuxen bör alltid finnas med när detta görs för att se till att det första barnet sitter fast ordentligt innan det andra kliver i.

    Min erfarenhet av cykelvagnar skulle jag visserligen fortfarande beskriva som något begränsad, men utifrån det jag vet så är det under själva cyklandet endast minimala skillnaderna mellan olika modeller. Hamax Outback är exempelvis en av de tyngre jag kört, men när man ändå har ganska stora och tunga barn i vagnen så gör några extra kilo varken till eller från. Vi har inte kört med Hamax Outback i stadsmiljö, utan på vanliga vägar och på stigar och grusvägar. Framkomligheten har alltid varit god. Det bästa med Hamax Outback tycker jag dock ändå är den lyckade kombinationen av att vara rymlig och bekväm för barnen samt lätt att använda för den vuxna. Maxvikten är hög nog för att också lite större barn ska få åka med och sitter bekvämt gör de, och som förälder är det så smidigt att Outback har ett riktigt packutrymmet och enkelt kan byggas om från cykelvagn till barnvagn och tillbaka. Av de cykelvagnar jag har kört så blev faktiskt Hamax Outback den som både jag och min man hittills gillar mest. Vi får se om denna sommars testvagn kan utmana eller ej!


  4. Dubatti One

    Skrivet tisdag, 24 januari, 2017 · 2 Kommentarer

    Recension av Dubatti One
    Inköp: Ordinarie inköpspris för Dubatti One med sitt- och liggdel är cirka 9500 kr.
    Tillbehör: Babyskyddsadaptrar, shoppingbag, åkpåse, parasoll med mera kan köpas till separat.
    Typ av vagn: Duovagn med separat ligg- och sittdel.

    Nästan ett och ett halvt år har passerat sedan jag såg Dubatti One för första gången på Kind und Jugend-mässan i Köln, september 2015. Ett drygt år sedan fick jag möjligheten att köra Dubatti One själv och nu har jag rullat den i tre månader i både höst- och vinterväder. Dubatti One är ett relativt nystartat, holländskt barnvagnsmärke där One är den första och hittills enda barnvagnsmodellen. Det spännande med Dubatti tycker jag är att de vågar sticka ut rejält jämfört med många andra, sinsemellan väldigt likartade, nya barnvagnsmodeller som når ut på marknaden varje år. Dubatti satsar på höjd, på stora hjul – luftfyllda dessutom – och på en stilren och genomtänkt design. Dubatti One säljs för närvarande hos en begränsad skara svenska återförsäljare och prisnivån överraskade mig något. Om man håller i huvudet att många andra nya vagnar som lanseras lägger sig en bra bit över 10,000 kr i utpris så är drygt 9000 för en komplett duovagn, som ändå främst konkurrerar med de dyrare märkena, ganska bra. Fortfarande mycket pengar givetvis! Men jag hade inte höjt på ögonbrynen om Dubatti sålt den för ett par tusen till.

    Dubatti One är alltså en duovagn med separat ligg- och sittdel. Liggdelen monteras på samma ram som sittdelen, men det tar inte särskilt lång tid att växla om och att montera liggdelen gick fortare än att sätta ihop sittdelen. Eftersom att min bebis inte anlänt riktigt än så har jag inte kört liggdelen med barn i, men jag har kikat igenom den och det är egentligen inget som sticker ut med den. Den är rymlig och känns ombonad med mjuk madrass och vitt innertyg. Hela tyget kan tas loss från ramen så rengöring torde inte bli ett bekymmer. Bygeln kan man såklart välja att ta bort när man använder liggdelen. Suffletten är densamma som för sittdelen och jag tycker tyvärr att den är för kort på en liggdel. Solen kommer lysa rakt in på bebisens ansikte om man går med den i ryggen. Liggdelslocket fästs på liggdelen med dragkedja, och det gillar jag. Men det hade gärna kunnat få vara snäppet längre och gå ända fram och upp mot sufflettens kanter.

    Jag har även testat Dubatti Ones babyskyddsadaptrar, återigen endast utan barn. Att klicka fast dem direkt på chassit var mycket enkelt, likaså gick det på ett kick att ta bort dem. På bilden syns babyskyddet BeSafe iZi Go Modular i-Size. Men samma adaptrar är även kompatibla med andra babyskydd från både BeSafe, Maxi Cosi och Cybex. En fördel med att köra Dubatti One med liggdel är den förhöjningsbara ramen, som gör att man kan få upp barnet väldigt nära föräldern.

    Sittdelen till Dubatti One är ergonomisk och vändbar. De fyra bilderna till vänster i collaget ovan visa Ones fyra olika lägen på sittdelen, från ett sittläge – förbi två olika mycket lutade vilolägen och fram till liggläget. De tre bilderna till höger visa tre av positioner när sittdelen är bakåtvänd, men även då finns också det andra viloläget att välja mellan. One har fullt liggläge men i och med att det är en ergonomisk sittdel så är den förstås alltid skålad. Sittdelen känns upprätt med ryggstödet nästan helt rakt. Sittdelen i sig är det inget märkligt med men jag tycker som vanligt att tvåhandsfattning för att vinkla en sittdel känns lite ålderdomligt. För att ändra lutning på sittdelen krävs att man samtidigt trycker in knapparna på båda sidor av sittdelsramen och sedan med tummarna för sittdelen till önskad position. Med ett lite större och tyngre barn blir det ganska tungt att vinkla sittdelen. Men även med ett mindre barn så är ett enhandsgrepp att föredra, tycker jag. Den andra handen kan ju vara upptagen med ett syskon, en matkasse eller något annat. Nu är Dubatti One inte unik med tvåhandsfattning för fällning, även vagnar från Joolz och Bugaboo, bland andra, fungerar så. Men det gör det inte mindre osmidigt tyvärr.

    Till höger i collaget ovan syns Dubatti Ones sufflett i sina tre olika lägen: fullt utfälld, halvt utfälld och hel bakfälld. Suffletten sitter fast vid sittdelsramen med en dragkedja, så varken vind eller sol kan glimta in där. Sufflettbågarna är stabila och suffletten har aldrig åkt bakåt eller ändrat läge utan att jag medvetet justerat den. Suffletten utgörs endast av två paneler och det är alldeles för kort. Dubatti håller på att utveckla en förlängningsbar sufflett för Dubatti One och när jag såg den i höstas såg den riktigt bra ut. En rejäl, tredje panel och i den fanns en inbyggd, kombinerad titt- och vädringslucka med meshnät. Denna sufflett sägs komma någon gång under 2017, men när vet jag inte. När den väl är släppt kommer dock alla mina tveksamheter gällande Ones solskydd att vara helt som bortflugna, den nya suffletten kommer utgöra en stor förbättring för vagnen. Vi får hoppas att den inte dröjer till slutet av året, som det ryktas just nu.

    Dubatti Ones handtag är ett teleskophandtag som kan justeras i läge när man håller in knappen på mitten av det. Handtaget kan ställas i flera lägen, men också skjutas hela vägen in i chassit. De två bilderna överst till vänster visar handtaget i högsta läget, och när det är fullt inskjutet. Handtaget kan inte ställas i alla lägen däremellan men jag tycker att högsta läget känns högt och bra, och lägsta läget innan fullt utskjutet borde funka utmärkt även för den lite kortare föräldern. Att handtaget kan skjutas in helt är toppen när vagnen ska förvaras hemma i hallen, men också i kollektivtrafiken om man vill att den ska ta minimalt med plats på bussen eller i tunnelbanan. Knappen för att justera handtagets höjd är enkel att trycka in. En del ogillar knappar som är centralt placerade på handtaget men jag har tyckt att det är positivt att det är ett enhandsgrepp för denna funktion och dess position har inte stört mig när jag kört vagnen.

    Åh, nu kommer vi till något av det jag gillar allra mest med Dubatti One – hjulen! One är något så ovanligt som en barnvagn med fyra lika stora lufthjul, varva de två främre är svängbara. Nästan alltid är lufthjulen något mindre, men Dubatti har prioriterat annorlunda och det applåderar jag dem för. Jag skulle ändå inte säga att One är den ultimata terrängvagnen men de här rejäla hjulen gör att vagnen rullar upp för trottoarkanter och över andra gupp i marken utan att man ens tänker på det. Själva rullet är också fenomenalt bra och även det kan man nog tacka hjulstorleken för. Framhjulen (1) går förstås också att låsa i fast läge och det är enkelt gjort med en liten spärr. Bakhjulen (2) såväl som framhjulen kanske också lätt klickas av chassit om man vill göra vagnen mindre, exemplevis när den ska packas in i bilen. Hjulens storlek påverkar också vagnens markgång, ihop med varukorgens utformning så är det väldigt mycket luft under vagnen (3) – och också det är något positivt om man vill kunna promenera på mer ojämna underlag. Grusvägar, enklare skogsväg och elljusspår har inte varit ett problem för Dubatti One.

    En väldigt rolig funktion hos vagnen är att ramens höjd kan justeras (4). Med de gråa skjutknapparna – samma som används för att lossa ramen från chassit – så kan ramen höjas upp till ett högre läge (5). Det är lite knepigt att få till med ett barn i vagnen men jag gillar verkligen att man kan få upp liggdelen lite extra högt upp. Och även att man, när man har ett större barn som väger mer, kan få ned sittdelen en aning som man inte behöver lyfta mer än nödvändigt.

    Det finns många detaljer på Dubatti One som det är värt att titta lite extra på. Jag gillar att handtaget har små krokar på sidorna (1). Med hjälp av dem kan man hänga Dubattis egen skötväska på vagnen, utan att den glider ned längs med handtaget. Fotstödet på sittdelsklädseln (2) är tillverkad i ett grövre, mer slittåligt material som är enklare att torka av även övrig klädsel. Bygeln är av swing away-typen, och kan ställas rakt upp (3). Alltid praktiskt att slippa behöva ta loss bygeln helt, och dessutom hitta någonstans att lägga den, när man ska ta i eller ur sitt barn.

    Bromsen på One är tydlig, enkel att lägga i men lika enkel att låsa upp (4). Den är dessutom ytterst skovänlig. Man behöver inte peta upp bromsen med ovansidan av tårna, utan både att bromsa och sätta vagnen i rullning igen görs genom ett tryck nedåt. Sen till en egenskap hos vagnen som väl egentligen är mer än en detalj – varukorgen. Dess lilla storlek är nog bland det första man reagerar på när man ställer One jämte en annan duovagn. Och visst, varukorgen är liten. Väldigt liten. Det är precis att en normalstol skötväska kan knös in i den, och sen finns det inget utrymme över. Jag som saknar körkort och ofta handlar mat med vagnen skulle få det knepigt med Dubatti One som enda barnvagn. Men om man mest vill kunna ha med sig det nödvändiga för barnet, och utnyttjar möjligheten att kunna hänga skötväskan på handtaget, så räcker nog varukorgen till för det. Något jag gillar med den är dock att den kan stängas med magnetlås (5), ingen risk för lerstänk på ens ägodelar. Dock hade först en avsaknad av ”översida” på varukorgen också inneburit en större öppning, vilket är praktiskt om man vill ha med sig något lite större som ändå inte väger så mycket (6).

