1. Guide till Bugaboos sittdynor – uppdaterad 2016

    Skrivet söndag, 6 november, 2016 · 7 Kommentarer

    aob-guide-till-bugaboos-sittdynorMin senaste guide till Bugaboos sittdynor publicerade jag på bloggen sommaren 2015, och redan nu hösten 2016 är det dags för en uppdatering. Bugaboo är verkligen bra på att förädla sin barnvagnar och tillbehör och nu har de alltså släppt sin femte version av sin sittdyna. Här nedan följer en genomgång av de olika modellerna och hur sittdynan har utvecklats.

    Version 1 – den allra äldsta sittdynan. Den hade inga öglor upptill, ingen flärp på baksidan och egentligen inga extrafunktioner alls. Den var ganska lång och bred både i fot- och huvudända. När den sittdynan släpptes så fanns bara Cameleon av alla de modeller som Bugaboo säljer idag.

    Version 2 – Bugaboo har nu gjort några, i mitt tyckte, genialiska tillägg till sin sittdyna. Dels öglor upptill (syns dåligt på denna bild) för att sittdynan även ska kunna fästas upp i Bee. Detta genom att öglorna träs över samma knappar som man fäster suffletten med. Dels en tygremsa på baksidan av sittdynan, som används för att hålla fast dynan i Bugaboos ergonomiska sittdelar. Dynan har dessutom fått en fantastisk upphängningsficka upptill på baksidan, som ska träs över de ergonomiska sittdelarnas ryggstöd. Dynan blir på så sätt helt glidfri. Bild på tygflärp och upphängningsficka finns längre ned i detta inlägg. Bildinstruktion för hur dynan ska fästas i en ergonomisk sittdel finns HÄR – på dessa bilder fästs den i en Donkey.

    Version 3 – Bugaboo inser nu hur galet jobbigt det är att trä isär selen varje gång man vill sätta i eller ta ur en sittdyna, och frångår därför de gamla individuella selhålen till förmån för nya, långa selhål som öppnas och stängs med kardborre. Att sätta i dynan tar från och med nu mindre än en minut.

    Version 4 – Bugaboo har nu bytt ut selarna i alla sina vagnar till sådana som utgörs av fem separata selremmar. Axelremmarna är på de nya sittdelsklädslarna lite mer utstående och därför införs en T-formad skärning i sittdynornas övre selhål. Det går även att använda äldre versioner av sittdynan med den nya selen, men rent estetiskt ser det bättre ut om man har version 4.

    Version 5 – Bugaboo vänder oväntat tvärt på klacken och går nu tillbaka till ursprungsdesignen. Dynan har kvar tygflärpen att fästa under sittplattan på de ergonomiska sittdelarna, och öglorna för Bee finns också där. Men upphängningsfickan baktill är borttagen och rent formmässigt har dynan återgått till den mer rundade fotändan. Sittdynan har även blivit några centimeter kortare än föregående version. Den har fortfarande kvar T-skärningen för nya selen samt kardborreöppning istället för individuella selhål.

    bugaboo-sittdynorHär är en sida vid sida-jämförelse mellan den förra och den allra nyaste modellen av Bugaboos sittdyna. Den sittdyna jag i min guide kallar för version 4 är den isblå och version 5, den nyaste, är dynan i marinblått. Storleksskillnaden syns tydligt, mest märkbar är den i fotändan. Tygflärpen på baksidan är likadan och selhålen för axelbanden känns också i princip identiska. Dock har den nya sittdynan inte det vågräta selhålet nere i fotändan, som funnits på tidigare sittdynor sen version 2. Det är inte någon skillnad på öglorna för att fästa sittdynan i Bee.

    bugaboo-nya-gamla-sittdynan-donkeyFunktionsskillnaderna mellan den nya och den förra sittdynan kommer således främst märkas av i Bugaboos ergonomiska sittdelar. Här har jag fotat båda sittdynorna i Donkeyns sittdel, med det nya sittdelstyget som har den nya selen. Som tydligt visas blir det väldigt snyggt med dynornas T-skärning för axelbanden när man har den nya selen, de utstående axelkuddarna passar perfekt i skåran. Det blir inte heller knöligt i ländryggen, där midjebanden är fästa. Båda dynorna fästs under sittplatten med tygflärpen på undersidan, så de kan inte glida. Den nyaste versionen sitter bättre i den ergonomiska sittdelen än jag trodde att den skulle göra, till stor del är det nog selen som håller huvudändan uppe. Jag tror inte den kommer glida så mycket mer än versionen innan, som sitter som berget tack vare att den träs över ryggstödet, men har man ett väldigt rörligt barn kanske huvudändan av dynan kan sacka ihop lite och behöva justeras. Det är lite tråkigt att dynan blivit kortare i fotändan. I Donkeyns sittdel sitter den äldre versionen lite snyggare, men har man ett Bee lär den nyaste dynan har den bästa passformen.


  2. Go-guide – allt om skillnaderna mellan Britax Go, Go Next och Go Big

    Skrivet tisdag, 18 oktober, 2016 · 33 Kommentarer

    go-go-next-go-bigNu när Britax utökat Go-familjen med dess tredje syskon så är det dags för en jämförelse mellan de olika modellerna. Vilka likheter och olikheter går det att finna mellan Go, Go Next och Go Big? Först en historisk genomgång, för Go har faktiskt en historia som sträcker sig ända tillbaka till hösten 2008.

    Brio Go – Britax Go
    Första årsmodellen av Brio Go är 2009, men vagnen släpptes alltså hösten 2008. Brio/Britax har sedan släppt en ny modell per år och oftast har det funnits någon typ av förändring mellan årsmodellerna – förutom att utbudet av färger på klädsel givetvis har uppdaterats. Modell -09 hade en lös sele i sittdelen, -10 kom en fast sele, -11 kom ett nytt tyg som är lite glansigare och tål mer smuts och sol, -13 kom den nya framhjulsupphängningen som dels innebär att vagnen fick fjädring också i framhjulen och inte ”bara” i chassit, dels möjliggjorde att man kunde byta till vinterhjul. Årsmodell -14 fick en ny klädsel som var enklare att ta loss för tvätt, -15 bytte Brio Go namn till Britax Go och årsmodell 2016 var i stort sett samma som -15 men klädsel med nya färger

    Brio Go Next – Britax Go Next
    Första modellen av Brio Go Next kom våren 2014. Redan samma vintern när årsmodell -15 släpptes bytte vagnen namn till Britax Go Next och fick då ökad maxvikt i sittdelen, från 15 till 17 kg, samt en ny sele där alla remmar kan tas isär för enklare i- och urtagning av sittdyna och åkpåse. Årsmodell 2016 fick en bit in på året nya hjul som gör vagnen några centimeter smalare, men det finns alltså även årsmodell -16 med de äldre, bredare hjulen. I övrigt är det endast färgutbudet som varierat.

    Britax Go Big
    Go Big gjorde sommaren 2016 och finns bara ute i en årsmodell hittills.

    Årsmodeller på Brio/Britax
    Ja, det här är inte alltid lika enkelt som det kan låta. Vissa tillverkare tillämpar årsmodeller, andra inte. Och för att addera lite extra förvirring så finns det tillverkare som ibland haft årsmodeller, och sen ibland enbart släppt så kallade uppdateringar med ojämna mellanrum. Brio/Britax har dock varit konsekventa med årsmodellformatet ett bra tag och det finns ett enkelt sätt att ta reda på vilken årsmodell ens egen vagn har. Eller – åtminstone vilken årsmodell det är på chassit. Och köper man begagnat så kan det ibland vara så att chassi och sitt-/liggdel är av olika årsmodell. Så se detta som en stark indikation på årsmodell på vagnen, inte som ett vattentätt bevis.

    brio-britax-arsmodell-serienummer

    På insidan av Go/Go Next/Go Bigs chassi, nere vid varukorgen, sitter en klisterlapp. På bilden ovan syns klisterlappen från en Brio Go från 2013 och under den en nyare version som sitter på en Britax Go Big från 2016. Bilden ovan är klickbar. På de äldre serienumren så tar man helt enkelt bort 001 på slutet och tittar på de fyra siffrorna innan, vilket i fallet på bilden ovan är 1318. De två första står för året – 13. De två siffror som följer står för veckan – vecka 18. Denna vagn är alltså tillverkade vecka 18 år 2013. Brio och Britax har mig veterligen ingen fast brytpunkt i tillverkningen i det avseendet att det skulle vara exakt samma vecka varje år som man byter, men grovt sett kan man utgå ifrån att första halvan av året är det årets årsmodell, och alla vagnar som tillverkats efter sommaren ett år tillhör nästkommande års årsmodell. En vagn från våren 2013 är alltså årsmodell 2013, en vagn från hösten 2013 årsmodell 2014. I och med att det de flesta år även skett förändringar på själva vagnen så kan man på det sättet också bekräfta vagnen är av en viss årsmodell eller ej. Det nyare serienumret på Go Big-vagnen bygger på samma princip, men här tar vi bort 0052 på slutet och får då fram att vagnen är tillverkad vecka 18 år 2016, vilket mycket väl kan stämma.

    Kompatibilitet mellan olika versioner av Go
    För den som köper sin Go begagnad och vill köpa till liggdel separat eller av andra skäl behöver veta hur delar från olika versioner av Go passar ihop så ska man i grunden veta att nästan allt funkar. Alla liggdelar – oavsett om de är för Go eller Go Next, oavsett om de är Brio eller Britax – funkar på alla Go-, Go Next- och Go Big-chassin, och oavsett om Go och Go Next är under märket Brio eller Britax. Samma gäller alla sittdelar med ett undantag – Go Bigs sittdel är endast godkänd att använda på Go Bigs chassi.

    guide-britaxgo-britaxgonext-britaxgobigI den här jämförelsen utgår jag från den version av vagnarna Britax Go, Britax Go Next och Britax Go Big som säljs idag, i skrivande stund är det hösten år 2016. Som bilden ovan visar så är chassit mycket likt varandra, faktum är att Go och Go Next har samma chassi om än med olika namn på. Go Big har ett något omformat chassi, anpassat för de större hjulen. Alla vagnar har ergonomiskt handtag, Go Bigs handtag har en lite annan form och vinkel – som jag dock inte tycker att man märker av. Alla vagnar fällas ihop på samma genialiska sätt och alla kan fällas med sittdelen på, oavsett riktning. Alla modeller har svängbara framhjul som kan låsas. Till Go och Go Next finns vinter/terränghjul som separat tillbehör. De hjulen är stora som bakhjulen men fasta, kan alltså inte svängas med. Go Big har inga vinterhjul. Vanliga Go har punkteringsfria bak- och framhjul. Go Next har punkteringsfria framhjul, av lite annat material än Gos hjul, medan bakhjulen är luftfyllda. Go Big har i sin tur en annan typ av punkteringsfria hjul, dessa är fyllda med foam. Som ni ser i jämförelsen ovan så har Go Big större hjul.