    Ramen – oavsett om man har sitt- eller liggdelen monterad på – måste alltid tas bort från chassit innan vagnen kan fällas ihop. Det är lite synd att Dubatti One inte kan fällas i ett stycke, men det vägs till viss del upp av att själva chassit är väldigt smidigt att fälla. Efter att ha tagit av exempelvis liggdelen så att man har chassit separat (1) så fäller man in handtaget på det lägsta läget (2). Ovanför varukorgen finns sedan en rem att lyfta vagnen i, vilket man gör efter att man tryckt in den grå knappen på sidan (3). Med ett fast grepp om ihopfällningsremmen så viks hela chassit ihop, och låser sig också i hopfällt läge (4). Chassit är då självstående och kan förvaras på högkant (5) med sitt- eller liggdelen staplad bredvid. För att låsa upp chassit igen när vagnen ska fällas ut, så trycker man åter in den gråa knappen vid ihopfällningsremmen.

    Det finns ett brett utbud av originaltillbehör till Dubatti One. Förutom de babyskyddsadaptrar jag redan nämnt så finns även parasoll,  skötväska, åkpåse och shoppingbag. Av dessa tycker jag att shopping bagen är den som smartast kompletterar vagnen. Den funkar bäst ihop med sittdelen i framåtvänt och fästs med (ganska hård) tryckknappar runt handtaget och på två punkter runt chassit. Det går inte direkt att lasta tungt i den, men för lätta men skrymmande föremål – som ytterplagg om man går runt på ett museum – så funkar den väldigt väl. Skötväskan är fiffig i och med att bärremmen är anpassad för att den ska fästas upp på One med krokarna på handtaget, och stilmässigt matchar den väl. På insidan finns gott om fack men skötväskan känns en aning plastig. Åkpåsen känns mer i samma stil som övriga vagnen, och är formad för att passa i den ergonomiska sittdelen. Under rumpdelen finns remmar som ska fästas under sittplattan, då får man en helt glidfri åkpåse och det ger jag ett stort plus för. Åkpåsen är fodrad och mellanvarm. Dubattis parasoll utgörs av två delar – fäste och parasoll – som skruvas ihop på nolltid och sedan klickas fast i valfri höjd på handtaget.

    Maxvikten för Dubatti One är standard – 15 kg för sittdelen och 9 kg för liggdelen. Jag upplever sittdelen som normalrymlig i storlek. Min blivande treåring på bilderna är cirka 95 cm lång och han har gott om utrymme för benen. Huvudet slår inte heller i suffletten när den ska fällas ihop. Han har vid många tillfällen sovit gott i vagnen och har inte suttit trångt även när jag haft i en åkpåse och han haft på sig ett par mellanlager kläder. Även selen känns rymlig, och har bra selkuddar samt en tygflärp som stängs ihop över spännet – smart om man har ett mindre barn som gärna vill pilla på selspännet. Det är även mycket lätt att ta isär Ones sele i fem separata seldelar, vilket gör att det fungerar att sätta i åkpåsar och sittdynor i vagnen utan att man måste trä isär hela selen först. Mitt första intryck av One sittdel var att den var åt det mindre hållet men nu uppfattar jag den inte alls som liten. Jag tror snarare att många barn först växer ifrån maxvikten än växer ur Dubatti Ones sittdel på längden.

    Sist och viktigast av allt är förstås vagnens körkänsla. Jag hoppades ju på att de stora hjulen skulle ta mig med storm och på den punkten lyckades Dubatti One leva upp till förväntningarna. Det här är en av de mer lättrullade vagnarna jag kört, och det gör den också väldigt lätt att styra. Med rätt tryck i däcken – alltid viktigt när man har lufthjul – så styrs den fjäderlätt med en hand. Jag har kört One med handtaget i högsta läget då det passat mig bäst, och då känns vagnen inte svårhävd. Har man handtaget lägre så får man ändå som sagt stor skjuts av hjulen vid trottoarkanter och andra gupp, förvånansvärt ofta märkte jag att jag inte behövde häva vagnen upp för en kant alls – den bara rullade fram ändå. Det finns en teoretisk risk för att framhjulen kan fastna i varandra, de sitter alltså så pass tätt. Men det har jag endast märkt av när jag stått inne i ett trångt utrymme och kört vagnen fram- och tillbaka lite ryckigt. Jag tror även att det skulle kunna hända relativt ofta om man exempelvis vill vagna sitt barn till sömns inomhus. I de lägena är det dock enkelt att låsa framhjulen, så är problemet löst. Vid en vanlig promenad har hjulen aldrig fastnat i varandra och varje promenad med One har varit riktigt trevlig. Den har haft bra grepp på våt mark, på löv och i snö. Jag har kört vagnen även i djupare, blöt snö. Den klarar det men det är inte helt perfekt, å andra sidan är det få vagnar som briljerar under sådana förutsättningar. Så de stora hjulen gör Dubattin väldigt lättrullad och den funkar utmärkt som en stadsvagn, men den tar även enklare terräng utan att knota. Vill man dagligen gå på grova skogsstigar så tror jag kanske inte att Dubatti One känns lika klockren.

    De stora fördelarna med Dubatti är alltså hjulen, körkänslan och att den är lättstyrd. Jag tycker även om fällningen av chassit och det höj- och sänkbara ramen. Sen ska jag inte sticka under stol med att jag gillar utseendet på Dubatti One. Den är helt enkelt snygg och har lite egen stil. Nackdelarna med One är att den är så ung på marknaden. En förlängningsbar sufflett är redan på väg och kommer lyfta rejält vagnen vad gäller solskydd, men jag känner att även tvåhandsfällningen av sittdelen och den lilla varukorgen skulle må bra av lite vidareutveckling för att One verkligen ska kännas lika modern och rolig i alla avseenden. Får jag önska slänger jag gärna in en fällning av vagnen med sittdelen på dessutom, som en bonusförhoppning. Samtidigt är det i just det här avseendet en fördel att det här är ett så pass ungt märke. De har ju bara börjat, och ingen är nog mer nyfiken än jag på vad som komma skall från detta märke. För Dubatti One är en riktigt bra och ytterst lovande start!


  5. Beemoo Sulky Easy Fly

    Skrivet torsdag, 29 december, 2016 · 27 Kommentarer

    Less is more! Det känns som att jag har skrivit de orden här på bloggen några gånger tidigare i år, men de små barnvagnarna minskar inte i populäritet bara för att 2016 nu går mot sitt slut. Nu har också Jollyroom utökat sitt utbud av små sulkys och nyast i klassen är lilla Beemoo Sulky Easy Fly, som jag via Jollyroom nu fått testa och utvärdera. Easy Fly bygger på samma grund som flera andra vagnar. Det är en sulky som blir kompakt ihopfälld och ligger precis på gränsen för att vara liten nog för att gå som handbagage. En del lyckas få med sig den ändå, men det är något utan en chansning. Om flygresor inte finns på kartan så funkar dock Beemoo Easy Fly utmärkt som smidig bilvagn eller lättkörd vagn för shopping och korta promenader. Jag har rullat Easy Fly över grusade asfalt utan problem, den är lätthävd över trottoarkanter och har ett helt okej rull med tanke på hjulens storlek och material. Ihopfällningen kräver lite inlärning men sen är det riktigt enkel och sker med hjälp av knappar på handtaget. Chassit måste låsas ihop manuellt. En enklare förvaringsväska ingår med vagnen – inte bra bara vid resa utan även om man vill packa in en smutsig vagn i bilen med mycket annat bagage som inte får bli blött eller skitigt.

    En normalstor matkasse (och mitt yngsta barns pinnsamling, fråga inte) går in i varukorgen. Och sittdelen är rymlig nog för att själva pinnsamlaren ska sitta bekvämt. Han fyller strax 3 år och är uppskattningsvis 95 cm lång. Inte ens med full vinterklädsel blir det trångt under den ned- och uppfällbara bygeln, som även kan tas loss helt. Maxvikten för vagnen är 15 kg, själva Beemoo Easy Fly väger 6,7 kg och den har en bärrem som gör att den faktiskt kan bäras över axeln när den fällts ihop. Med tanke på Jollyrooms nuvarande prissättning av vagnen så tycker jag att Beemoo Easy Fly är otroligt prisvärd med tanke på dess storlek och funktioner.


  6. Crescent Infinity

    Skrivet onsdag, 16 november, 2016 · 0 Kommentarer

    Crescent-Infinity-frontRecension av Crescent Infinity
    Inköp: Ordinarie inköpspris för Infinity med sitt- och liggdel är cirka 9995 kr. Detta är ett recensionsex direkt från Crescent.
    Tillbehör: Fotsack och babyskyddsadaptrar m.m. kan köpas till separat.
    Typ av vagn: Duovagn.

    Infinity är en Crescent-modell som inte är helt ny på marknaden men som jag tycker mig se har haft en stigande populäritet på sistone. Crescent har varit duktiga på att uppdatera modellen och fler förbättringar kommer till 2017. Versionen jag har kört har PU-hjulen och det innebär att det är hjul av en bättre kvalitet, som det inte fastnar grus i och därmed inte heller blir en massa små hål i direkt efter första promenaden. De här hjulen är tåligare och har en lite annan stuns i sig också, tycker jag. Crescent Infinity är en duovagn med separat sitt- och liggdel. Sittdelen är vändbar och ergonomisk, vagnen med sittdel kan alltså inte användas ihop med en mjuklift. Infinity är 62 cm bred, så inte den smalaste på marknaden men inte heller ovanligt bred. När jag testade vagnen fick jag både ligg- och sittdel levererad, den förra gick jag igenom och den senare kunde jag testa med min egen minsting på 2,5 år.

    Crescent-Infinity-liggdelLiggdelen som medföljer Crescent Infinity känns väldigt mysig och ombonad. Madrassen är mjuk och jag gillar att liggdelen har en ljus insida (1). Liggdelen känns normaldjup och givetvis medföljer ett liggdelslock i samma färg som övrig klädsel (2). Suffletten är i fullt utfällt läge något kort, men Crescent har andra inbyggda funktioner som täcker upp för det. Faktum är att denna liggdel känns väldigt väl anpassad för sommarbebisar. Den kan absolut även användas vintertid, men medan en del liggdelar är bra isolerad och sämre ventilerad så har Infinitys liggdel verkligen justerats för att funka väl också när solen gassar. Suffletten kan baktill öppnas upp för en ordentligt luftgenomströmning genom ett finmaskigt insketsnät (3). För bättre solskydd vid liggdelsöpningen kan suffletten öppnas upp och inuti finns då ett myggnät som fästs runt liggdelskanten och som har en inbyggd solkeps som gör att solen inte kan skina barnet i ögonen (4). För att montera liggdelen på chassit när man fått vagnen levererad ny, så måste man först fästa liggdelsadaptrarna vid liggdelen. Att få de på plats tyckte jag inte var det allra lättaste, jag tror jag både svettade och svor men när de väl klickat i korrekt så är det ju å andra sidan något man aldrig mer behöver bekymra sig över. Att liggdelen inte leveras med dem på antar jag beror på att paketet ska kunna göras så platt som möjligt. Bärhandtaget till liggdelen är inbyggt i suffletten, vilket innebär att den måste vara fullt uppfälld om man ska bära liggdelen och det innebär också att man måste pressa in knappar för att kunna vinkla liggdelens sufflett.