    Go och Go Big delar på samma liggdel, som har en kort sufflett. Go Next har sin egen liggdel – och Go Next säljs också endast i duopaket medan Go och Go Big kan köpas med enbart sittdel och så kan man komplettera med liggdel separat. Go Next liggdel har solkeps. Vad gäller sittdelarna så har dock både Go Next och Go Big en utvikbar solkeps, med Go fortfarande har den kortare modellen av sufflett. Go och Go Big har i nuläget samma typ av klädsel, medan Go Next har ett tyg som känns lite tätare, och är glansigare samt melerat i de olika färgerna vagnen finns tillgänglig i.

    Go och Go Next har samma positioner på ryggstöd och fotstöd. Sittläget är något tillbakalutat och nedersta läget är ett bra, men ej helt plant liggläge. Go Big har också ett tillbakalutat sittläge men däremot ett helt plant liggläge, vilket gör att det är den enda av sittdelarna som kan användas med mjuklift. Go Big har även ett vågrätt läge på fotstödet och en mer upprätt sittplatta, något som de andra saknar. Alla modeller har numera 17 kg som maxvikt på sittdelen, och som vanligt max 9 kg i liggdelen. Go Bigs sittdel är något lägre placerad på chassit för att balansera upp det förbättrade liggläget, men tack vare de större hjulen som lyfter hela vagnen så tycker jag mig inte märka någon skillnad på höjden från mark till sittyta mellan de tre vagnarna. Förutom detta så har Go Next och Go Big, men inte Go, uppvikbara kanter på varukorgen, dels för att skydda innehållet från stänk från hjulen och dels för att man ska kunna packa mer i den.

    Ifall jag skulle missat något i likheter och skillnader mellan Go, Go Next och Go Big går det givetvis bra att ställa en fråga i en kommentar till inlägget!


  3. Sulkybattle – Emmaljunga vs Crescent vs Kronan

    Skrivet fredag, 29 juli, 2016 · 0 Kommentarer

    SULKYS-EMMALJUNGA-CRESCENT-KRONANVilken är den bästa sulkyn? Den frågan får jag ganska ofta. Och som vanligt finns det ju inget enkelt svar, faktiskt inte ens något rätt svar. Allt beror på hur ens egna behov av barnvagn ser ut. Det gäller att försöka lista för sig själv hur vagnen ska användas, vilka tre funktioner man prioriterar högst och sen se till att vagnen man väljer åtminstone uppfyller de kraven. Under våren har jag testat tre olika sulkys från tre av de största märkena. Eftersom att jag själv är ett fan av svängbara lufthjul så har jag valt att jämföra tre sulkys som har sådana; Emmaljunga Scooter 4 S Air, Kronan Sulky/S och Crescent Compact 360 XT Air. (På jämförelsebilderna nedan har dock Scooter 4 S punkteringsfria ECCO-hjul på.) I den här jämförelsen går jag igenom deras egna funktioner och berättar om hur jag tycker att de är, samt på vilka områden en eller flera av dem är bättre än sina konkurrenter.

    En sulky är kortfattat en enklare sittvagn, där chassi och sittdel sitter ihop och där sittdelen endast är framåtvänd. Emmaljunga Scooter 4 S Air har en maxviktskapacitet på 15 kg, Kronan Sulky/S tar 20 kg och Crescent 360 XT Air tar enligt tillverkaren 25 kg. Jag har testat vagnarna i grått utförande, årets hetaste barnvagnsfärg. Emmaljungas nyans heter Lounge Grey, Kronans heter Grå och Crescents heter Grey Melange.

    KRONAN-EMMALJUNGA-CRESCENT-fram-bak-sittdelÄven om de tre vagnarna har sina olikheter, så har de också en lång räcka med likheter. Alla tre har ställbart knäledshandtag och alla tre har en fast bygel som inte kan tas loss och inte kan öppnas upp. Samtliga sulkys har också ett ställbart fotstöd som kan vinklas i minst två olika lägen – nedfälld och vågrätt. Framhjulen är svängbara men kan på alla vagnarna också låsas i ett fast läge. På den övre bilden är ryggstöden uppfällda i sittläge och suffletterna är utfällda men utan sina förlängningarna utdragna. På nedre bilden är ryggstöden nedfällda till liggläge, och suffletterna utfällda. Som den nedre bilden visar så skiljer sig Kronan Sulky/S handtag sig åt från de andra genom att ha en ergonomisk form, som visar sig som en böj på handtaget. Jag upplever att Crescents sulky har det högsta handtaget och att den tillsammans med Emmaljunga kan få det lägsta handtaget, iom att det finns så mycket handtag kvar efter knäleden. Det gör att jag tycker att man får störst utrymme att ta ut steget bakom dessa två vagnar.

    Emmaljungan och Crescent har fasta selar medan Kronans sulky har en lös sele, som endast är förankrad i sittdelens sidor. Vill man ta bort selen helt är det enkelt gjort i Kronan Sulky/S. Överst på Kronans ryggstöd finns fästen för de knappar som finns på märkets åkpåsar och sittdynor, så att dessa ska kunna fästas i vagnen och sitta stadigt på plats, utan glid, när barnet lyfts i och ur sittdelen. Emmaljungas sulky har fästen på baksidan av ryggstödet, där sittdynor kan sättas fast. Crescent har ingen sådan funktion mig veterligen. Utrymmet i sittdelen är lite knepigt att jämföra, till viss del beror det på barnets kroppform hur länge ett barn ryms i en vagn. Kronans sulky har kortast fotstöd och Emmaljungan har mest benutrymme under bygeln tycker jag. Jag har fått ner en tre-fyraåring i alla vagnarna men ska vi gå på maxvikten så blir ju Emmaljungans användningstid den kortaste. Jag upplever nog Crescent 360 XT Air som den vagn som är rymligast i sittdelen.

    Crescent-Emmaljunga-Kronan-ligglage-sufflettCrescent 360 XT Air och Emmaljunga Scooter 4 S Air (Ecco-hjul på bilden) har ryggstöd som fälls i steg. Crescent fälls med en en spärr i metall på baksidan av ryggstödet, Emmaljungas ryggstöd dras lite uppåt i överkant och fälls till önskat läge. Ingen av dem har fullt liggläge utan ett viloläge men bra lutning. Jag vet inte om bilderna är helt rättvis, för jag upplever Emmaljunga och Crescents liggläge som lika bra, men på bilden tycker jag det ser ut som att Scooter 4 S är något mer nedfälld. Bäst på liggläge är utan tvekan Kronan Sulky/S, som har ett steglöst fällbart ryggstöd som går ända ned till ett så gott som plant liggläge. Det blir plattare med ett barn i än vad det är på bild när vagnen står tom. Är plant liggläge viktigt så är Kronan den givna vinnaren. Mina barn har inte varit så knussliga med liggläge när de varit i sulkyåldern men det finns de barn som vill kunna sova mer på mage och då blir det en viktig detalj.

    På bilden ovan är alla suffletter maximalt utfällda, med alla förlängningar och eventuella solkepsar ute. Crescent 360 XT Air har en förlängning som öppnas upp med dragkedja, och under finns ett meshtyg. Det här är bra när det är varmt om man vill ha ventilation i vagnen, men mindre bra om man vill ha skugga vid barnets ansikte och på vintern om man vill skärma av från kyla och vindar. Meshnätet funkar dock bra som en tittlucka, om man vill ha suffletten utfälld och ändå kunna se sitt barn. Emmaljunga Scooter 4 S har också en förlängning som öppnas upp med dragkedja, men tyget under är samma som resten av suffletten så det blir både ett bra sol- och vindskydd. Det finns dock ingen vädring och ingen tittlucka. Längden på suffletten blir riktigt bra, solkepsen nuddar nästan vid bygeln när ryggstödet är nedfällt till liggläge. Kronan Sulky/S har en riktigt bra solkeps som kan fällas ut. Suffletten kan dessutom öppnas upp baktill, där finns en liten vädringsficka med meshnät för bättre luftgenomströmning när det är varmt.

    Kronan-Emmaljunga-Crescent-varukorg-ihopfalldAlla tre vagnar har fotbroms. Kronan och Emmaljunga har lite mindre pedalbromsar medan Crescent har en bromsstång som sträcker sig längs med hela underredet på vagnen. Varukorgarna varierar i storlek. Kronan Sulky/S har den utan tvekan minsta och grundaste varukorgen. Emmaljunga Scooter 4 S och Crescent 360 XT Air har ungefär jämnstora varukorgar. Måste jag välja en som störst så upplever jag ändå att jag fick in mest prylar under Crescenten, med Emmaljungan som god tvåa.

    Emmaljungan och Crescenten går att platta till men inte mer, så upplever jag i alla fall deras respektive ihopfällning. De blir lägre men varken korta eller smalare. Kronan Sulky/S har den bästa ihopfällningen av de tre. Vagnen viks ihop på mitten och blir en kompakt kub som är riktigt utrymmessnål. Kronan Sulky/S har en rem som man manuellt kan låsa ihop chassit med så vagnen enklare kan lyftas upp eller bäras utan att den börjar fälla ut sig. Emmaljungan och Crescent har ingen sådan spärr. Är man ute efter en sulky som oftast ska packas in i bilen så ser jag Kronan Sulky/S som vinnaren i det avseendet.

    Sist men inte minst: körkänslan. Körkänsla är ju också den något subjektivt, men ska jag utgå ifrån mig själv så tycker jag alla vagnarna får med beröm godkänt. Bäst rull har kanske Kronans vagn men jag ser ändå Crescent 360 XT Air som min personliga favorit, för att jag kan gå längre steg med den utan att råka sparka i chassit med tåspetsarna. Emmaljungan känns väldigt stabil och gedigen men får inte full pott i lättsvängdhet. Med lufthjul på är de ungefär jämnbra på att ta sig fram i terräng. Kronan Sulky/S har störst utrymme mellan mark och undersidan av varukorg och alla tre har lagom med fjädring för att färden inte ska bli hård och skumpig för barnet.

    Jag utser ingen vinnare i denna jämförelse, varje vagn har sina styrkor och svagheter och alla tre skulle kunna förbättras för att bli komma ännu närmre att vara den ultimata sulkyn. Men ingen vagn är perfekt och jag kan tänka mig att jag med olika åldrar på barnet och olika behov i vardagen också själv skulle gilla vagnarna olika mycket.


  4. Moweo Curro

    Skrivet söndag, 25 oktober, 2015 · 1 Kommentar

    Moweo-Curro-front
    Recension av Moweo Curro, samt en jämförelse mellan Brio Smile och Moweo Curro
    Inköp:
    Moweo Curro i duo ligger på omkring 4000 kr, detta är ett recensionsex från Jollyroom.
    Försäljning:
    Oklart, det finns ingen ute till salu för närvarande.
    Typ av vagn:
    Duovagn, med separat sitt- och liggdel.