    Crescent-Infinity-sittdelSittdelen till Crescent Infinity klickas direkt på chassit och är högt placerad, högre än på många andra duovagnar. Knapparna som användas för att lossa sittdelen från chassit är samma knappar som ska tryckas in när man vill vinkla sittdelen (1). Det krävs alltså två händer för att ändra från sitt- till liggläge, och här hade jag givetvis hellre sett ett enhandsgrepp. Speciellt med lite tyngre barn tycker jag det blir tungt och otympligt att fälla sittdelen med den här tekniken. Sittläget på Infinity har en svag tillbakalutning (2) och sedan kan sittdelen fällas i två vilolägen (3+4) samt ett liggläge som är helt vågrätt (5). Dock med tanke på att sittdelen är ergonomisk så innebär det att liggläget förstås fortfarande är skålat.

    Crescent-Infinity-sufflettSuffletten på sittdelen har en tittlucka baktill (1), vilket är mycket praktiskt om man kör vagnen med sittdelen framåtvänd och suffletten utfälld. Med tittluckan man då ändå hålla koll på om barnet sover eller är vaket. Luckans lock stängs igen med ett tyst magnetlås (2). Suffletten kan även öppnas upp baktill med en dragkedja som löper längs med hela huvudändan (3). Väl öppnad kan suffletten förlängas ett steg till, vilket ger bättre solskydd. Den nya panelen består av nät, så att mer luft släpps in i vagnen – men även mer ljus (4). Utan förlängningen är suffletten normallång och fullt tillräckligt i sittläge, men kanske lite kort i liggläget (5). Suffletten kan även fällas bakåt i olika konstellationer (6).

    Crescent-Infinity-fotstod-handtagLångt ifrån alla ergonomiska sittdelar har ett ställbart fotstöd, men det är en uppskattad funktion som det gläder mig att Infinity är utrustad med. Fotstödet kan vinklas i flera olika lägen, så att sittytan kan anpassas efter barnets storlek och behov (1). Att vagnen har en högt placerad sittdel gör den väl lämpad för längre föräldrar, som inte vill behöva böjen på ryggen för mycket när man vill komma åt sitt barn. Men även Inifinitys handtag är riktigt bra anpassat för de som är långa. Jag brukar vanligtvis föredra att ha barnvagnshandtag på högsta läget men med den här vagnen fick jag erkänna mig besegrad och sänka handtaget ett par steg. Skillnaden mellan mini- och maxläget på handtaget är dessutom stort (2), så vagnen fungerar även för föräldrapar där det är längdskillnader mellan de två.

    Crescent-Infinity-detaljerCrescent Infinity har en rejäl fotbroms vid höger bakhjul, och på den här bilden ser vi även hur hjulet ser ut efter några promenader på en grusväg – dammigt men helt fritt från hål och märken (1). Selen i sittdelen är enkelt delbar i fem olika remmar, vilket underlättar mycket om man vill sätta i en sittdyna eller åkpåse i vagnen (2). Sittdelen känns överlag både rymlig och på samma gång ombonad (3). På Undersidan av handtaget ser vi både knapparna för att höjdjustera det och spärrarna som ska pressas in vid ihopfällning av chassit (4). Bygeln till Crescent Infinity är av swing away-typen och behöver således inte tas bort helt när barnet ska sättas i (5). Det räcker att man öppnar upp på ena sidan och svänger bygeln tillfälligt ur vägen.

    Crescent-Infinity-hjul-varukorgFramhjulen på Crescent Infinity är inte den största men de klarar lite ojämnheter och för ökad framkomlighet så går de att låsa i fast läge (1). Bakhjulen är större till storleken. De kan enkelt klickas av om man vill göra vagnen mindre, till exempel när den ska in i bilen med mycket annan packning (2). Varukorgen är kanske något snålt tilltagen för min smak, men det går att klämma in en skötväska om man insisterar på det och varukorgen kan dessutom stängas igen helt med ett dragkedjeförsett lock (3).

    Crescent-Infinity-ihopfallningVad gäller ihopfällningen av Crescent Infinity så har man att välja på att antingen fälla den med sittdelen framåtvänd, eller att ta av sittdelen och fälla chassit separat. Med sittdelen framåtvänd (1) är det bara att låsa bromsen, trycka in spärrarna på handtaget och vika ihop vagnen (3). Vill man ha vagnen något mer kompakt så kan man vinkla in fotstödet mer. Fäller man chassit separat så blir det ett litet, kompakt paket (2). Chassit har en automatisk låsning, något jag uppskattar för då finns det ingen risk att vagnen råkar börja fälla ut sig igen när man lyfter in den i bilen. Ihopfällningen av Infinity känns smidig. Den blir inte miniliten ihopfälld men känns inte heller klumpig. Det hade varit praktiskt om den kunnat fällas i ett stycke även med sittdelen mot sig men det extra momentet att ta av sittdelen först är trots allt inte så farligt tidsödande.

    Crescent-Infinity-korkanslaSom hos många andra har Crescent Infinity en maxvikt på 9 kg för liggdelen och 15 kg för sittdelen. Sittdelen känns dock väldigt rymlig och min normalstora 2,5-åring hade riktigt gott om utrymme upp till suffletten och vid benstödet. Även sidledes kändes sittutrymmet luftigt. Det är trevligt att kunna ha sitt barn högt placerat, man får enklare kontakt med varandra och hör bättre vad barnet säger. Nackdelen är att ett barn som är två år kan väga en del, och att det därmed också kan bli tungt att lyfta upp och ned barnet varje gång det ska kliva i eller ur vagnen. Körkänslan i Crescent Infinity får jag erkänna förvånade mig. Jag hade trott att den skulle vara mer åt det stumma hållet men faktum är att vagnen är riktigt mjuk och skön i chassit, vilket också gör promenaden bekväm och inte alls skakig. Fjädringen var klart över förväntan, och rullet är riktigt fint trots de små framhjulen. Infinity är lättstyrd men håller samtidigt kursen bra. Det generösa benutrymmet är något som ytterligare gör vagnen till en potentiell hit för långa föräldrar. Inte nog med att det höga handtag kan fås i en bekväm höjd, det går också riktigt bra att ta långa kliv när man kör Infinity. Delsvis beror ju detta på att varukorgen är åt det mindre hållet, hade den stuckit ur mer bakåt hade man förstås riskerat att kicka i den med tårna. Men om man ändå inte storhandlar med vagnen utan främst är ute efter en trevlig promenadupplevelse så kanske man kan leva med att man bara får med sig en mindre packning. Det finns några småsaker jag gärna skulle se förbättrades på Infinity och som jag också har hört att Crescent jobbar på. En längre sufflett på sittdelen är en sådan sak som snabbt skulle kunna ordnas med och som skulle underlätta på sommaren när barnet ska sova ute i vagnen. Någon lösning för att få in mer packning i varukorgen vore inte heller fel. För den som inte ska köra så mycket i terräng utan mest rör sig i stadsmiljö och handlar sin mat på annat sätt än med barnvagnen så ser jag Crescent Infinity som en trevlig vagn att ta med sig på promenaden, speciellt för det mindre barnet som man fortfarande vill ha på nära avstånd.


  7. Mutsy iGo

    Skrivet tisdag, 1 november, 2016 · 0 Kommentarer

    mutsy-igo-frontRecension av Mutsy iGo
    Inköp: Ordinarie inköpspris för Mutsy iGo med sitt- och liggdel är cirka 8900 kr. Detta är ett recensionsex direkt från Mutsy.
    Tillbehör: Regnskydd, åkpåse, parasoll m.m. säljs separat.
    Typ av vagn: Duovagn.

    Jag vet inte riktigt vad det är med Nederländerna och barnvagnar, men något magiskt måste det finns i vattnet i alla deras kanaler. För trots att det är ett till ytan mycket litet land så har många av dagens största barnvagnsmärken sitt ursprung där. Mutsy är ingen nyhet, tvärtom har märket funnits med länge men aldrig riktigt fått sitt stora genombrott i Sverige. De hade en mindre hype för några år sedan när de som en av få tillverkare hade en barnvagnsmodell med svängbara lufthjul, men sedan dess har det varit relativt tyst från Mutsys håll. Fram tills nu, när en återetablering i de nordiska länderna är på gång och i samband med det fick jag frågan om jag ville testa en av modellerna – Mutsy iGo.

    iGo är en duovagn med separat liggdel och vändbar sittdel. Vagnen är 58 cm bred och kan fällas i ett stycke med framåtvänd sittdel på. Den har fyra hjul, varav de två främre är svängbara. Hjulen är av PU-material, vilket är ett bra och slitstarkt gummi som inte käkar grus. Jag har testat vagnen under sommaren på Gotland, så iGo har fått prova på allt från grusväg på landet till asfalt och kullersten i vackra Visby. Utförandet av den vagn jag har testat heter iGo Pure i färgen Fog. Basen är marinblå, klädseln i ett ljust, gråmelerat tyg och detaljerna i krämvitt samt handtag och bygel i ljusbrunt konstskinn.

    mutsy-igo-liggdelI brist på bebis får vi alla nöja oss med min okulära besiktning av iGos liggdel. Botten utgörs av ett hårt skal, som gör det enkelt att ställa ned liggdelen på marken utan att den tappar formen. Bärhandtag finns inbyggt i suffletten. Suffletten i sig är alldeles för kort för att kunna få några höga betyg av mig men den kan baktill öppnas upp för en riktigt bra ventilation och liggdelen kändes överlag väldigt luftigt. Även madrassen ser ut att vara konstruerad för att andas. Suffletten hålls i nederkant på plats med magneter och samma gäller liggdelslockets ytterkant, även om detta också fästs med tryckknappar på insidan av sufflettfästena. På sidan av liggdelen och även uppe på liggdelslocket finns små förvaringsfickor. Liggdelen kändes ungefär normalstor i mina ögon, varken extra rymlig eller ovanligt liten.

    mutsy-igo-sittlage-ligglageMutsy iGo har en vanlig sittdel, som fälls ned till ett plant liggläge. Att vinkla ryggstödet är enkelt och spärren man trycker in har alltid varit smidig och inte krävt någon särskild armstyrka. Sånt gillar jag, även en mor- eller farförälder ska kunna få till ett liggläge på vagnen utan bekymmer. Sittläget är inte helt upprätt utan har en mycket svag lutning bakåt. Sittdelen har även ett viloläge och när man fällt hela vägen ned till liggläget så märker man att sittdelen i processen skjutits bak något för att bättre balansera upp att tyngdpunkten har förflyttats. Den här typen av sittdel är ofta uppskattad av de som har barn som gillar att kunna sova lite på sidan eller kanske rentutav vill sova på mage.

    mutsy-igo-vandbar-sittdelSittdelen på iGo är vändbar och att vända den är egentligen inte särskilt svårt – men det är till en början inte heller logiskt. Jag lever inte alltid som jag lär och brukar ofta försöka ge mig på att förstå vagnar utan att läsa instruktionsboken. Efter att ha kört mer än 100 vagnar så brukar det gå bra men med iGo gick jag bet totalt och det positiva med det är ju att märket hittat en väldigt egen lösning. I mina ögon känns Mutsy iGo väldigt gediget konstruerad. Jag gillar mekaniska lösningar – de känns på riktigt! Sen finns det smidigare lösningar för att vända en sittdel men eftersom att man i de flesta fall inte gör det så ofta så funkar även denna något mer tidskrävande metod också bra.

    Man får börja med att lossa hela sittdelen från chassit. Det görs genom att man drar loss och uppåt knappen på undersidan av handtaget, nedanför sittdelsfästet på båda sidor av vagnen. Och sedan är det fästena på själva sittdelen som ska modifieras. Ska vagnen vara framåtvänd ska fästet vara intryckt i sittdelsramen som på bilden nederst till höger i collaget ovan. Vill man vända sittdelen bakåt trycker man in den lilla metallknappen precis under fästet. Fästet skjuts då ut från sin plats och kan roteras till ett tvärläge. När fästet är i rätt läge pressar man det inåt igen så att det låser sig i den positionen, som på bilden överst till höger i collaget. Därefter är det bara att åter klicka fast sittdelen på iGos chassi – nu bakåtvänd!

    mutsy-igo-bygel-fotstodSittdelsklädseln är väldigt mjuk och bekväm med lite stuns i. Mutsy iGo har en fempunktssele där axelbanden kan träs i tre olika höjder (1). Selspännet är väldigt rejält, kanske lite för rejält. Det krävs både styrka och en bra teknik för att få upp spännet så min rekommendation är att man övar på detta innan man spänner fast sitt barn för första gången. Sittdelsbygeln lämnar gott om utrymme under sig och kan knäppas upp i båda ändar enligt swing away-principen (2). Fotstödet på iGo är av typen att det kan dras uppåt men för att vinklas nedåt så måste de båda spärrarna i fotstödsleden pressas in. Fotstödet kan has både helt nedvinklat, i ett snedläge och ställt i princip vågrätt (3-5).

    mutsy-igo-sufflettSuffletten klyver mig på mitten i frågan om vad jag tycker om den! Å ena sidan är den så otroligt snygg med rejäla och stabila sufflettbågar som håller den i önskad position, en bra titt- och vädringslucka med lock och en solkeps som kan fällas undan och faktiskt stannar på plats. Å andra sidan är suffletten alldeles för kort. Visserligen kan den öppnas upp med dragkedja längs med den bakre kanten men den extra panelen som då fälls ut är inte tillräckligt. I sittläge är suffletten bra men i liggläget så letar sig solen ändå in ned till barnets ansikte. En längre solkeps hade kunnat göra rätt stor skillnad för solskyddet i vagnen. I nuläget behöver man komplettera med något extra och det tycker jag inte att man ska behöva göra.

    mutsy-igo-detaljer-hjul-varukorgMutsy iGo har ett ställbart teleskophandtag med cirka en decimeters skillnad mellan lägsta och högsta läget (1). Handtaget justeras i höjd genom att man med en hand pressar in knappen mitt på det. iGo har en rejäl fotbroms med en pedal vid varje bakhjul, men det räcker alltså att pressa in den på ena sidan för att båda hjulen ska låsas (2). Varukorgen har potential. Den är mycket, mycket lättåtkomlig – att ställa ned en skötväska eller en matkasse under iGo är inte krångligt alls. Däremot är kanterna lite för låga, så vill man stapla fler mindre saker får man packa klokt för att inte det som är överst ska råka glida ut. Mutsy iGo har som sagt PU-hjul och att de håller en bra kvalitet är dessa bilder bevis på. Bakhjulen har rullat på mycket grus och sten över hela den gotländska ön men det finns inga hål och absolut inga stenar som har fastnat i dem (4). Framhjulen har hållit sig lika fina. Vill man att vagnen ska få lite mer stabilitet i körriktning så går de svängbara hjulen även att låsa i ett fast läge (5).

    mutsy-igo-ihopfallningIhopfällningen av Mutsy iGo sker i fem moment och det kanske låter omständigt men vi snackar om max fem sekunders jobb och resultatet är väldigt bra! Denna fällning av vagnen funkar endast om man har sittdelen i framåtvänt läge. Inled med att med spärren som vinklar ryggstödet fälla ryggstödet framåt mot fotstödet (1). Ta därefter tag med pekfingrarna om spärrarna på båda sidor av chassit och dra dem mot dig (2). Med spärrarna lossade – vik handtaget framåt över sittdelen (3). Pressa sedan de två spärr-spakarna, som sticker ut från chassit, uppåt tills du känner att spärren gått upp (4). Vagnen viks då ihop nedåt och blir ett kompakt litet paket – som fortfarande står kvar på sina fyra hjul (5). Det gör det enkelt att fälla vagnen utan att skita ned den om det är blött på marken. Det gör även att vagnen kan lyftas upp i bilen och sedan rullas in i bagageutrymmet utan att man måste anstränga sig och böja på ryggen.

    mutsy-igo-ihopfalldHar man en bil med lite höjd så går det att göra som vi kunde göra med vår VW Touran – bara fälla sittdel och handtag och sedan lyfta in vagnen som den är (1). Givetvis är det absolut smidigast att fälla iGo med sittdelen framåtvänd, det går inte att förneka (2). Men att ta loss sittdelen och fälla chassit separat är ju också en möjlighet. Chassit i sig blir då förstås ännu mer kompakt (3). Vill man stapla sittdelen löst ovanpå (5) så blir vagnen inte så mycket större än när den fälls i ett stycke med framåtvänd sittdel. Det är fysiskt möjligt att ha sittdelen bakåtvänd när man fäller chassit men den tar snabbt emot och vagnen blir ganska svårhanterlig när den fälls så (4). I chassit finns en spärr som låser ihop det när vagnen fälls.

    mutsy-igo-barn-storlekMaxvikten för iGos sittdel är 15 kg. Min yngsta var i somras 2,5 år och vägde ett par, tre kilo under det samt var strax över 90 cm lång. Sittdelens ryggstöd tycker jag är normallångt och det fanns gott om utrymme för huvudet under suffletten. Men fotstödet är av den kortare typen dock. Min son misstyckte inte även om det får oss föräldrar kunde se lite halvdant ut när fötterna dinglade utanför. Han bara drog upp benen och sov eller vilade med dem böjda utan problem. De flesta barn upp till i alla fall två års ålder kommer kunna sitta bra i iGo, min son får fortfarande plats nu när han inom kort fyller tre år. Ett längre fotstöd hade kanske utökat användningstiden något men det finns många andra vagnar som har samma svaghet. Både jag och sonen har varit nöjda med sitt- och sovkomforten i Mutsy iGo.

    mutsy-igo-korkanslaHur är körkänslan då? Jag blev faktiskt positivt förvånad. Jag hade inbillat mig att iGo var en stum och stötig vagn men jag blev motbevisad direkt. Det finns en mer än godkänd fjädring i chassit, faktiskt ett litet gung, och iGo har på ett imponerande sätt klarat av grusväg, gräsmatta och även faktiskt kunnat rulla fram över grov kullersten. Det finns egentligen ingen vagn som är direkt kul på kullersten men en vagn som åtminstone inte fastnar med hjulen mellan stenarna får godkänt i min bok. I stadsmiljö glider iGo fram tyst och lätt. Vagnen har känts lättstyrd och det har varit smidigt att manövrera sig fram mellan butikshyllor. På asfalt finns det inte heller något att anmärka på. Både jag på 170 cm och min 15 cm längre man har tyckt att handtaget gått att ställa in i en bekväm höjd för vår smak.

    Precis som jag redan nämnt ovan i denna recension så är den korta suffletten iGo mest uppenbara nackdel. En riktigt solig dag hade vi inget annat väl att än att komplettera med en tunn filt för skugga (och det gick alldeles utmärkt, ingen dog eller blev ens nästan för varm men vi slapp ljus som sticker i ögonen). Men jag tycker att en sufflett i sig ska vara lång nog att kunna skugga åtminstone hela barnets huvud även med sittdelen i liggläge. Här har Mutsy utrymme för en rejäl förbättring! Det bästa med Mutsy har varit hur smidig den är som bilvagn. Nu blir jag nog färgad av att jag nästan enbart använt den med framåtvänd sittdel, men gör man det så är det löjligt enkelt att fälla ihop och upp vagnen. Ovanpå det tycker jag att Mutsy i detta iGo Pure Fog-utförande lyckats få fram en ur estetiskt synvinkel ovanligt tilltalande design. Lite längre sufflett, lite bättre varukorgskanter och kanske om de kunde bygga om chassit något så att fällningen är lika bra med sittdelen bakåtvänt – då tror jag att iGo har en bra chans att bli en vanligare syn på svensk mark.


  8. GB Qbit och Qbit+

    Skrivet tisdag, 11 oktober, 2016 · 1 Kommentar

    gb-qbit-qbitplus-frontRecension av GB Qbit och GB Qbit+
    Inköp: Ordinarie inköpspris för Qbit är 2700 kr och Qbit+ kostar 3000 kr.
    Tillbehör: Regnskydd och babyskyddsadaptrar säljs separat.
    Typ av vagn: Resevagn, sulky.