    Moweo är ett barnvagnsmärke som uteslutande säljs hos Jollyroom, och från Moweo finns allt från duovagnar och rejäla sulkys till paraplyvagnar. Jag har tidigare skrivit om Moweo Magro. Moweo Curro är en duovagn med separat sitt- och liggdel. På pappret har Curro många funktioner och egenskaper som ofta efterfrågas i en duovagn. Sittdelen är vändbar, handtaget är juserbart i höjd och varukorgen är rymlig samt lätt att komma åt. Suffletten går att förlänga, bygeln är swing away och vagnen kan fällas i ett stycke. Moweo Curro har dessutom rejäla lufthjul baktill, samt framhjulen som är svängbara men kan låsas i fast läge. Och det till ett pris som ligger en bit under vad en duovagn av den typen vanligtvis kostar. Därför kommer jag i slutet av den här recensionen även bjuda på en jämförelse mellan Moweo Curro och Brio Smile – en populär och väletablerad barnvagn med många egenskaper gemensamt med Curron.

    Moweo-Curro-sittläge-liggläge

    Om vi börjar med sittdelen, så har Curro en ergonomisk sådan. Sittdelen är alltså skålad, och fälls i sin helhet istället för att bara ryggstödet fälls ned. Curro kan därför inte användas med en mjuklift i sittdelen om man vill köra vagnen med en nyfödd, utan för det krävs det en liggdel. Oavsett riktning så kan man ha sittdelen i tre lägen: sittläge, viloläge och liggläge. Sittläget har en svag vinkling bakåt, liggläget är fullt – men som sagt, med en ergonomisk sits så kan ju liggläget aldrig bli plant. För att vinkla Curros sittdel så krävs tyvärr ett tvåhandsgrepp, något utav ett minus tycker jag som gärna ser att det mesta på en vagn inte ska kräva mer än en fri hand. Den svarta knappen på vardera sida om sittdelsramen ska pressas in och sedan vinklar man bara sittdelen till önskat läge. Jag har använt Moweo Curro till en 1,5-åring som väger drygt 10 kg, med honom i sittdelen var det inga problem att vinkla den men jag kan föreställa mig att det blir lite tyngre om det är ett barn på 15 kg som ska upp från liggläget till att sitta.

    Moweo-Curro-handtag-sufflett

    Moweo Curro har ett teleskophandtag som kan ställas i tre olika lägen. Handtagsspärrarna regleras från en spärr mitt på handtaget, det kan alltså göras med en hand. För en powerwalk tyckte jag att högsta läget funkar bäst för mig, men skillnaden i höjd gör att jag tror att både längre och kortare personen kan hitta en höjd de känner sig bekväm med. Suffletten på Curros sittdel är förlängningsbar, en tredje panel öppnas upp med en dragkedja. Utan förlängningen hade jag tyck att suffletten var för kort, men nu är den klart godkänd även om den gärna hade fått ha en solkeps också. Suffletten har två stycken tittluckor, den ena är inuti förlängningen vilket är lite ovanligt baserat på vad jag brukar se. Tittluckorna är plast integrerat med meshnät, luckskydden hålls på plats med magneter, men kan rullas ihop och fästas upp med en stropp.

    Moweo-Curro-liggdelenLiggdelen till Moweo Curro liknar inget att jag någonsin sett. För sommarbebisen som föds när det är som varmast på året så måste det här vara drömmen. Det är ju typ 100% ventilation, som att rullas runt på luft! Först och främst så är solskyddet superbt. Med suffletten fullt utfälld (1), det vill säga när även solkepsen vecklats fram, så är liggdelens huvudända ordentligt täckt. Solkepsen (2) har en reflekternade yta i mitten för att hålla värmen ut, medan sidorna består av meshtyg som släpper in luft. Baktill på sufflett (3) finns en lucka som täcker i princip hela bakstycket. Luckan kan rullas undan och fästas upp med en elastiskt snodd, och under är ett lager tunt meshtyg som låter vinden svalka barnet. Även själva liggdelstyget (4) är ventilerat, och det är ju inte särskilt vanligt. På sidorna finns luckor av meshtyg så att även madrassen hålls sval. Används vagnen vintertid får man givetvis se till att ha en åkpåse i eller bädda med en fleecefilt eller fårfäll i botten för bättre isolering. Tull liggdelen medföljer även ett liggdelslock (5) i matchande tyg och färg, och som bilden visar så kan man även använda liggdelen med solkeps helt infälld utan att det ser märkligt ut.

    Moweo-Curro-detaljer-1Dags för en första omgång av detaljbilder, och det finns faktiskt rätt mycket att titta på hos Moweo Curro!
    1: Två stegs-säkring när sitt- och liggdelen ska tas loss från chassit. På en sidan är det bara en knapp men på andra sidan en knapp och en spärr, som ska dras ned innan knappen kan tryckas in.
    2: Bromsen är enkel att lägga i och har dessutom en färgindikation som lyser grönt när vagnen kan rulla och rött när den är ordentligt bromsad.
    3: Moweo Curro har rejäla lufthjul baktill, med rymliga fälgar som gör att det inte är svårt att komma åt ventilen med pumpen. Det ingår ingen pump med vagnen. I vanlig ordning rekommenderar jag varmt att man investerar i en rejäl fotpump med tryckmätare om man ska äga en barnvagn med lufthjul.
    4: Framhjulen är punkteringsfria och vad jag kunde erfara inga grusätare.
    5: Vill man köra Moweo Curro i terräng så vrider man bara om ringen ovanpå framhjulet, så ändras det om från rörligt till låst läge.

    Moweo-Curro-detaljer-21: Mugghållaren som medföljer vagnen. Kanske inte den rymligaste och om den var i fel vinkel så var den lite i vägen när vagnen fälldes ihop. Men jag gillar mugghållare som tillbehör rent generellt och kan verkligen uppskatta den här typen av originalmugghållare som sitt som berget på chassit. Glidande mugghållare är nämligen helt värdelösa.
    2: Spärren på sidan av handtaget för att fälla ihop chassit.
    3: Den lilla metallpiggen och de tre hålen (klicka på bilden för att förstora den) som motsvarar de tre höjdlägena på handtaget.
    4: Varukorgen är riktigt, riktigt stor. Det går att ställa ned en hel matkasse om man vill det, och varukorgen är enkel att komma åt från alla fyra riktningar.
    5: Och som om det inte räckte med att varukorgen är stor, så är den dessutom uppdelade i två. Den bakre delen har ett lock som stängs igen med dragkedja, väldigt praktiskt för de saker som ska skyddas lite från väder, vind och andras ögon.

    Moweo-Curro-detaljer-3Jag tycker det märks att detaljerna är genomtänkta på Moweo Curro. Med tanke på priset så är det mer än vad jag hade förväntat mig. Jag kan inte sticka under stol med att jag vid monteringen av vagnen inte var superimponerad, jag tyckte inte lösningen med sufflettspännena var så smidig och vissa delar kändes lite plastiga. Men det vände direkt vid första promenaden, då det positiva i körkänslan klart övervägde.
    1: Spärr för att hålla ihop chassit när vagnen är ihopfälld.
    2: Närbild på knappen som ska hållas inne när man vill vinkla sittdelen.
    3: Fotstödet är ställbart med hjälp av de två knapparna på båda sidorna, och går att ha i fyra olika positioner.
    4: Moweo Curro säljs som ett paket. Det finns färg på chassit, basfärg på klädseln och sedan väljer köparen färg på topset, alltså sufflett och liggdelslock. I topset ingår även en dyna i samma färg, den vagn jag testat är i färgen sand. Medföljer gör även bilstolsadaptrar, regnskydd samt en fotsack i svart.
    5: Curro har en swingaway-bygel. Bygeln tyckte jag kärvade lite inledningsvis men det blev bättre efter lite användning.

    Moweo-Curro-barnisittdelenMoweo Curro var ett överraskande trevligt promenadsällskap. Jag har både strosat med vagnen och tagit en rejäl powerwalk, den klarar av båda delarna med bravur och jag kunde verkligen ta ut klivet rejält utan att känna att jag slog i chassit med fötterna. Handtagets vinkel funkade för mig och fjädringen i chassit verkar ha gjort åkturen bekväm både för barnet och för min handleder. Curro är lättsvängd, kan absolut köras med en hand – dock med ett litet minus för att knappen för att reglera höjden sitter mitt på handtaget, precis där man själv vill ha sitt grepp. Rullet är också väldigt bra, jag tror lufthjulen hjälpet till en hel del och de gör dessutom att jag upplever vagnen som extra mjuk. Körde inte Curron i grövre terräng än grusväg, men jag upplevde den inte som stötig och jag tror den hade klarat lite skogsstig också. Ur barnets perspektiv så verkade det inte heller finns några större missnöjen. Suffletten får en ganska snäv vinkel när den är fullt utfälld, så skugga över ansiktet fick man till – men som man ser på bilderna när sittdelen är i fullt liggläge så hade en solkeps inte skadat vid de tillfällena. Ryggstödet är rätt rymligt, 1,5-åring på bilden kan nog växa någon decimeter till, vilket gör att jag tror att Curro funkar upp till 2,5 – 3 år för de flesta barn. Maxvikten är 15 kg, så det är ju också en begränsning givetvis.

    Sammantaget så gillade jag Moweo Curro. Vagnen var funktionell med många bra egenskaper, ett extra plus för den rymliga varukorgen som verkligen höjer helhetsintrycket ett snäpp. Moweo Curro är inget för den som vill ha en liten och smidig vagn dock. Bredden på chassi är 65 cm. Man kommer givetvis fram överallt med en vagn på 65 cm, men standardbredd ligger någonstans runt 60 cm och smala vagnar brukar vara runt 55 cm, så har man en tight hissdörr eller vet med sig att man ofta ska köra i trånga utrymmen så är bredden något man bör vara medveten om. För den som söker en vagn att promenera med på öppna ytor så spelar det dock mindre roll, och en bred vagn kan ju ha som fördel att den är väldigt stabil. Ett litet extra minus för att det krävs två händer för att reglera sittdelen. Men det och de andra småsakerna som stör, i form av kärvande byglar och plastiga sufflettspännen, är ändå mindre viktigt än det faktum att man får väldigt mycket vagn för en väldigt liten summa pengar med Moweo Curro.

    Moweo Curro vs. Brio Smile

    Jag kommer inte att komma till någon slutsats om att den ena vagnen är bättre än den andra, för mig funkar det inte alls så! Istället kommer denna jämförelse handla om olika för- och nackdelar hos de olika vagnarna, samt i vilka avseenden Curro och Smile är lika varandra och i vilka avseenden de skiljer sig åt.