    Det här är en kombinerad recension av GoddBabys vagnar Qbit och Qbit+. Varumärket förkortas vanligtvis till GB, så det kommer jag också att göra. GB släppte i våras även den rekordlilla modellen Pockit, som jag kommer skriva en separat recension av men som får finnas med som storleksreferens i bilden ovan. Qbit och Qbit+ är två mycket snarlika vagnar och själva modellen av vagn skulle jag vilja kalla för den nya paraplyvagnen. Den traditionella paraplyvagnen, som för mer än ett decennium sedan med rätta kunde påstås bli liten ihopfälld i jämförelse med övrigt utbud av barnvagnar har nu i mina ögon till stor del spelat ut sin roll, och det är vad Qbit och Qbit+ representerar som jag tror blir det nya. Båda vagnarna är fast framåtvända sittvagnar med en maxvikt på 17 kg.

    gb-qbit-qbitplusSkillnaden mellan Qbit och Qbit+ är inte så stor, varken i pris eller funktion, men ändå av stor betydelse. Qbit+ har som bilderna ovan visar större hjul samt liggläge på ryggstödet. Qbit blir något mindre ihopfälld och väger marginellt mindre. Att jag valde att slå ihop dessa två modeller i en recension beror främst på att jag inte riktigt tror på Qbits framtid. Det finns i mina ögon ingen anledning att välja Qbit framför Qbit+ och jag kan till och med gå så långt som att ifrågasätta varför GB ens väljer att tillverka Qbit. I Qbit+ har GB hittat något som faktiskt utmanar alla andra enklare sittvagnar i samma prisklass, men Qbit sticker inte ut någonstans och de få hundralappar mindre den kostar att köpa motiverar nog inte många till att slå till. För att Qbit verkligen skulle bli intressant skulle den behöva ligga kanske en tusenlapp under Qbit+. Med det sagt så är GB Qbit+ mycket mer utav en utmanare. Med dess smarta och kompakta ihopfällning, ihop med liggläget som ger en lång användningstid, så kan jag utan tvekan se att många traditionella paraplyvagnar – som blir större när de fälls, bara har viloläge samt ofta har tudelat handtag – ska ha anledning att oroa sig.

    Jag har kört båda vagnarna och även låtit barnfamiljer i min omgivning ta dem med sig på resor, för att verkligen testa dem under olika förutsättningar. I min fortsatta recension nedan fokuserar jag på GB Qbit+ och har främst bilder på den modellen, men förutom skillnaderna uppräknade ovan så är Qbit i princip likadan.

    gb-qbit-qbitplus-sittdel-bygelSittdelen är rymlig och ganska ombonad, Qbit+ har en liten kudde för barnets huvud och selremmarna har ordentliga selkuddar. Selen har varit enkel att reglera i längd och selspännet rejält utan att vara klumpigt. Vagnen har en swing away-bygel som kan sitta kvar när vagnen fälls ihop, en funktion som ofta efterfrågas just hos resevagnar. Bygeln är högt placerad så det blir inte tight för barnet bakom den. I vissa lägen när mitt barn satt lite framåtböjd i vagnen och jag körde över en kant eller stannade för plötsligt, så var bygeln dock så pass högt upp att den hamnade i ansiktet på honom. Samtidigt har det fungerat väldigt bra som ett stöd att luta sig mot och gillar man inte bygeln är den enkel att klicka av helt. Ryggstödet fälls steglöst ned till ett, i Qbit+ fall, nästan plant liggläge. Sittläget är något tillbakalutat, som så ofta när ryggstödet regleras med remmar.

    gb-qbit-qbitplus-sufflett-fotstodSuffletten är ganska kort i normalläge men en extra panel kan fällas ut om man öppnar upp knappen baktill. Med förlängningen blir solskyddet i vagnen bra, och där finns också en tittlucka som gör att den som kör vagnen har lite bättre insyn till barnet. En extra solkeps framtill på suffletten hade inte skadat men suffletten får ändå fullt godkänt tycker jag. Fotstödet är ställbart i två lägen – nedvikt eller rakt ufällt, och det är toppen eftersom att det innebär att liggytan för ett barn som ska sova blir betydligt rymligare. Fotstödet har varit lätt att reglera mellan lägen men också hållit sin position stadigt även vid belastning.

    gb-qbit-qbitplus-hjul-varukorgJag är inget fan av dubbelhjul och Qbit+ får mig inte att byta åsikt, men jag tycker att själva hjulkvaliteten är bra. Som ni ser har det svarta gummit blivit dammigt och smutsigt efter utomhusanvändning men trots att jag innan denna bild kört på en ganska vass grusväg så har inga stenar fastnar eller knappt ens lämnat några gropar efter sig. Att hjulen ändå har lite stuns i sig gör att Qbit och Qbit+ inte blir plastigt slamriga och stötiga när man kör, så totalintrycket av hjulen blir ändå bra. Sen är hjulen förstås inte så stora. Qbits hjul är små nog att fastna till ibland, Qbit+ kan ändå ta sig fram på en normal grusväg även om man vid tillfälle får trycka på lite extra. Varukorgen är riktig rymlig och lätt att komma åt. På sidorna finns lite kant som håller småsaker på plats men det går att packa på en hel del uppåt och jag skulle nog kunna klara av en vanlig vardagshandling av lite mjölk och annat smått och gott utan att behöva bära kassen hem.

    gb-qbit-qbitplus-ihopfallningMed tanke på att Qbitarnas sittdelar är riktigt rymliga så är det fascinerande hur små de lyckas bli ihopfällda. Själva ihopfällningen sker med hjälp av reglagen på handtaget och vagnen viks ihop till ett fyrkantigt paket. För att hålla det lösa ryggstödet på plats så finns en kardborrerem på baksidan som fäster ihop vagnen. När vagnen ska fällas ut igen låser man upp spärren och lyfter upp den i handtaget. Spärren är pedagogiskt utmärkt med en låssymbol på chassit intill, ändå har den varit svår att hitta ibland tycker jag – klädseln på vagnen hamnar ofta över spärren så att varken den eller symbolen syns. När man använt vagnen ett tag så har man förstås lärt sig ändå var det är man ska känna efter. Det krävs ingen armstyrka vare sig vid ihop- eller uppfällning och det ihop med vagnens låga vikt på drygt 7,5 kg gör att de flesta bekymmersfritt orkar hantera den.

    gb-qbit-qbitplus-med-barnKörkänslan i Qbit och Qbit+ har en stor fördel i det hela handtaget, vilket gör att vagnen kan köras med en hand och att man kan greppa på olika ställen för att få till kraft i svängarna. De semestrande småbarnsföräldrar som fått ta med sig Qbitarna i sommarvardagen har rapporterat tillbaka om upplevelser som styrker mina egna åsikter om vagnarna. Steglängden för föräldern är fullt godkänd, bättre än hos många paraplyvagnar som har ett ”helt” bakstycke. På Qbit och Qbit+ kan man komma in med foten mellan hjulen, vilket tillåter att steget tas ut lite mer. Höjden på handtaget har varit godkänd för längder mellan 170 och 185 cm och både normalstora barn på 9-10 månader såväl som för sin ålder långa 2,5-åringar har suttit bekvämt. De flesta barn till minst 3 år får utan några som helst problem plats i Qbit, med utrymme kvar under suffletten. Framhjulen är låsbara vilket ger en något bättre framkomlighet på ojämnt underlag men vet man med sig att vagnen ska köras på något annat än plan asfalt och släta inomhusgolv så är det Qbit+ man behöver och även då kan det förstås uppstå en del motstånd i körningen. Qbit+ får fina omdömen för suffletten och liggläge, barnets komfort har varit utmärkt. Men mest omtyckta egenskapen är nog ändå ihopfällningen. Både under själva resandet och i vardagen är vagnen enkel att fälla ihop och ställa undan, den tar inget utrymme i den trångboddas hall och passar storleksmässigt ihop med övrigt bagage.

    Även om GB Qbit+ är dyrare än många traditionella paraplyvagnar så tycker jag att ihopfällningen gör vagnen värd sitt pris, åtminstone om vagnen ska användas ofta ihop med bil eller vid resor. GB Qbit fungerar men sticker inte ut i funktion på samma sätt. Jag tror att det är GB Qbit+ som majoriteten kan finnas intressant och jag gissar att vi om några år ser fler enkla sitt/resevagnar av den här modellen. Ett steg i rätt riktning om man frågar mig.


  9. Britax Go Big

    Skrivet tisdag, 30 augusti, 2016 · 21 Kommentarer

    Britax-Go-Big-frontRecension av Britax Go Big
    Inköp: Inköpspris för vagnen med sittdel är 8495 kr. Liggdelen kostar 2595 kr och mjukliften 1595 kr.
    Tillbehör: Fotsack ingår, regnskydd och andra tillbehör säljs separat.
    Typ av vagn: Duovagn.

    Ganska exakt ett år har passerat sedan jag såg Britax Go Big för första gången på Britax mässa för återförsäljare i Göteborg, augusti 2015. Jag minns känslan jag fick redan då; det här kommer bli något bra. Nu har jag kört Go Big sedan början av sommaren och har slagits av att det i princip inte finns något hos vagnen jag inte gillar. Självklart är Go Big inte perfekt. Ingen vagn är perfekt. Och Go Big kommer onekligen passa bättre hos vissa familjer och under vissa förutsättningar. Men stämmer ens kravlista med Go Bigs egenskaper så finns det mycket som talar för att den här vagnen kommer bli en favorit för en lång, lång tid.

    Go Big är alltså den tredje modellen i Britax Go-familj, och jag kommer snart att lägga upp ett inlägg där jag beskriver skillnader och likheter mellan Go, Go Next och Go Big. Go Big är 61,5 cm bred över bakhjulen. Som jag skrivit förr så kan man påstå att standardbredden är runt 60 cm även om det finns gott om duovagnar som är smalare än så också. I mina ögon är 61,5 cm inte brett men många av mina andra favoritvagnar är lika breda så kanske har jag bara vant mig?

    Britax-Go-Big-liggdelMedan Britax Go Next endast säljs som duopaket säljs Britax Go och Britax Go Big med sittdelen för sig, och sedan kan man välja att köpa till liggdel. Det är samma liggdel till Go som till Go Big. Tyvärr, vill jag nästan tillägga, för jag tycker Go Next-liggdelen är avsevärt mycket bättre av ett enda skäl: solkepsen på suffletten. Den är lika praktiskt mot sol på sommaren som mot vind och ruskväder på vintern. Jag använde Go Next med liggdel till med tredje barn och tyckte den var toppen. Skulle jag använda vanliga Go-liggdelen skulle det kännas som ett måste att köpa till något som förlänger suffletten och det tycker jag egentligen inte att man ska behöva göra. I övrigt tycker jag att Go Big med liggdel funkar toppen. Liggdelen är högt placerat, så även långa föräldrar kan komma åt sitt barn utan att böja på ryggen för mycket. Den lossas enkelt med ett tvåhandsgrepp, en hand på varje knapp på sidan av liggdelen. Vill man bära liggdelen så finns bärremar i förvaringsfack på utsidan av långsidorna. Som vanligt är det dock ganska klumpigt att bära en hård liggdel med ett barn i. Ska man göra detta regelbundet rekommenderar jag hellre en mjuklift.