    Brio-Smile-vs-Moweo-Curro-sittdelSittdelen är ju generellt den som används längst på en barnvagn, därför tycker jag att den är viktigast och rätt ställe att börja på i denna jämförelse. Den främsta skillnaden mellan Brio Smile och Moweo Curro är att Smile har en vanlig sittdel, där ryggstödet fälls ned och bildar ett plant liggläge. Smiles sittdeln kan användas med mjuk/hårdlift. Moweo Curro har en ergonomisk sittdel, där hela sittdelen vinklas när den ska fällas och barnet sover i en skålad position. Jag tycker inte att man kan säga att en vanlig sittdel är bättre än en ergonomisk, eller tvärtom. En del upplever att deras barn föredrar det ena framför det andra. Mina barn har i princip inte brytt sig alls, utom i kortare perioder då de i olika åldrar föredragit den ena varianten. Jag som alltid har många vagnar hemma har inte sett någon skillnad i hur länge mina barn sovit beroende av vilken sittdel det varit. Klicka gärna på bilden ovan för att se detaljerna bättre!

    Som collaget ovan tydligt visar, så är Smile den smalare av de två. Moweo Curro är som ovan nämnt 65 cm bred, vilket får anses bredare än normalt, medan Smile är 57 cm bred, vilket är att anse som relativt smalt. Det är framför allt vid bakhjulen som skillnaden i bredd syns och märks av. Curro har teleskophandtag, Smile har knäledshandtag. Båda sittdelarnas suffletter går att förlänga, men Smiles sufflett blir längre än Currons när den är fullt utfälld, mycket tack vare att den även har en solkeps som viks fram. Båda sittdelarna har swing away-bygel, men Curro har mer utrymme mellan bygel och ryggstöd än vad Smile har.

    Brio-Smile-vs-Moweo-Curro-barnStorleksmässigt så finns det mer rymd i ryggstödet hos Moweo Curro, och mer längd i fotstödet hos Brio Smile. Som bilderna ovan visar så är båda sittdelarna högt placerad, Curron något högre än Smile dock. Jag skulle inte påstå att någon av vagnarna hade en ovanligt rymlig sittdel. De är små till normalstora, funkar upp till de cirka 2-3 år och 15 kg som det anges att vagnen är tänkt för. På bilderna med min 1,5-åring i vagnen (cirka 84 cm lång) ser man ännu tydligare att bygeln är högre placerad och mer rymd bakom sig hos Curro än hos Smile. Till båda vagnarna medföljer en fotsack, och där känns nog fotsacken till Brio Smile lite mer genomarbetad. Men båda fyller sitt syfte.

    Brio-Smile-vs-Moweo-Curro-ihopfällning-hjulVad gäller varukorgen så får båda vagnarna A i betyg. Varukorgarna är rejält stora och enkla att komma åt. Smile har något större hjul både framtill och baktill, men det är ingen avsevärd skillnad i storlek vi pratar om utan ett en eller par tum bara. Bilderna till vänster i collaget ovan föreställer vagnarna ihopfällda, med sittdelen framåtvänd. Med sittdelen bakåtvänd blir båda vagnarna mycket klumpiga, då skulle jag föredra att fälla sittdel och chassi separar. Sittdelarna går båda att vika ihop så att de blir kompakta, med en väsentligt skillnad. När man fäller fotstödet på Brio Smile neråt så krävs det att man håller in knapparna, men inte för att vinkla det mer uppåt. På Moweo Curro måste man hålla in knapparna oavsett. Detta innebär att när man viker undan fotstödet på Curro så håller det sig i den positionen. Men när man viker bak Smiles fotstöd och placerar den ihopfällda vagnen på marken, så glider fotstödet framåt. Så även om de blir ungefär jämnstora så är Curro lättare att hantera när den är ihopfälld i ett stycke. Båda vagnarna har chassilås.

    Brio-Smile-vs-Moweo-Curro-liggdelLiggdelarna uppfattade jag som i princip helt jämnstora. Men så olika! Moweo Curros liggdel är superluftigt och känns som gjord för en sommarbebis, men mindre anpassad för vinterbebisen. Brio Smiles liggdel är raka motsatsen. Visst, den har en vädringsficka i suffletten men i jämförelse med Currons ventilering framstår den som ett skämt. För de kallare årstiden så ger dock Smiles liggdel ett betydligt bättre skydd från både vind och kyla. Curros sufflett är lite längre tack vare den så väldigt generösa solkepsen, men släpper ju in vind mer än vad Smiles solkeps gör. Båda liggdelarna har ett bärhandtag i suffletten. Smiles liggdel kan lossas med ett enhandsgrepp, Curros liggdel kräver två händer. Men just i detta fallet ser jag det inte som en nackdel, båda sätten funkar.

    Överlag är Moweo Curro och Brio Smile nästan mer olika än de är lika. Ett teleskophandtag, ett med knäled. En med fyra lufthjul, en med två. En vanlig sittdel, en ergonomisk. En sommarliggdel, en vinterliggdel. Men visst finns de gemensamma nämnarna också! Hur vagnarna fälls ihop och den ungefärlig storleken på dem ihopfällda. De generösa varukorgarna och att vagnen är tänkt att funka bra både i lite terräng och snö, men också i en stads- och shoppingmiljö. Båda är väldigt trevliga att gå en promenad med och har ett bra rull och ett skönt, lagomt litet gung. Smile känns överlag lite mer påkostad i detaljer och material, de småsaker som kan kärva hos Moweo Curro fungerar felfritt hos Smile. Brio Smile är en väldigt prisvärd duovagn, en av anledningarna till att den så snabbt blev så otroligt populär. Moweo Curro kostar mindre än Smile och då får man ha andra förväntningar, men det är imponerande att den klarar så mycket för det priset. Med reservation för att jag inte kan uttala mig om den långsiktiga hållbarheten, Smile har haft sina bekymmer och barnsjukdomar och det lär Curro också ha. I vilket fall som helst fyller de olika vagnarna lite olika behov och förhoppningsvis kan den här jämförelsen kanske guida den som tvekar mellan de tu till det val som blir det bästa för just det barnvagnsbehovet.


  5. Ihopfällda resevagnar!

    Skrivet måndag, 23 februari, 2015 · 6 Kommentarer

    ihopfallda_resevagnarFör den som söker efter jämförelsebilder på resevagnar ihopfällda bredvid varandra så kommer här lite ögongodis. På bilden där vagnarna är uppfällda saknas Baby Jogger Zip som skulle stått längst till höger, på de andra två bilderna där vagnarna är ihopfällda så ser man från vänster till höger: Baby Jogger Vue, Chicco Liteway, Quinny Yezz, Bugaboo Bee3 och Baby Jogger Zip. Mest unik ihop- och uppfällning har utan tvekan Quinny Yezz, den är också lättast i gruppen med sina 5 kg. Vue och Liteway är paraplyvagnar – Vue har dock vändbar sittdel – och fälls som sådana. Zip ser ut som en paraplyvagn men med helt handtag, och fälls både som en paraplyvagn och som en vanlig Baby Jogger-vagn med deras Quick Fold-teknik. Bugaboo Bee3 är definitivt bredast ihopfälld men är den vagn som har flest funktioner: vändbar sittdel, fullt liggläge, ställbart handtag, förlängningsbar rygg- och sittyta.

    Det kommer komma lite kortare recensioner på samtliga vagnar på bilden ovan som jag inte redan skrivit om!

     


  6. Den stora syskonvagnsjämförelsen – Bugaboo Donkey vs Kronan Syskon vs Emmaljunga Double Viking

    Skrivet måndag, 24 november, 2014 · 21 Kommentarer

    syjam_1

    På allmän begäran, här är den! Den här jämförelsen har efterfrågats sedan i våras och jag förstår varför. Emmaljunga Double VikingKronan Syskonvagn och Bugaboo Donkey är tre syskonvagnar som många väljer mellan just nu. De har alla sitt- och/eller ligddelarna på bredden, alla har individuellt vändbara sittdelar och alla är under 80 cm breda. Jag kommer i den här jämförelsen inte att gå igenom varje vagn på detaljnivå, vill man veta mer om någon av dem så läser man med fördel respektive recension. Recensionerna av Kronan och Emmaljunga är båda från i år. Donkeyns recension skrev jag hösten 2011 så den är något daterad i sitt innehåll men huvudsakligen är ju vagnen sig lik än idag.

    Basfakta om vagnarna:
    Emmaljunga Double Viking
     – 79 cm bred. Maxvikt per sittdel är 15 kg, maxvikt för liggdelen är 9 kg. Cirkapris hos återförsäljare för två sittdelar och en liggdel är 10500 kr.
    Kronan Syskonvagn – 74 cm. Maxvikt per sittdel är 15 kg, maxvikt för liggdelen är 9 kg. Cirkapris hos återförsäljare för två sittdelar och en liggdel är 10990 kr. Fotsack ingår.
    Bugaboo Donkey – 74 cm. Maxvikt per sittdel är 17 kg, för liggdelen är maxvikten 9 kg. Cirkapris hos återförsäljare för två sittdelar och en liggdel är 15300 kr. Regnskydd ingår.

    Jag vill också betona att ingen vagn kommer kunna utses som vinnare i slutet. De har alla sina egna fördelar och nackdelar. Det knepiga är att som växande familj hitta den vagn som passar just ens egna barn och behov allra bäst! Viktigt för förförståelsen kan vara att jag kört Donkeyn ojämförbart mycket mer än de två andra, därför att den funnits längst och passat min familjekonstellation bra. Men min personliga åsikt är att samtliga tre vagnar är BRA, dock lite olika bra på olika saker.

    Den här syskonvagnsjämförelsen har jag valt att dela in i följande fem områden:
    – funktioner
    – barnens perspektiv
    – terräng/stan
    – packa och packas
    – körkänsla och allmänt intryck

    FUNKTIONER
    Samtliga vagnar är uppbyggda på bredden med individuellt vändbara sittdelar. Kronan Syskon har vanliga sittdelar som kan fällas till i princip fullt plant liggläge, medan både Emmaljunga Double Viking och Bugaboo Donkey har ergonomiska sittdelar med sitt-, vilo- och liggläge. Double Viking har en viss lutning i sitt liggläge medan Donkeyns är rakt. Dock bör man vara medveten om att Donkeyn endast har sitt- och viloläge när sittdelarna är framåtvända, liggläget finns bara när sittdelen är bakåtvänd. Alla tre vagnar har snurrbara framhjul som kan låsas. Kronan Syskon och Bugaboo Donkey har lufthjul, Emmljunga Double Viking i den version från 2014 som jag körde hade punkteringsfria hjul – från årsmodell 2015 finns även lufthjul. Double Viking och Kronan syskon har knäledshandtag, Kronans handtag är dessutom ergonomiskt format. Donkeyn har teleskophandtag.

    Vad gäller sufflett så skulle jag säga att det är dött lopp mellan EL Double Viking och Bugaboo Donkey, om Donkeyn har de nya förlängningsbara suffletterna. Kronan Syskonvagn har visserligen solkeps på sina sufflett men de täcker inte barnet lika bra. Bygeln är på Kronan Syskon och Double Vikings sittdelar av swing away-typen, medan Donkeyns sufflett måste tas av helt. Double Viking och Kronan Syskon har ställbart fotstöd på sittdelarna, Donkeyn har det inte. Kronan Syskon har en lös sele i sina sittdelar, Double Viking och Donkeyn har fast sele som är ställbar i höjd vid axelfästena. Det finns adapter för babyskydd till Bugaboo Donkey och Emmaljunga Double Viking, men ännu inte för Kronan Syskonvagn.

    Bugaboo Donkey är den enda av de tre vagnarna som kan göras om till singelvagn, genom att ena sitt-/liggdelen tas bort och chassit trycks ihop från duo till mono-läge. Bredden minskar då till 60 cm. Kronan Syskon har inget singelchassi som är kompatibelt med syskonvagnens delar, Double Vikings sitt- och liggdel kan även användas på Emmaljungas vanliga Viking-chassi (ej Super Viking). Donkeyns liggdel har inga särskilda funktioner, de kan bäras i bygeln och liggdelslock medföljer, dock är detta ett av de sämre liggdelslock som jag provat på – det täcker dåligt, är svårt att fästa för den vuxne och lätt att sparka bort för den lilla bebisen. Kronans liggdel har inbyggda förvaringsfickor, solkeps i suffletten och ett bra liggdelslock. Emmaljunga Double Viking har liggdel med inbyggt bärhandtag i suffltten, som dock ger ganska dåligt solskydd. Double Viking känns dock som den mysigaste liggdelen med dess mjuka, ombonade madrass.

    Sammanfattning: Funktionsmässigt är alla vagnarna snarlika varandra – Emmaljunga Double Viking och Kronan Syskon har sittdelar med lite fler funktioner såsom bygeln som kan öppnas upp och ställbart fotstöd, medan Donkeyns chassi är det enda som kan omvandlas mellan singelvagn och syskonvagn.

    syjam_emmaljunga
    BARNENS PERSPEKTIV
    För mig är det skillnad på hur barnen uppfattar en vagn och hur jag som vuxen/förälder tycker att de verkar ha det i vagnen. Visst känner jag mina barn tillräckligt bra för att kunna bedöma om de sitter bekvämt, men sista ordet låter jag vara deras. Mina två äldsta är snart 4 och 6 år gamla och har kunnat föra sin egen talan ganska länge. Säger de att det är skönt samtidigt som de gärna sitter i en vagn även längre stunder, då väger det tyngre än om jag kanske tycker att det ser trångt ut. Det gäller även bebisar i liggdelar. Kom ihåg att de låg ihopknökade i en mage i en massa månader! Det är faktiskt fullt rimligt att de har en annan uppfattning om utrymme än vad vi vuxna som levt i det fria i flera decennier har. Under den här rubriken kan jag förstås bara utgå i från mina barns och min egen upplevelse, men att någon annan ansett en sittdel för liten för deras tvååring betyder inte att jag har vare sig fel eller mer rätt när jag påstår något annat.

    Vad gäller sittdelarna så erbjuder Kronan Syskon den minsta sittytan för barnet, både på bredden och på längden. Min dotter var i våras nyss fyllda tre år och drygt en meter lång. Hon rymdes då precis i Kronans sittdel, även om det var på håret när den skulle fällas till liggläge. Både hon och femåringen på 110 cm satt bra i Kronan när ryggstödet var helt uppfällt, men fotstödet var för kort för deras ben. Det funkade dock hjälpligt ändå om de satt med knäna böjda. Båda barnen vägde dock mer än de 15 kg Kronans sittdel är godkänd för. Vagnen är robust i känslan och klarade av ökad belastning helt problemfritt under den kortare perioden barnen satt i vagnen men om ens barn redan nu är på gränsen för maxviktskapaciteten kan det vara oklokt att köpa en vagn som inte testats för högre vikt.

    Störst sittdel har definitivt Emmaljunga Double Viking. Barnen åkte i vagnen denna böst vid 5,5 och 3,5 års ålder och var då cirka 107 respektive 115 cm långa. Inte ens min äldsta var i närheten av att slå i suffletten med huvudet. För honom var dock fotstödet på gränsen till för kort. Rymligheten sidledes i sittdelen och under bygeln var mycket god, barnen hade fått plats även med full vintermundering på sig. Bugaboo Donkeys sittdelar placerar sig någonstans mitt emellan Kronan och Emmaljunga. På Donkeyns sittdel kan suffletten fästas lite högre upp på sittdelsramen när barnet växer, så längdmässigt funkar den upp till cirka 110 cm tycker jag. Däremot är själva sittytan inte så stor och vill man ha åkpåse eller tjock dyna i sittdelen kan man uppleva den som trång om ett större barn ska sitta däri.

    De tre vagnarnas respektive liggdel är alla relativt jämnstora, och som alltid på syskonvagnar är de ganska smala. Baserat på känsla uppfattar jag liggdelarna till Double Viking och Donkey som mest rymliga, de är långa men framför allt känns de bredare än liggdelen på Kronan Syskon. Mina barn har inte varit några superbjässar man skulle nog alla ha rymts i samtliga tre vagnars liggdel upp till omkring ett halvårs ålder.

    Sammanfattning: Ska jag utgå från hur mina barn beskrivit vagnarna så har de inte vantrivts i någon av dem, men jag tror att de är ense med mig om att Donkey och Double Viking är vagnarna de längst kan sitta i, med Double Viking som den vagn med största sittdelen om än lägre maxvikt än på Donkeyn.

    syjam_kronan

    TERRÄNG/STAN
    Jag är  uppvuxen bokstavligt talat ett stenkast från T-Centralen så man kan nog egentligen inte bli så mycket mer stadsbo än jag. Detta skriver jag för att meddela att jag inte direkt går dagliga hundpromenader i skogen. Men jag bor, numera, ett väldigt kort stenkast från Nacka Naturreservat – så samtliga vagnar som rullar över min tröskel provkörs inne i stan såväl som på stigarna där. Eftersom att alla tre vagnar har svängbara framhjul så är den generella framkomligheten god. Personligen tycker jag att lufthjul bidrar till en bra terrängupplevelse så på den punkten faller Emmaljunga Double Viking en bit efter de andra två. Bäst fjädring upplever jag att Kronan Syskon har och tvingades jag välja bara en av dessa vagnar att ändå gå dagliga hundpromenader i skogen med, så skulle mitt val falla på Kronan. Kronan Syskon är välbalanserad och kan plöja sig fram även över rötter och gropiga grusvägar.  Den känns gedigen och tålig, och fjädring hjälper till när underlaget är extra svårt. Donkeyn tar sig också fram hjälpligt och funkar faktiskt väldigt väl också i djupare snö, ännu mer så om man låser framhjulen. Vagnen har ingen fjädring utan har istället en särskild svikt i chassit. Jag upplever det inte som att det blir skakigt för barnen i Donkeyn även om vi kör på grus, men det finns ingen hjälpande stuns att hoppa över skogsrötter med. Emmaljunga Double Viking funkar okej den med, den punkteringsfria hjulen på årsmodell 2014 gillade tyvärr att äta grus och då kan det bli lite skakigt av den anledning, men i övrigt klarade den av lättare terräng utan problem.

    Just eftersom att jag tar djupa andetag av ren och skär njutning när jag står på Sergels Torg så är stadskörning något som är viktigt för mig. En väldigt relevant aspekt hos vagnarna är därför deras exakta bredd. Även om en standarddörr ska vara 80 cm bred så är det ett annat mått som har större betydelse i alla fall för många som bor i huvudstan – det så kallade Stockholmsmåttet. Stockholmsmåttet är 75 cm och innebär att en vagn får vara max så bred för att man garanterat ska kunna ta sig fram överallt inom kollektivtrafiken, vilket omfattar bussar, tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg såsom Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Det omfattar också hissar och rulltrappor som används för att ta sig ned och upp inom kollektivtrafiken. Nästan överallt går det bra att ta sig fram även med Emmaljunga Double Viking, som ju är 79 cm bred. Men exempelvis vid Östermalmstorgs tunnelbana, uppgång mot Stureplan, så finns det hissar där man inte kommer in och där även vagnar med en bredd på 75 cm precis slickar insidan av hissens öppning. En fördel som Kronan och Double Viking har i kollektivtrafiken är att deras knäledshandtag kan vikas in helt så att vagnen blir kort och ger bättre framkomlighet för övriga passagerare när man har parkerat på bussen.

    I övrigt säger det sig självt att ju smalare vagn, desto smidigare stadskörning. Men det är inte bara bredden som påverkar utan också hur vagnen är att styra när man befinner sig i trånga utrymme och behöver göra många små svängar eller kanske vända på klacken. Kronan Syskonvagn är inte en den enklaste att snurra runt dess egen axel och vagnen styrs bäst med båda händerna på styret. Emmaljunga Double Viking är något enklare att manövrera i sig, men bredden gör den klumpigare och jag har även på gatorna i min förort många gånger precis kört in i eller snuddat vid lyktstolpar därför att vagnens bredd gör marginalerna små. Bugaboo Donkey är min favorit i den här kategorin. Vagnen kan vändas på en femöring, styras med en hand eller bara ett finger och att den är jämnbred gör att man inte lika ofta lurar ögat att köra för tätt inpå något för att sedan fastna med ett bakhjul.

    Sammanfattning: I Stockholm city är det inte roligt att köra en vagn som är bredare än 75 cm, även om det går om man måste, men bor man inte i en stad och åker mycket kollektivtrafik så funkar alla vagnarna bra vid normalstadskörning. I skogen är Kronan Syskon det roligaste sällskapet tack vare en bra kombination av lufthjul, fjädring och stabilt chassi.
    syjam_bugaboo

    PACKA OCH PACKAS
    Bugaboo Donkey, Emmaljunga Double Viking och Kronan Syskon kan alla fällas i ett stycke, men Kronan skulle bli den soklara vinnaren om jag anordnade en tävling som hette ”Vilken vagn är snabb och enkel att packa in i en bil?”. Sittdelarna har ett särskilt ihopfällningsläge som gör den redan kompakta vagnen ännu mer kompakt, och även för en person av min uppbyggnad (170 cm lång, klena armar) är Kronan Syskon enkel att omfamna och lyfta, också om den ska in i en bil med högt placerat bagageutrymme. Double Viking känns lite grann som en strandad val när den fälls ihop med sittdelarna på, och själva ihopfällning är dessutom enklast om sittdelarna är framåtvända. Det låter sig göras men det vore att ta i lite väl mycket att kalla Double Viking för en smidig bilvagn. Bugaboo Donkey känns inte alls rimlig i omfång när den fälls i ett stycke tycker jag, men kan i gengäld – om man har tid och ork – plockas isär till beståndsdelar ganska enkelt och då bli riktigt kompakt. Har man begränsat med bagageutrymme kan man med fördel skjuta ihop Donkeyns chassi från duo till monoläge för att det ska ta upp mindre utrymme. Att åka bil med Donkeyn i duoläge är något jag gärna undviker och skulle jag befinna mig i en situation att jag dagligen skulle packa in en syskonvagn i en bil, och bilen inte var stor nog för att rymma vagnen i uppfällt läge, så skulle jag inte välja Donkeyn eller Double Viking, utan mycket hellre Kronan Syskon.