    Britax-Go-Big-liggdel-detaljerGo/Go Big-liggdelen har sufflett som utgörs av två paneler (1). Den bakre kan öppnas upp med en drgakedja, under finns ett lager meshnät som släpper igenom luft (2). Det gör liggdelen lite svalare på sommaren. Det medföljande liggdelslocket sätt på plats med magnetfästen, och lockets kant kan fästas upp mot suffletten i de små resåröglorna på sufflettkanten (3). På så sätt kan man skärma av lite extra runt barnet. I liggdelens fotända finns två små förvaringsfickor, antingen för napp eller annat man lätt vill komma åt, eller för att förvara sina egna nycklar och telefon i (4). Liggdelens madrass går förstås att ta ut och överdraget kan tvättas. Jag tycker att Go-liggdelen är normalrymlig, varken ovanligt stor eller ovanligt liten (5). Den är dessutom stor nog att med perfekt passform rymma Go Big-mjukliften (6). Det går alltså utmärkt att, om man skulle vilja det, varva mellan att ha mjukliften i sittdelen och i liggdelen. Det finns även andra mjukliftar som också passar bra i Go-liggdelen. Jag hade P&Ts Cocoon i liggdelen när jag körde Go Next, oerhört praktiskt när jag skulle hämta syskon på förskolan eller besöka BVC och enkelt kunde bära med mig bebis in när jag parkerat vagnen utanför.

    Britax-Go-Big-handtagGo Big-chassit har två fästen för sittdel, liggdel och babyskyddsadaptrar (1). För att fästa liggdelen på chassit måste man använda den medföljande liggdelsadaptern (2). På adaptern finns en bild som visar åt vilket håll den ska fästas. När man tar av liggdelen från chassit så lossar man den först från adaptern, och sen adaptern från vagnen genom att trycka in de två vita spärrarna i mitten av adaptern. För att fästa sittdelen behövs ingen adapter.

    Britax Go Big har precis som sina syskon Go och Go Next ett ergonomisk knäledshandtag. Vinkeln på själva böjen på handtaget är något annorlunda på Go Big, för att handtaget ska passar runt vagnen vid ihopfällning. Detta är något jag vet om men överhuvudtaget aldrig känt av. Jag älskar det här handtaget, att det alltid finns ett bekvämt grepp och att det går att vinkla i så många olika vinklar. Det kan vinkas in (3), faktiskt ända mot chassit – det vill säga mer än på bilden. Det går att ha i en rät vinkel rakt ut (4) och den högsta vinkeln gör att den raka delen av handtaget kommer högt upp (5). För den som är riktigt lång och behöver maximalt stegutrymme så är Go-vagnarna kanske inte rätt val. Jag tycker alltid man ska provköra en vagn innan köp, och kom då ihåg att provkör i promenadtakt. I strosa i butik-takt har alla vagnar tillräckligt med benutrymme.

    Britax-Go-Big-sittdelGo Bigs sittdel är en vanlig, vändbar sittdel med steglöst fällbart ryggstöd. Maxvikten för sittdelen är 17 kg. Bygeln är avtagbar, och man tar loss den genom att pressa in spärrarna på insidan av bygelns fäste på båda sidor av sittdelen. Grenbandet som är fäst runt bygeln sitter fast med en tryckknapp, så det är också enkelt att ta bort. Go Big har en fempunktssele som jag tycker är enkel att använda. Dessutom får den ett extra plus för att selremmarna kan tas isär i fem separata delar. Det gör det mycket enklare att sätta i en åkpåse eller sittdyna i sittdelen. Väljer man Britax egna åkpåsar kan man dessutom få dem helt glidfria. Överst på ryggstödet finns nämligen en liten tygficka med två knapphål i. På åkpåsarna finns som duffelknappar som man fäster i knapphålen. På så sätt glider inte åkpåsen ned när man sätter i barnet.

    Britax-Go-Big-ligglage-fotstodSå många gånger har fullt liggläge på sittdelen efterfrågats hos Go och Go Next, och nu är detta en av nyckelegenskaper hos Go Big. Att Go och Go Next inte har det är enligt Britax för att ett fullt liggläge ihop med fjädringen riskerar att barnets huvud kan hamna i ett negativt läge, alltså med huvudet lägre än övriga kroppen. Denna risk har byggts bort på Go Big genom att sittdelen placerats lägre ned/längre fram på chassit. Själva sittytan har också rätats ut, från att på Go och Go Next ha en svag slutning bakåt är den på Go Big plan. Det gör att hela liggläget är plant, varför sittdelen är godkänd att använda från nyfödd.

    Ryggstödet på Go Big är inte helt upprätt i sittläge (1), men antagligen tack vare den nya vinkeln på sittytan så tycker jag ändå att sittläget känns lite mer upprätt än på Go och Go Next. Men det kanske är inbillning från min sida. Det plana liggläget är förstås likadant med sittdelen framåtvänd (2) som bakåtvänd (3). Tänk på att sittdelen är tom på bilderna ovan, med några kg barn i så pressas ryggstödet ned ytterligare. En annan detalj som möjliggör det plana liggläget är att fotstödet har fått nya positioner. På Go och Go Next är det antingen nedfällt eller snett lutat nedåt eller uppåt. På Go Big kan man ha fotstödet uppfället (4), rakt ut (5) eller nedfällt (6). Också det en efterlängtad funktion!

    Britax-Go-Big-mjukliftAtt Go Big har fullt liggläge på sittdelen är vad som möjliggör att vagnen kan användas både som duovagn, med separat sitt- och liggdel, och som kombivagn, med mjuklift i sittdelen. Mjukliften på bilderna är Go Bigs egen mjuklift, som förstås är perfekt anpassad för Go Bigs sittdel (1). Fördelen med en mjuklift är dels att man slipper köpa en liggdel, dels att den är lättare och ofta också smidigare att bära med sig barnet i. Bärremarna finns instoppade i förvaringsfickor på sidorna av mjukliften (2) och på undersidan finns två krokar som man förankrar mjukliften med i sittdelen (3). Det är givetvis viktigt, utan att sätta fast mjukliften finns ju alltid den lilla risken att den glider ur vagnen med barnet i. Mjukliftens lock sitter fast med dragkedja, men kan vikas ned och även tas loss helt (4). Liggdelslocket har en övre kant som kan fästas nedvikt (5) eller uppvikt (6), om man vill skärma av barnet mer. Tack vare sittdelens långa sufflett så får man till ett riktigt bra sol- och väderskydd för barnet med mjukliften (7). Ganska mycket bättre skydd än vad Go-liggdelen ska erbjuda, om man ska vara petig. Samtidigt finns det såklart även nackdelar med mjuklift, ofta är det lite mindre och barnet växer ur dem snabbare. I synnerhet om man har ett barn som börjar bli större framåt vintern och man även vill kunna få plats med en åkpåse. En annan fördel med mjuklift är att den tar betydligt mindre plats att förvara. De hårda sidorna i Go Bigs liggdel kan tas ur helt, vilket gör att mjukliften kan plattas ned till bara några centimeters höjd. Jag tror att det även innebär att det är enklare att tvätta mjukliften än vad det är att tvätta liggdelens klädsel om behovet skulle uppstå.

    Britax-Go-Big-sufflettHärligt nog har Britax valt att ge Go Bigs sittdel samma typ av sufflett som Go Next har. Förutom de vanliga två panelerna så finns där alltså också en rejäl solkeps som faktiskt gör avsevärd skillnad för hur stor del av sittytan som skuggas, i synnerhet när ryggstödet är nedfällt i liggläge. Precis som på liggdelen kan också sittdelens sufflett öppnas upp i en vädringslucka baktill, så att luft kan cirkulera genom vagnen och göra den svalare. Jag tycker att Go Big sufflett är rejäl och stabil, den stannar i utfällt läge och glider inte tillbaka. Tyget är ganska tjock och i dubbla lager, så det blir utan tvekan mörkt nog i vagnen.

    Britax-Go-Big-detaljerBritax har jobbat mycket med tysta lösningar och solkepsen är inget undantag. Vill man ha sufflett utfälld men solkepsen infälld så hålls den på plats med ett ljudlöst magnetfäste (1). Fästet för att reglera läget på ryggstödet ser likadant ut som på Go och Go Next, remmar och en klämma (2). Att fälla ned ryggstödet med en hand är mycket enkelt, men för att få upp ryggstödet till sittläge igen så tycker jag att man behöver två händer. Britax Go Big har en rejäl fotbroms som kan pressa ned eller dras upp på båda sidor av vagnens bakända (3). Svår att fånga på bild, men fästet för att haka fast mjukliften i sittdelen finns gömda i små tygfickor på insidan av sittdelens sidor (4). Och slutligen en liten detalj jag ofta ser det ställas frågor om – varför finns det ett hål, som en skåra, i ena sidan av solkepsen (5)? Jo, det är till för att man ska komma åt att kunna ta ut den bygeln ur suffletten om man vill tvätta klädseln.

    Britax-Go-Big-varukorg-fjadringBritax Go Big har dels fjädring i framhjulen, det är det som gör att de liksom guppar när man försiktigt häver vagnen upp från marken genom att trycka ned handtaget. Sen har vagnen också fjädring i chassit, vilket är den nedre tvärslån (1) som fånga upp stötar och vibrationer från terrängen. Britax Go Bigs varukorg är godkänd för en belastning på 10 kg och jag älskar den. Stor och rymlig med en rejäl bottenplatta som gör att den inte kan börja släpa i marken. Varukorgen kan kommas åt lika bra bakifrån som från sidorna (2). Precis som Go Next har också Go Bigs varukorg fått de smarta, uppvikbara kanterna (3). De innebär dels att det blir enklare att packa varukorgen full med mindre, lösa objekt utan att de riskerar att falla ur, dels att det som är i varukorgen skyddas lite extra mot stänk av vatten och lera som kan komma från bakhjulen när man kör vagnen i slaskväder.

    Britax-Go-Big-hjulDen ena nyckelegenskapen hos Go Big är som sagt sittdelen med fullt liggläge. Den andra är de stora hjulen. Britax Go har punkteringsfria hjul som historiskt sett (jo jag tycker man får skriva så om en vagn som existerat i åtta år) haft blandad kvalitet på material och där vissa vagnar ätit grus med enormt fuliga, hålfyllda bakhjul som en följd. När Go Next släpptes var just därför glädjen stor över att bakhjulen var luftfyllda och framhjulen tillverkade av ett bättre, mer tåligt material. Go och Go Next har framhjul som är 17 cm i diameter, medan Go Bigs framhjul är 23 cm i diameter. Go Bigs hjul är punkteringsfria men Britax har jobbat på himla bra och jag saknar faktiskt inte lufthjulen hos Go Next det minsta. Stunset och känslan i Go Big är som om den skulle haft lufthjul. Go Bigs hjul är skumfyllda och det yttre lagret av gummi håller hög kvalitet. Efter en sommars körning ser hjulen ut som på bilden ovan. Lite dammiga, men inte en enda sten har fastnat, inte heller finns det några hål eller gropar i hjulen. Alla hjul är mycket enkla att klicka av från chassit. Framhjulen är svängbara men går att låsa i fast läge genom att man drar i den lilla vita pluppen som syns i bilden längst till höger. En sak som är värd att notera är att bakhjulen på Go-vagnarna kan placeras hur som helst, men för framhjulen finns ett höger- och ett vänsterhjul. Om framhjulen monterats korrekt ska de se ut som på bilden längst till vänster, med den runda reflexen pekandes utåt. Äldre modeller av Brio Go (innan 2013) kan gå sönder om hjulen sitter på fel sida. På nyare hjul ska det inte kunna skada framhjulsupphängningen som jag förstått det, men att ha reflexen utåt kan ju ändå vara klokt.