    Vad gäller packutrymmet i själva vagnen så har Bugaboo Donkey och Kronan Syskon en stor gemensam varukorg medan Double Viking har separata – en under varje sitt-/liggdel. Jag kan inte riktigt säga att det ena är bättre än det andra, ska man någon gång transportera något väldigt stort under vagnen är förstå en gemensam varukorg det bästa men i vardaglig användning så är det mest en smaksak. Utrymmesmässigt tycker jag vagnarna är snarlika, jag får utan problem in mitt vanliga pick och pack (bestånde av fullsmockad skötväska modell halvstor, regnskydd och bärsele) under alla vagnar. Skulle jag vara körkortslös (vilket jag är) och vara beroende av att kunna storhandla med barnvagnen (vilket jag inte är och därför sällan gjort) så har Donkeyn som nackdel att chassits mittstång går rätt genom varukorgen men man får ändå lätt ned två rejäla matkassar. Kronan Syskon har mer öppen varukorg men ändå inte lika lätt att ställa ned matkassar i om man har sittdelarna vända mot sig. Emmaljunga Double Viking har mycket lättåtkomlig varukorgar om sittdelarna är vända framåt men det går att ställa ned matkassar oavsett sittdelarnas läge.

    Sammanfattning:  Kronan Syskon är mest lätthanterad ihopfälld i ett stycke och enklast att lasta i och ur en bil. Alla vagnar har ungefär lika bra packutrymme i varukorgen under, dock olika om man föredrar uppdelningen i separata varukorgar eller rymligheten i en stor.

    KÖRKÄNSLA OCH ALLMÄNT INTRYCK
    Bugaboo Donkey är en av de dyraste vagnarna på marknaden och jag tror att jag vet precis vilka två egenskaper som väger tyngst för många som valt den som syskonvagn – dels möjligheten att omvandla vagnen till singelvagn, dels den fantastiska körkänslan. Det är inte hittepå från min sida att jag kört vagnen med två barn i hela vägen från förskolan och hem, vilket är kanske en och en halv kilometer och många backar, med endast två pekfingrar på handtaget. Så lätt är den att styra, så lite kraft krävs det för att vagnen ska rulla trots hög belastning med både barn och packning. Varken Kronan Syskon eller Emmaljunga Double Viking kan mäta sig med det. Kronan har bra rull, lite gung i chassit och en skön känsla vilket allt sammantaget ger en positivt körkänsla – speciellt i skogen eller annan terräng, men det är något mindre lättmanövrerad vid små svängar och inte den enklaste att styra enhänt. Double Viking har ett godkänt rull som antagligen skulle förbättras med en annan typ av hjul, medan styrningen är förvånansvärt bra med tanke på att vagnens bredd ändå gör den något klumpig när man promenerar någon annanstans än på öppna ytor.

    Något man ska ha i åtanke är att en syskonvagn kan bli väldigt tung. Dels för att vagnen i sig för med sig en del vikt när den innehåller fler komponentet än en singelvagn. Dels för att man faktiskt kör två barn i syskonvagn, och kanske lite packning ovanpå det. Ska man bara rulla vagnen, och inte lyfta in den i bilar så ofta, så är vikten kanske inte det viktigaste. Samtidigt som varje extra kilo förstås kan kännas mördande tungt i uppförsbackar eller nyfallen blötsnö. Förutom att vagnen inte ska vara onödigt tung så är det viktigt att den är bra balanserad. En singelvagn som är lite svårhävd kanske man kan trycka till med foten mot chassit så tar man sig över trottoarkanterna ändå. Men med en syskonvagn är det jobbigare att få upp en dåligt balanserad vagn på bakhjulet, så att den funkar att häva blir extra viktigt. Varken Bugaboo Donkey, Kronan Syskon eller Emmaljunga Double Viking är vad jag skulle klassa som svårhävd – Kronan och Emmaljungas hävkraft påverkas dock av hur man vinklar knäledshandtaget. Även med två stora barn i vagnarna så kan jag utan problem få dem alla över en trottoarkant. Ingen av dem känns heller extremt tung i sig, så också på de punkten får samtliga tre klart godkänt.

    Bugaboo Donkey är mitt förstahandsval för stadskörning men inte för skogspromenader, och inte heller om man ofta åker bil och kommer behöva plocka isär vagnen vid ihopfällning. Donkeyn är mitt förstahandsval för den som tycker om att ägna sig åt barnvagnen inte bara som funktionell pryl utan som intresse, det är en vagn som kan kräva sin egen garderob av tillbehör i form av dynor, åkpåsar och suffletter. Donkey funkar bra för barn upp till 3-4 års ålder och kan vara extra sittplats även för något äldre barn än så. Växlar man ofta mellan att ha med sig ett eller två barn så är Donkeyn den enda av de tre vagnarna som kan anpassas efter detta.

    Emmaljunga Double Viking är mitt förstahands val för den med stora barn som kanske inte också är så tunga, med tanke på maxvikten om 15 kg. Den är mitt förstahandsval för den som vill ha rymliga sittdelar, bra packutrymme och som inte behöver bry sig om bredden på vagnen utöver att den ska komma in genom den egna ytterdörren. Double Viking funkar att ha med sig i bilen men är inget att fälla ihop och lyfta i ett stycke för den med korta arma.

    Kronan Syskon är mitt förstahandsval för den med täta syskon eller tvillingar (med minus för att det ej finns adapter för babyskydd). Den är även mitt förstahandsval för den som är skeptisk till ergonomiska sittdelar och vill ha möjligheten till ett plant liggläge. Familjen som ofta åker bil med sin syskonvagn kommer inte stå och svära över Kronan Syskon, eftersom att vagnen är smidig att fälla och packa in. Kronan Syskon är mindre lämplig för den med långa och/eller stora barn men ett bra alternativ för den som går mycket i terräng.

     Tycker du att jag glömde något viktigt i jämförelsen? Vill du veta mer om hur respektive vagn funkar med åkpåse, hur den är i soligt väder eller finns det någon annan detalj du vill ha beskriven hos alla tre vagnar och som jag av utrymmesskäl utelämnade i vad som ändå blev en vägg av text? Lämna en kommentar till inlägget så återkommer jag med svar i den mån jag kan, så fort jag kan!


  7. Bugaboo Cameleon3 vs Buffalo – en vinterduell!

    Skrivet torsdag, 16 januari, 2014 · 4 Kommentarer

    cameleon3vsbuffalo

    Här i Sverige, där vintern är lång och naturen vidsträckt, så är det alltid populärt med vagnar med stora hjul, gärna luftfyllda, som klarar både terräng och snö. Faller man för Bugaboos barnvagnsstil kan det då antagligen kännas som att Donkey och Buffalo är de två bästa alternativen. Samtidigt är Bugaboo Cameleon en omåttligt populär vagn åtminstone här i Stockholm där jag bor, men den har också fått en viss stämpel utav att vara en stadsvagn. Med dess små swivelhjul framtill är det väldigt lättmanövrerad i trånga utrymmen och passar perfekt för shoppingturer, citypromenader och små hissar. Bugaboo själva beskriver dock Cameleon som en ”multi-terrain”, den ska funka i all sorts terräng och det om man köper till vinter- & terränghjulen. Jag har under de senaste månaderna kört Cameleon3 både med och utan vinterhjulen på, för att se hur den känns i förhållande till de äldre varianterna av Cameleon och för att kunna jämföra Cam3 med Buffalon och Donkeyns typ av hjul. Enda skillnaden mellan Donkey och Buffalos framhjul är att Donkeyns är fyllda med luft. Eftersom att Cameleon3 har skumfyllda vinterhjul, tidigare variant var luftfyllda, så kommer jag i den här jämförelsen främst ”mäta” Cameleon3 med Buffalon, vars hjul också är skumfyllda.

    cameleon3_terranghjul

    Inledningsvis tänker jag berätta om hur Cameleon3 med vinterhjul är att köra, för att längre ned jämföra lite mer i detalj med körkänslan hos Bugaboo Buffalo. Först av allt så måste det noteras att Cameleon3 är väldigt annorlunda att köra jämfört med Cameleon och Cameleon+. Trots att jag haft åtskilliga av de äldre modellerna i min ägo så har de aldrig riktigt fallit mig på läppen medan Cameleon3 har mycket mer av vad jag söker i en vagn. Chassit är mer stabilt, handtaget är inte lika rörligt och ger inte den ”rangliga” känslan som Cam och Cam+ ofta anklagas för att ha. Det gör att man inte behöver anpassa sin körning från andra vagnar man kört tidigare, även om Cameleon3 förstås fortfarande bygger på samma grund och fortfarande är en Cameleon i hur den är konstruerad och känns.

    Vi har kört Cameleon3 med swivelhjul under hösten och så när snön kom så körde vi vagnen jämte några andra vagnar för att verkligen kunna jämföra. Med vinterhjulen på har Cam3 ett förvånande bra rull, den blir lite utav en pansarvagn i ordets positiva bemärkelse iom att den bara rullar rakt över och vidare framåt trots knögligt och isigt underlag, trots snövallar vid trottoarkanterna. Under en utomhuspromenad är det inget problem att hänga med i svängarna heller, det krävdes inte särskilt mycket hävande av handtaget utan vagnen ändrar följsamt riktning av vanlig styrning. Givetvis är den inte lika lättsvängd som med swivelhjulen men samtidigt så är swivelhjulen på samma underlag mer hoppiga, mer benägna att fastna vid hinder också för den delen. Vinterhjulen drar inte heller åt eller andra hållet, så att marken inte direkt är plan såhär på vintern gör inget – det behövs inte i samma utsträckning som det skulle göra med swivelhjulen att jag håller kursen rak trots lutande underlag. Vid större snöhinder får den som kör hjälpa till med att lägga lite mer vikt på bakhjulen med framhjulen jobbar sig igenom snön, men den tekniken får man till rätt snabbt. Det känns helt klart som att vinter- & terränghjulen gör Cameleon3 till mer utav den multiterrängvagn som den beskrivs som av Bugaboo själv.

    Det är också fullt möjligt att snabbt byta mellan terräng- och swivelhjulen. Terränghjulen kommer med en förvaringsväska och de ryms utan problem i varukorgen. Om man som jag bor i en ganska dåligt plogad förort så är det alltså inte orimligt att med terränghjulen bana väg till närmsta tunnelbanestations och sen på mindre än en minut byta till swivelhjul för smidigast runtkryssning inne i stan. Nackdelen med ett sådant arrangemang är dock att ganska mycket utrymme i varukorgen äts upp och att vinterhjulen är ganska tunga att köra omkring med, medan swivelhjulen å andra sidan knappt märks av alls när de ligger däri.
    cam3_vs_buffalo

    Dags för lite jämförelse! Två riktiga färgklickar står hjul mot hjul i mitt hem, och som man ser rätt tydligt på bilderna ovan så har Cameleon3 bredare mellan framhjulen, med vinterhjulen på, än vad Buffalon har. De är även snäppet större i omkrets. Kom dock ihåg att bredd på båda vagnar fortfarande är 60 cm, på bredaste stället över bakhjulen. Vinterhjulen för Cam3 är väldigt enkla att montera, de klickas in i chassit på precis samma sätt som de vanliga framhjulen och de behöver inte låsas utan hamnar rätt direkt. Klämmer man på hjulen känns de väldigt lika. Buffalons framhjul klickas ju också bara i, men de är rörliga i grundläget och sedan kan man låsa dem genom de två vita spärrarna på framsidan av framhjulens fästen i chassit. Även om jag redan beskrivit Cameleon3 som mer stabil i chassit än dess föregångare, så är Buffalon ännu mer fast i handtaget. Det gör att det krävs lite mindre kraft från min sida för att svänga vagnen. Samtidigt så tycker jag att pansvagnskänslan, när man behöver ha en vagn som bara trycker sig fram genom allt, nästan är enklare att få till med Cameleon3. Kanske bidrar den lägre tyngdpunkten på sitt- och liggdelen till det?

    Söker man efter en barnvagns med stora, svängbara framhjul och velar mellan Cameleon3 och Buffalo så är ju Buffalon det enkla valet. Vill man ha den superba stadsvagn som Cameleon3 är men ändå kunna manövrera i terräng så är min slutsats att terränghjulen kan ta vagnen en bra bit på vägen mot att vara helt multiterräng. Det finns dock en stor nackdel: terrängskiftena. Om man inte vill köra runt med swivelhjulen i varukorgen och kanske inte vill byta framhjul mellan varje skifte mellan svår och enkel terräng, så är ju Cameleon3 med vinterhjul inte lika rolig att köra till genom matbutiken på vägen hem från skogspromenaden som en vagn med låsta men svängbara framhjul är. I trånga gångar, mellan staplar av hushållspapper och julgodis som reas ut, så är det tungt och lite osmidigt att häva vagnen runt hörnet om man som vi har ett barn på cirka 16 kg i sittdelen. Maxvikten för Cameleon3s sittdel är ju 17 kg så vagnen är då på inget sätt överbelastad, men det krävs absolut en viss handledsstyrka för att antingen få upp vagnen på bakhjulen och svänga runt eller, om man föredrar den tekniken, lätt lyfta på bakhjulen och sväng vagnen för att på så sätt byta färdriktning. Styrningen av Cam3 med terränghjul är, som nämnts ovan, inte ett problem utomhus på lite mer öppna ytor men inne på vårt minimala ICA så ställdes det verkligen på sin spets – med Buffalon kan jag med två klick låsa upp framhjulen och få dem rörliga och därmed ha en hyfsat lättsvängd vagn på nolltid. Med Cameleon3 med terränghjul så finns ingen lika enkel lösning.

    Om en duell måste ha en vinnare – så deklarerar jag så gott som oavgjort i utomhuskörning mellan Cameleon3 och Buffalo. De har sina olika för- och nackdelar men sammanslaget så tog sig båda vagnar fram i samma terräng med lika mycket anstränging från barnvagnsförarens sida. Buffalo måste dock utses som vinnare vad gäller flexibilitet mellan fasta och svängbara hjul, och vid inomhuskörning. Jag är ändå positivt överraskad av hur Cameleon3 var att köra med terränghjul. Jag hade förväntat mig att vagnen skulle bli betydligt tyngre och framför allt mycket mer svårstyrd än vad den faktiskt var. För alla Cameleon-lovers där ute så kan terränghjulen som tillbehör rekommenderas, i synnerhet om man förväntar sig mer än 5 centimeter snö under mer än en vecka per år!


  8. Storleksjämförelse mellan Bugaboo Bee+, Carena Explore och Joie Mirus

    Skrivet måndag, 18 november, 2013 · 6 Kommentarer

    mirusbeeexplore_jamforelseNär det kommer till resevagnar eller extravagnar så är det ofta ett extra viktigt önskemål att de inte ska ta upp för mycket utrymme när de är ihopfällda. Min dator  är fylld av jämförelsebilder på olika vagnar ihopfällda bredvid varandra, men bilderna ovan är relativt nytagna och visar de tre minsta vagnarna jag har tillgång till just nu uppradade mot en vägg. Alla ligger alltså direkt mot väggen, och skillnaden i längd är tydlig. Från vänster syns Joie Mirus, Bugaboo Bee+ och Carena Explore.

    De två förstnämnda är båda vändbara medan Carena Explore är en ”vanlig” paraplyvagn som dock är något otraditionell med sitt hela handtag. Bee+ är klart kortast medan Explore är smalast. Höjdmässigt var det dött lopp mellan Bee+ och Mirus. Jag vill nog säga att Bee+ är vagnen som tar upp minst plats men samtidigt beror det helt och hållet på i vilket utrymme vagnen ska in i.

     


  9. Allt om Bugaboo Cameleon

    Skrivet onsdag, 6 november, 2013 · 75 Kommentarer

    cam_cam+_cam3Klicka gärna på bilden för att se den i ett större format.

    Bugaboo Cameleon är en populär vagn i Sverige och som en följd därav så är det många som har frågor om denna vagn. Jag tänkte försöka samla några av de vanligaste frågorna i detta inlägg, samt besvara dem så gott jag förmår. Till min hjälp har jag bilden ovan, ett collage bestående av tre av mina egna fotografier av (ett urval av) Cameleons som befunnit sig i mitt hem. Klicka gärna på bilden för att se detaljerna bättre i ett större format och för att enklare förstå hur man ser skillnaden mellan olika versioner av Bugaboo Cameleon.

    Har Bugaboo Cameleon årsmodeller?
    Nej, inga av Bugaboos vagnar har årsmodeller och Bugaboo släpper inte heller nyheter utifrån kalenderåret – nya vagnar och tillbehör kan komma lite när som, även om de förstås ofta är säsongsbetonade (sittdyna av ull kommer inför vintern, ny sommarsufflett kommer inför sommaren o.s.v.). Det händer också att Bugaboo gör mindre uppdateringar på sin vagnmodeller utan att göra något större väsen av det, oftast mindre fel som man sedan bygger bort utan att det är något som syns eller märks för konsumenten mer än att gamla fel då inte uppstå på den vagnen. Men framför allt släpper Bugaboo olika versioner av sina vagnar – och av Cameleon finns det i dag tre stycken varianter: Cameleon, Cameleon+ och Cameleon3.

    Men varför skriver man ofta ”Bugaboo Cameleon 2011”, som rubrik på Blocket till exempel?
    En Cameleon från 2011 skiljer sig inte från en från 2010 i det avseendet att några årsmodeller som sagt inte existerar. Det många som säljer sin vagn på begagnatmarknaden vill betona när de skriver ut årtal är istället själva tillverkningsåret eller inköpsåret, vilket är en slags åldersbestämning av vagnen. Mitt tips är att minnas att skick alltid går före ålder. Det finns barnvagnspedanter vars tre år gamla vagn är fläckfri och som ny, medan andra kör ner en vagn totalt i fördärvet på ett halvår. Men i viss mån är ju formuleringen ”Bugaboo Cameleon 2011” en indikation på hur länge vagnen kan ha använts.

    Vad skiljer de olika varianterna av Cameleon åt?
    Den äldsta versionen heter Cameleon, rätt och slätt, och började tillverkas år 2005 och slutade tillverkas år 2007, men såldes troligtvis ända in under år 2008. Cameleon känner man bäst igen på vingmuttrarna på handtaget. För att justera höjden på detta så lossas vingmuttrarna, en på vardera sida, och skruvas sedan fast igen när man är nöjd med handtagets läge. Cameleon såldes med lufthjul baktill och med tredelat topset i fleece.

    När Cameleon+ kom så var den främsta skillnaden från föregående version just handtagsregleringen (se grön ring på bilderna ovan). Istället för vingmuttrar fanns nu snäppfästen, som helt enkelt är snabbare att använda sig av. Öppna upp fästena på båda sidor, reglera höjd, knäpp ihop fästena igen. På den första omgången av Cameleon+ som nådde marknaden fick Bugaboo problem med det som kom att kallas för glidchassin. Det som hänt då var att gummit i snäppfästen tappat spänsten eller gått sönder, ibland av sig självt och ibland av oförsiktigt användning (vagnen får ej dras upp för trappor med barn i, helst inte utan heller utan ska bäras). När detta inträffade så kunde handtaget glida vid belastning – både inåt och utåt. Klart obehagligt för den som körde vagnen men handtagen lossnade förstås aldrig helt, de hamnade bara i yttersta eller lägsta läget. Detta var ett fel som sedan raskt åtgärdades och skulle man idag råka komma över ett glidchassi så finns det färdiga repairkits att köpa hos Bugaboos återförsäljare av reservdelar, till en kostnad av cirka 150 kronor. En annan skillnad var att vagnen nu som Cameleon+ såldes med tredelat topset i canvas istället, de i fleece blev rätt snabbt solblekta och tappade ibland formen, samt med foamhjul baktill. Ingen risk för punktering längre.

    I september 2012 släpptes den senaste, och kanske den slutgiltiga, varianten – Cameleon3. Jag var närvarande vid releasen i Amsterdam och trots att jag stirrat på barnvagnar dagligen i fem år nu så kan jag intyga att även ett tränat öga hade svårt att vid första anblicken se vad som var så nytt med denna vagn – såg den inte exakt ut som sin föregångare? I själva verket är Cameleon3 samma grundidé men med till 90% nya lösningar och uppbyggnader. Det ser alltså ut som samma vagn, men i funktion och körkänsla skiljer Cameleon3 och tidigare modeller sig åt. Det enklaste sättet att se skillnad är på två olika ställen på chassit. Dels framhjulen (rosa ring), som på Cameleon3 till skillnad från på Cameleon och Cameleon+ inte längre sticker upp genom chassit utan nu har fått en annan upphängning. Dels genom att chassits mittnav (gul ring) består av två delar istället för tre, något som syns bäst om man står nära vagnen och tittar på den uppifrån, och genom att de svarta plastförstärkningar ner på chassit har förlängts rätt rejält. Estetiskt snyggare men det gör också chassit mer stabilt och ger mindre rörlighet i handtaget, något som många är tveksamma till vad gäller äldre versioner av vagnen. Cameleon3 har även en hel del andra förändringar som ni med fördel kan läsa mer om i två tidigare inlägg om Cam3 här på bloggen – om vagnen och om bygeln.

    ”Rörlighet i handtaget” – ska handtaget på Cameleon gå att vicka på?
    Ja det ska det. Cameleon har fjädring i framhjulen men det finns även en rörlighet i både chassi och handtag, vilket tillsammans också utgör en stötdämpning. Att handtaget på Cameleon kan vickas på, i flera centimeter både höjdleds och i viss mån också sidledes, är helt normalt och precis som det ska vara. På Cameleon3 är denna rörlighet mycket mindre, så gillar man inte den rörliga känslan men vill ha en Cameleon så är det definitivt den senaste versionen man ska satsa på.