    Britax-Go-Big-ihopfallningIhopfällningen av Britax Go Big är likadan som hos de andra Go-vagnarna, och lika genial. På insidan av båda sidor av handtaget finns en spärr, med en rund vit knapp (2). Knappen ska pressas in och spärren dras uppåt, så lossar hakarna inuti chassit. Därefter för man hela handtaget uppåt och framåt över sittdelen (1). Ska vagnen fällas med liggdel så måste liggdelen tas av först, men liggdelsadaptern kan sitta kvar. Go Big med sittdel på är inget problem alls att fälla i ett stycke, oavsett åt vilket håll sittdelen är vänd. Man behöver heller inte först vika ihop sittdelen, utan hela hopfällning av vagnen sker i ett svep. Med sittdelen framåtvänd blir Go Big som mest kompakt (3), med sittdelen vänd bakåt blir den något högre (5). Vill man göra vagnen enklare att lyfta in i vagnen så går det att låsa ihop chassit när den är ihopfälld, med en spärr på höger sida av vagnen (4). Jag har dock aldrig använt mig av den funktionen, då jag tyckt att Go Big håller ihop bra ändå. Det jag gillar med den här ihopfällningen är dels att den görs i ett enda steg, dels att vagnen står kvar på hjulen när den fälls. Det innebär att vagnen kan fällas ihop även mitt i slaskvintern utan att sittdelen eller andra delar av vagnens klädsel blir blöt eller smutsig. Det gör också att man kan, om man inte lagt i bromsen, lyfta upp vagnen i bilen och sen rulla in den i bagageutrymmet, och därefter bromsa den. Få vagnar av Go Bigs storlek har en såhär pass smidig ihopfällning. Många konkurrenter måste dessutom fällas i två delar, sittdel och chassi för sig. Go Big blir förstås inte smalare ihopfälld än uppfälld, men har man ont om utrymme i bilen så går det att snabbt ta loss hjulen, det går också att balansera vagnen på högkant på sidan, till exempel bredvid en hundbur.

    Britax-Go-Big-barn-storlek-korkanslaFör barnet är Britax Go Big en väldigt mysig och ombonad vagn. Min yngsta är 2,5 år gammal och drygt 90 cm lång och sitter fortfarande bra i vagnen. Min gissning är att han kommer rymmas i sittdelen fram till cirka tre års ålder. Det han först kommer växa ur är fotstödet, dock endast i det vågräta läget. Med fotstödet nedfällt har han ännu bra med plats för benen. Det något bakåtlutade ryggstödet verkar inte ha bekommit honom. Är han trött lutar han sig bakåt, är han pigg och vill titta på världen omkring vill han ändå inte luta sig tillbaka. Han har suttit i vagnen vänd både bakåt och framåt. Han har sovit fantastiskt bra i vagnen, den plana läget gör det möjligt för honom att kunna ligga lite på sidan vilket han verkar ha uppskattat. Jag tror jag skulle varit minst lika nöjd med vagnen om jag kört den med en bebis i sittdelen, jag har helt enkelt ingenting att anmärka på.

    Körkänslan för mig som förälder har också varit toppen. Istället för att spara på det som en slutpoäng kan jag konstatera redan nu att det här är en ny favoritbarnvagn för mig. Jag älskar de rejäla hjulen som klarar grusvägar, gropar, gräsmatta och trottoarkanter utan problem. Hävkraften är god, handtaget är bekvämt och rullet är riktigt bra. Go Big släpptes ju på sommaren så hur den är i snö vet jag inte man jag tror faktiskt att den kommer kunna leva upp till mina ganska höga förväntningar även i vinter. Britax Go Big är precis som namnet antyder stor. Det är inte en petite vagn vare sig uppfälld eller ihopfälld, är varje centimeter på bredden viktig kanske man kan uppfatta Go Big som klumpig. Men har man plats i hallen och i bilen så är det en fröjd att köra Go Big. Precis som bilden från tunnelbanan i collaget ovan visar så är den ändå smidig i kollektivtrafiken. När jag åkt tunnelbana eller buss viker jag in handtaget mot chassit och då blir vagnen kort. Jag gör samma sak när jag parkerar den hemma innanför innerdörren, Go Big blir då mer kvadratiskt än avlångt rektangulär. Att man kan fälla Go Big i ett stycke gör att jag föredrar den framför andra vagnar i samma storlek som kräver mer jobb när jag ska packa in dem i bilen. Och såklart – gunget! Den som är ett fan av fjädring och vill kunna vagga sitt barn till sömns får sina drömmar uppfyllda med Go Big. Faktum är att Go Big är ett så pass bra vagn att jag lite grann undrar hur länge Go och kanske även Go Next kommer kunna bibehålla sitt existensberättigande i jämförelse. Jag tror att det här inte bara är en ny favorit – för mig såväl som för många andra – utan att Go Big kommer bli minst lika populär som Go redan har varit sen hösten 2008. Som jag skrev i mitt första inlägg om Britax Go Big – go big or go home!


  10. Emmaljunga NXT90

    Skrivet söndag, 26 juni, 2016 · 505 Kommentarer

    Emmaljunga-NXT90-frontRecension av Emmaljunga NXT90
    Inköp: Inköpspris för vagnen, som säljs med sitt- och liggdel i duopaket, är 10900 kr. Vagnen jag kört är ett recensionsexemplar via Bonti.
    Tillbehör: Fotsack ingår, regnskydd, skötväska mm finns att köpa till separat.
    Typ av vagn: Duovagn.

    Emmaljunga är ett av de äldsta och största barnvagnsmärkena i Sverige. Jag har de senaste åren försiktigt testat mig fram bland deras modeller och främst utgått ifrån de lite nyare vagnarna, som varit de som tilltalat mig mest. Jag har skrivit om båda Emmaljungas syskonvagnar; Double Viking och DV735, men också som Emmaljunga Super Viking och nu senast om lilla Emmaljunga Scooter 4S. Emmaljunga har precis presenterat sina nyheter för 2017, modeller och tillbehör som släpps nu hösten 2016, och där finns NXT90 inkluderad med vissa mindre förändringar. Jag ser fram emot att se hur Emmaljunga vidareutvecklar NXT90-konceptet för jag gillar det. Jag uppskattar mest av allt att Emmaljunga verkar ha lyssnat på kritiken om att deras vagnar blir stora ihopfällda och har tagit ett krafttag för att göra något åt det. Att ha NXT90 med i bilen var a walk in the park jämfört med både Super Viking och faktiskt även med Scooter 4S (i alla fall om man har en hög bil, som vår VW Touran). Som jag har förstått det ska NXT90 precis som Super Viking vara en vagn som man kan växla mellan att köra som som singel med ett barn, eller som syskon med två. Men den lösningen finns inte färdig än, och jag har kört Emmaljunga NXT90 endast med ett barn, min tvååring, i sittdelen. Maxvikten för vagnens sittdel är 15 kg. Jag har även haft liggdelen hemma men på grund av brist på spädbarn så har jag endast gjort en teoretisk genomgång av den.

    Emmaljunga-NXT90-liggdelVi börjar från födseln – med liggdelen! NXT90-liggdelen påminner starkt om Emmaljungas andra liggdelar och min personliga favorit är madrassen. Tycker inte riktigt det finns någon annan liggdelsmadrass som går upp mot den här, känslan är så mjuk och ombonad. Under madrassen finns en platt som gör att ett sittläge kan skapas i liggdelen. Som alltid ska man förstås använda en lös sele om man har sitt barn sittandes i liggdelen, risken för barnet att falla ur är riktigt stor annars. Har själv varit med om en sådan olycka som nästan hände, men jag hade sele på. Det finns givetvis öglor på liggdelsplattan som lös sele kan fästas i. Liggdelen lossas med ett enhandsgrepp i spärren på undersidan av fotändan. Sen lyfter man liggdelen rakt upp i handtaget i suffletten, som då ska vara i ett rakt läge. Jag tycker suffletten är för kort. Det saknas en solkeps för att ett bra solskydd ska kunna uppnås. Den här tiden på året blir det i princip ett måste att komplettera med solgardin, solskärm eller parasoll.

    Emmaljunga-NXT90-sittdel-bygelSittdelen till NXT90 är ergonomisk, med ställbart fotstöd. Bygeln är av swing away-typen (1) och inte den lättaste att få på plats men sitter som berget när den väl monterats på sittdelen. Stängd så lämnar bygeln normalt med utrymme för barnets ben, helt lagom för en tvååring skulle jag säga (2). Bygeln kan endast öppnas på ena sidan och kan ställas i öppet läge, så den är helt ur vägen utan att hänga och dingla när barnet ska sättas i eller tas ur vagnen (3). Den var lite seg i början men när jag öppnat och stängt den några gånger blev det väldigt smidigt. För att kunna använda swing away-funktionen krävs förstås att man först knäpper upp tryckknappen i grenbandet.

    Emmaljunga-NXT90-barn-storlekSittdelen är väldigt ombonad och mysig men tyvärr är den åt det mindre hållet. Min tvååring är cirka 90 cm lång och väger 11-12 kg om jag får gissa, han har storlek 92/98 i kläder och det är precis på håret att hans ryms. På bilden där han har mössa ser det ut som att huvudet går över suffletten, men det är missvisande. Jag kan fälla upp suffletten utan att hans huvud tar i bågen men när han lutar sig bak mot ryggstödet så tar hjässan precis i kanten. Detta förvånade mig lite, då jag är van vid att Emmaljunga har bland de rymligaste sittdelar som går att finna. I alla fall på deras andra vagnar som jag har testat. Till och med sittdelarna till syskonvagnen Double Viking 735 är så stora att min dotter född 2011 får plats utan problem. Tänker vi på NXT90 som en singelvagnen blir det här inte ett så stort problem, sittdelen är i storlek som Brio Smile/Britax Smile 2 och det är ju en oerhört populär vagn att använda från födseln och uppåt. Vid 2-2,5 års ålder brukar de flesta ändå ha bytt till en lite mindre och smidigare vagn. Men tänker vi oss NXT90 som en syskonvagn så är väl det äldre syskonet just i den åldern när vagnen ska börja användas. och då kan det som sagt bli tight. I övrigt har min tvååring uppskattat sittdelen, han har suttit upprätt och sett bra utåt och gillat att åka i vagnen vänd både framåt och bakåt.