     Kan man använda delar från olika versioner av Cameleon tillsammans med varandra?
    Både ja och nej. Cameleon och Cameleon+ är till 100% kompatibla med varandra och där kan man mixa och matcha precis hur man vill (de flesta delar funkar dessutom mer eller mindre bra ihop med Frog, en annan vagnsmodell från Bugaboo). Cameleon3 sticker ut lite mer från sina föregångare. Bland annat kan dess swing away-bygel bara användas med Cameleon3-ramen, och en Cameleon3-ram kan inte sättas på ett äldre Cameleon-chassi. Cameleon3 har även sina egna framhjul och sina egna vinterhjul. Däremot är topset för Cameleon3 fullt möjliga att använde på äldre versioner, och en äldre sufflett funkar lika bra på Cameleon3.


  10. Brio Go 2013 vs. Bugaboo Donkey Mono

    Skrivet tisdag, 6 november, 2012 · 11 Kommentarer

    Brio Go 2013 vs. Bugaboo Donkey Mono
    Jag har tidigare gjort en jämförelse mellan Brio Gos äldre årsmodeller och Bugaboo Cameleon, men numera är det klart vanligare att jag får frågan om vilken vagn man ska välja mellan Go och Donkey Mono. Nu har ju dessutom Brio förändrat och förbättrat Brio Go en aning, varför jag tycker det är relevant med en ny jämförelse av dessa vagnar baserat på mina personliga intryck av respektive vagn. För att förtydliga så jämför jag alltså Donkey Mono, dvs Donkey med en sittdel och sidokorgen på, med Brio Go 2013 med den nya framhjulsupphängningen. Här finns tidigare recensioner av Bugaboo Donkey och Brio Go.

    Storlek
    Brio Go är 61 cm bred och Bugaboo Donkey är 60 cm bred – på den bredaste punkten. Medan Brio Go avsmalnar framåt så är Donkeyn jämntjock hela vägen. Visuellt ser Donkey väsentligt större ut än Go men jag tycker att vagnarna känns likvärdiga i storlek när jag kör runt dem. När det gäller storleken ihopfälld så slår Brio Go Donkey Mono på fingrarna ganska hårt. Visserligen kan bägge vagnar fällas med sittdelen på men Donkey blir relativt stor och otymplig då, medan Brio Go blir ett smidigt litet paket.

    Liggdel
    Det känns svårt för mig att jämföra liggdelarna när jag aldrig använt Donkeyn med liggdel. Så jag säger pass på den här, men om jag ska jämföra Gos liggdel med vad jag hört av mina vänner som kör Donkey med liggdel så tycker flera att Donkeys liggdel är rätt smal och att det är synd att liggdelslocket är så kort samt lätt för barnet att sparka av. Gos liggdel gillade jag väldigt mycket, den var rymlig och ombonad.

    Sittdel
    Donkey har ergonomisk sits med tre lägen, Go har en vanlig sittdel med ställbart fotstöd och steglöst reglerbart ryggstöd. De är ungefär lika rymliga i längd, men Go har något kortare fotstöd än Donkeyns sittdel. Vad man föredrar av vanlig sittdel och ergonomisk är mest en smaksak, mina barn har aldrig  brytt sig så mycket om den saken men jag vet att de tycker om att det är ett väldigt upprätt sittläge på Donkeyn. Samtidigt är Gos sittdel något rymligare i bredd. Bägge sittdelar är vändbara.

    Bygel
    Båda vagnarna har avtagbar bygel. Gos bygel är klädd i samma textil som vagnen, Donkeyns är i samma skum-material som handtaget. Jag gillar Gos bygel en aning mer eftersom att den har en grenflärp som gör att barnet inte kan glida ur sittdelen. Hade bygeln på Donkeyn varit swingaway som den numera är på Cameleon3 så hade jag antagligen utsett den till vinnare. På Go känner jag inte att jag behöver ta av bygeln utan jag kan sätta barnet på plats relativt smidigt ändå, men på Donkeyn skulle jag gärna knäppa loss bygeln men orkar aldrig böka så mycket med den. Väl på plats tycker jag dock att den sitter i en bra höjd.

    Sufflett
    Här kan vi snacka väldigt olika typ av sufflett. Bugaboos suffletter är i enkelt tyg och inga funktioner. Du kan fälla upp eller ned den, och ha den i mellanläge. Gos sufflett har vädringsficka med inbyggt myggnät och dubbelt tyg. Jag tycker att bägge suffletter skulle kunna vara längre, eller ha en liten solkeps. Det som för min del gör Donkeyn till en vinnare på den här punkten är hur enkelt det är att variera utseendet, att byta färg på suffletten görs på en minut och man kan till och med sy egna suffletter och få ett helt unikt utseende på sin vagn.

    Sele
    Donkey kan aldrig vinna en kamp om bäst barnvagnssele. Den är kort och väldigt omständlig att få loss när man ska ta i och ur sittdynor eller åkpåsar. Gos sele är betydligt mer lätthanterlig.

    Handtag
    Jag tycker att Donkeyns handtag är trevligt, lagom brett och lagom mjukt. Men Brio Go har ett ergonomiskt handtag som verkligen är som manna från himlen för vilken småbarnsförälders handleder som helst. Kanske inte en fröjd för ögat men jag tycker funktion får gå före utseende och Go är verkligen skön att köra. Det enda jag kan önska är att Gos handtag skulle gå att få lite högre upp, men jag har alltid föredragit teleskophandtag framför knäledshandtag, och tror att det också är en smaksak. Båda vagnarnas handtag går att få väldigt lågt, så de borde vara likvärdiga i det avseendet om man är av lite kortare längd.

    Varukorg
    Jag brukar hylla Brio Go för dess rymliga varukorg, som sväljer mycket både på bredd, längd och höjd. Men Donkeyn mono har liksom två varukorgar. Den under är smart organiserad med olika fack, och både lätt åtkomlig och stor. Sidokorgen är något man inte visste att man behövde men när man väl har den så använder man den hela tiden, och saknar den på alla andra vagnar. Det är nog nästan bara Donkey Mono som kan slå Brio Go just när det kommer till varukorgen.

    Fällning
    Som jag nämnt högre upp så tar jag alltid av sittdelen på Donkeyn innan jag fäller den, vilket jag inte behöver på Go. I övrigt är ihopfällningsmekanismen lika enkel att begripa sig på på båda vagnarna. Men just eftersom att Go går att fälla i ett stycke på ett så smidigt sätt, så tycker jag att den känns enklare att hantera vid bilåkning och liknande.

    Hjul
    Go -13 har plasthjul både fram och bak, vinterhjulen är exakt likadana som bakhjulen, fast utan bromskuggarna. Donkey Mono har lufthjul och jag tycker om lufthjul, de ger rullet i barnvagnen det där lilla extra. Ännu en fördel med lufthjul är att det inte fastnar småsten i dem. Samtidigt så finns det alltid en viss punkteringsrisk och man måste, verkligen måste, se till att lufthjulen har rätt tryck i sig för annars blir vagnen inte alls rolig att köra runt på.

    Förnyelse
    Det finns många sittdynor och åkpåsar som funkar i Brio Go, samma gäller förstås för Donkeyn. Och visst kan du byta klädsel på din Go-sittdel, men det är inte lika enkelt som på Bugaboos vagnar och utbudet är inte ens i närheten. Donkeyn kan ha tusen olika ansikten och den går att förnya om och om igen.

    Ståbräda
    Bägge vagnar har sin egen ståbräda och jag tycker att de funkar bra. Donkeyns ståbräda sitter inte centrerat på chassit, så med den finns det lite extra utrymme för benen om man har långa sådana. Sen gillar jag att Donkeyns ståbräda är lite högre, det gör det enklare att använda den även i terräng och snö. Brio Gos ståbräda med dess hårda små hjul tenderar dessutom att skramla en del, men det ska vara en ny ståbräda på väg som funkar till alla Brios vagnar – en med TRE hjul, så att inte vagnen ska ta lika mycket av tyngden. Ska bli spännande att se hur den funkar. Donkeyn ståbräda är dessutom enklare att hänga upp än Gos, en sådan rem medföljer medan jag för Gos ståbräda fick hitta på en egen lösning.

    Pris
    En ny Go 2013 med sitt- och liggdel kostar omkring två tredjedelar av priset för en Donkey Mono. Men om man vill kan man bygga om sin Donkey till en syskonvagn, så det kan ju motivera den högre prislappen för en del.

    Körkänsla
    Go och Donkey är två av de vagnar jag gått absolut flest promenader med, så trots att de är så olika tycker jag att bägge har väldigt bra körkänsla. Go vinner framförallt på den underbara fjädring, som är ännu bättre på årsmodell 2013. Vagnen liksom vaggar sig fram och det är väldigt behagligt både för barnet som sitter i och för mig som kör. Donkey Mono har en väldigt knapp fjädring men kompenserar det med ett fantastiskt rull. Tog en långpromenad med Donkeyn nu i helgen och ibland kändes det som att vagnen var ute och gick med mig, snarare än tvärtom. Som Duracell-kaninen fast den bara rullar och rullar och rullar…!

    Terrängkörning
    Med terränghjulen på är Brio Go fullt kapabel att hantera även grov terräng, och om vagnen fastnar så är fjädring på både fram- och bakhjulen ett bra sätt att få loss vagnen. Eftersom att vagnen då har fasta framhjul så rullar den på stadigt i sin spår och den som kör kan koncentrera sig på styrkan att skjuta på istället för att hålla linjen. Donkey är också en mycket bra terrängvagn och framhjulen går ju att lösa om de skulle börja tendera att slira åt sidor eller fasta i tvärläge mellan stenar och rötter.

    Så, Brio Go 2013 eller Bugaboo Donkey Mono?
    Det här är ett väldigt svårt val. När det gäller duovagnar så är Go -13 och Donkey Mono just nu mina favoritvagnar, bägge två. Men samtidigt som de är olika på så många punkter så är de också för lika för att det ska vara motiverat att ha dem samtidigt. Jag har testat, flera gånger, och de är tyvärr lite för mycket inne på samma område och konkurrerar. Det bästa med Go är fjädringen som ger vagnen riktigt bra körkänsla ihop med det bekväma handtaget. Det bästa med Donkey är rullet, den kör sig själv nästan och den har många väldigt smarta funktioner såsom sidokorgen, den välorganiserade varukorgen och möjligheten till förnyelse så fort andan faller på. Jag kan faktiskt inte välja en framför den andra, de korsar mållinjen samtidigt för mig!

    Min rekommendation till alla som står i valet och kvalet är att lista de för er tre viktigaste punkterna av de saker jag tagit upp, och sen se vilken vagn som verkar ha övertaget på det som ni prioriterar. Gå sen och provkör om ni kan. Och kom ihåg, oavsett vilken av dessa vagnar ni väljer för ert barn så har ni gjort ett riktigt bra val!