    Emmaljunga-NXT90-sittdel-ligglageSittdelen på NXT90 kan vinklas i fyra olika lägen oavsett riktning på sittdelen. Det finns ett sittläge (19; två vilolägen (2+3) och ett nästan plant liggläge (4). Sittdelen är som sagt ergonomisk så liggläget är såklart skålat. För att vinkla sittdelen så drar man i remmen på baksidan av ryggstödet (5). Samma lösning har Emmaljunga på andra vagnar men i mitt tycke har de gjort det så mycket bra på NXT90. Bågen är riktigt smidig att dra i, materialet gör den skönare att hålla i och ger ett bättre grepp. Det krävs mycket mindre styrke för att lossa spärren och det krävs inte att man värmer upp den några gånger för att den ska bli användbar. Helt enkelt en klart bättre konstruktion. En annan detalj jag inte kan minnas att de andra EL-vagnar jag kört har haft är handledsremmen på handtaget, en enkel grej som ändå är så praktiskt och användsbar som en extra säkerhet (6). När man går med vagnen, speciellt i en backe, så har man remmen runt handleden så att vagnen inte kan rulla iväg fritt även om man skulle råka tappa greppet om handtaget.

    Emmaljunga-NXT90-sufflettSuffletten på NXT90s sittdel är förlängningsbar, den öppnas upp med en dragkedja längs med sittdelsramen. Lounge-färgerna som vagnen finns tillgänglig i är otroligt snygga och känns dessutom både smutståliga och slitstarka. De är också ganska kompakta, och det faktum att suffletten inte har någon titt- eller vädringslucka gör att det här känns som en vagn som gör sig bäst när det inte är högsommar. Tyvärr lider även denna sufflett av samma problem som den till liggdelen: trots att den kan förlängas så är den alldeles för kort. I liggläget skiner solen rakt in på barnets ansikte. Även här blir behovet av extra solskydd mycket stort på sommaren. En utvikbar solskärm med brant lutning hade varit enkel att få till snyggt och gjort suffletten så mycket mer effektiv.

    Emmaljunga-NXT90-handtag-fotstodKnäleder für alle! Ja både fotstödet och handtaget kan vinklas. Båda kräver ett tvåhandsgrepp och handtaget kan vinklas i många fler vinklar än de jag visar på bild. Jag valde att föreviga det mest uppfällda, mest nedfällda och ett mellanläge. NXT90 har ju den ovanliga lösningen att det finns både teleskopled och knäled på handtaget, det finns fler bilder på det längre ned i inlägget. Man skulle kunne tro att det gör möjligheten att reglera handtagets höjd större än vanligt, något som brukar vara ett plus för längre föräldrar. Men jag upplever tvärtemot att NXT90 tros maxad teleskopled och uppvinklat handtag är åt det lägre hållet. Funkar bra för mig på 170 cm och helt okej för min man på cirka 185 cm men är något egentligen allra bästa för den som gillar att ha handtaget lågt.

    Emmaljunga-NXT90-hjul-varukorgDags för lite NXT90-detaljer! Vagnen har en centrerad fotbroms, enkel att pressa ned och upp (1). Varukorgen är normalstor, jag har förstått att den är lite mindre än på Emmaljungas andra vagnar eftersom att chassit fälls ihop annorlunda men jag upplever den inte som liten och har fått plats med att handla mat och kånka med mig barnens ryggsäckar och jackor från föris och skolan utan problem (2). En bred kritik mot NXT90 initialt var att vagnen var otroligt trögsvängd, framhjulen ville knappt snurra. Jag har själv känt på sådana vagnar och det är inte kul när det krävs två händer på handtaget och rejält med armstyrka för att ändra vagnens riktning. Detta går dock att åtgärda genom att lossa på skruven i det inre av de två hålen som finns på insidan av chassit, vid framhjulet upphängning (3). Det går även bra, detta är information direkt från tekniker på Emmaljunga, att smörja framhjulen med siliconspray. Det har jag testat och det exemplar av NXT90 jag har kört är nu svängbart med en hand på handtaget! Vagnen har lufthjul både fram- och baktill. Framhjulen kan låsas i fast läge (4) och både de och bakhjulen (5) kan enkelt klickas av om man vill göra vagnen mindre, till exempel när den ska fällas ihop.

    Emmaljunga-NXT90-ihopfallning-1Emmaljunga NXT90 kan fällas ihop i ett stycke med sittdelen på, både när sittdelen är vänd framåt och när den är bakåtvänd. För att fälla vagnen med sittdelen bakåtvänd så börjar man med att vinkla ned sittdelen till ihopfällningsläge (1). Sen förkortar man teleskophandtaget genom att öppna upp de gråa spärrarna på båda sidorna av handtaget (2). När man trycker handtaget nedåt så blir vagnen redan nu väldigt kort, detta är praktiskt att använda sig av bara när man ska förvara vagnen i hallen eller i ett förråd (3). För att få sittdelen maximalt kort så kan man vinkla upp fotstödet också, vilket i så fall ska göras innan handtaget förkortas (5). Det gör också att man bättre kommer åt spärren för att fälla ihop vagnen. Det är dels en grå spärr som ska dras åt sidan och sedan ett vrede som ska roteras, allt lokaliserat på chassits mittstång under sittdelen (4).

    Emmaljunga-NXT90-ihopfalld-2Och såhär blir resultatet! Ihopfälld med sittdelen bakåtvänd blir vagnen kompakkt på längden och lite högre (1 + 2), med sittdelen framåtvänd blir vagnen plattaren men lite längre (3). Chassit har, och hurra för det – jag älskar när det finns, automatisk ihopläsning med en grå spärr på insidan (4). Klickar smidigt i men är också enkel att låsa upp utan risk för att man klämmer fingrarna. Väljer man att fälla ihop chassit separat, vilket är ett måste när man kör vagnen med liggdel på, så blir det väldigt platt och kan balanseras på högkant om man lagt i bromsen (5). Men faktum är att endast chassit med handtaget indraget maximalt och knäleden nedvinklat är så pass lågt och litet att jag får in det som det är i bagageutrymmet på vår VW Touran (6). Stort plus i min bok, då jag inte får in någon annan Emmaljunga-vagn i bilen utan att fälla ihop den först. Här har Emmaljunga verkligen gjort om ritningen från scratch och jag gillar deras nya lösning skarpt. Lite fler moment vid fällningen kanske, iaf om man vill utnyttja den maximalt, men slutresultatet för att det är värt det.

    Emmaljunga-NXT90-tillbehorNågra originaltillbehör jag fick klämma på ihop med NXT90 var ett regnskydd för liggdelen, som kommer i en smart förvaringsväska, och fotsacken för sittdelen. De syns i bilden överst till vänster ihop med instruktionsboken som kommer i en mycket prydlig liten box. Jag fick även utforska NXT90s egen skötväska. Vagnen har två öglor på insidan av handtaget och skötväskan har remmar med tryckknappar som passar perfekt i dessa öglor. Otroligt smidig upphängning således. Hängandes på handtaget för NXT90-skötväskan belastas med max 2 kg. Inuti väskan finns förutom smarta förvaringsfack också en stor skötbädd som sitter fast i väskan, så man enkelt kan göra hela väskan till en skötbädd. Bädden kan även tas loss och användas separat. Jag gillar utseendet på sköväskan, hade jag sett den i ett annat sammanhand hade jag trott att det var en laptopväska, så stilren är den.

    Emmaljunga-NXT90-korkanslaHur funkar då Emmaljunga NXT90 i olika sammanhang? Vagnen har ju ett stabilt och stadigt chassi, men inte med någon direkt fjädring. Trots att hjulen är stora och luftfyllda skulle jag säga att NXT90 är mer av en cityvagn, men den klarar vanliga grusvägar helt utan bekymmer. Har den tar snö är ett frågetecken än så länge, man jag tror faktiskt den skulle fixa det bra med tanke på framhjulens storlek. Det är dock en vagn jag heller shoppar med än tar en skogspromenad med. I kollektivtrafiken är det så smidigt att handtaget kan vikas ned och göra vagnen kort på bussen eller när den står parkerad i tunnelbanan. I stadsmiljö känns den med sina 59 centimeter över bakhjulen väldigt smidig, inte alls stor eller klumpig som Super Viking i vissa sammanhang kunde vara. Jag tycker att vagnen utseendemässigt är väldigt fin. Stilen känns klassisk och modern på samma gång. Lounge-klädseln bidrar förstås också starkt till detta.

    Skruvandet och uppsmörjningen av hjulen gjorde NXT90 mycket mer lättstyrd än den var initialt och ihopfällningen är en sådan stor förbättring. Jag tycker att Emmaljunga verkar vara något nytt, något bra!, på spåret med NXT90 och jag ser fram emot hur vagnen ska utvecklas framöver. Lite längre suffletter och en lite rymligare sittdel, framför allt mer längd i ryggstödet, vore positivt. Som det är nu skulle jag säga att Emmaljunga NXT90 passar bäst hos en stadsfamilj som tänker 1-2 år framåt i tiden med sitt val och vagn. Som jag nämnde tidigare är Britax Smile 2 mycket populär trots sin mindre sittdel, så det behöver inte vara något negativt, det är mest att det känns okaraktäristiskt i jämförelse med de andra vagnsmodeller Emmaljunga har ute på marknaden just nu. NXT90 är grunden till en väldigt bra barnvagn men jag saknar just nu det där lilla extra. Om fåglarna viskat rätt i mitt öra så har jag dock hopp om att mina önskningar ska gå i uppfyllelse i framtiden.

    nxt90-vinnmig

    Sugen på att bli nästa ägare till detta recensionsexemplar av Emmaljunga NXT90 Lounge Black? Förutom chassit, oanvänd liggdel och en försiktigt använd sittdel ingår även oanvänt regnskydd för liggdelen, oanvänd fotsack och en bara pillad på NXT90-skötväska. Eftersom att Emmaljunga inte tillåter att vagnar skickas så gäller för den här tävlingen att vagnen måste hämtas upp hemifrån mig i södra Stockholm. Vagnen måste hämtas upp senast den 6 juli. Om vinnaren inte bor i Stockholm går det såklart bra att skicka någon annan att hämta upp vagnen. Tävlingen pågår till och med fredag torsdag 30 juni, vinnaren meddelas per mail och annonseras ut på bloggen under fredagen 1 juli.

    För att delta i tävlingen – lämna en kommentar till detta inlägg och beskriv varför du tror att Emmaljunga NXT90 är vagnen du söker efter! Jag är speciellt nyfiken på att få höra vilken av vagnen egenskaper som lockar allra mest, vad med NXT90 tycker du sticker ut och gör vagnen intressant? Lycka till! Denna tävling är avslutad!